Vi ska behålla kravet på brottsmisstanke

1. Förslaget från centerns FRA-kritiker
Jag har tidigare kritiserat centerns FRA-kritiker för att de lämnat ett, i mina ord, "icke-existerande förslag" som Maria Wetterstrand beskriver som "ett uselt sommarjobb". Dessa två påståendena utesluter ju inte nödvändigtvis varandra.

2. Förslaget från Clarence Crafoord och Gunnar Strömmer, Centrum för Rättvisa
Vad som förtjänar att bemötas mer seriöst är Centrum för Rättvisas artikel i SvD där de menar att "Nio punkter återstår att ordna" i FRA-lagen. Jag håller inte riktigt med och jag ska förklara varför.

2.1 Samsyn om vad kravet på brottsmisstanke innebär för FRA-lagen
Först tar jag det som vi är överens om. Clarence Crafoord och Gunnar Strömmer skriver i SvD:
"I debatten pratas också om brottsmisstanke som villkor för spaning, men det är ett krav som normalt hör ihop med polisens olika tvångsmedel, och inget som Europadomstolen krävt i tidigare domar om signalspaning." Detta har i ingressen tolkats av debattredaktören som "Det är omöjligt att införa begreppet brottsmisstanke i FRA-lagen".

Jag har tidigare själv skrivit i Liberal Debatt: "Regeringen och FRA har mycket svårt att hantera kravet [på brottsmisstanke] eftersom det omöjliggör filtrering och behandling av all kabeltrafik som passerar landets gränser, dvs. fundamentet för FRA-lagen. Kravet kortsluter FRA-lagen och det sätt på vilket FRA vill arbeta. Utrymmet för kompromiss, dvs. att infoga kravet på brottsmisstanke och domstolsbeslut i den antagna FRA-lagen, är obefintligt."

Birgitta Ohlsson (fp) har skrivit i SvD: "Kraven om brottsmisstanke och domstolsbeslut är inte förenliga med fundamenten i FRA-lagen, därför bör den antagna lagen rivas upp med omstart där arbetet sker i en bred parlamentarisk kommitté."

Thomas Bodström (s) ligger nära Birgitta Ohlsson (fp), men han tar inte steget fullt ut på DN Debatt: "I signalspaning som riktas mot en enskild person ska krävas någon form av brottsmisstanke. Vid spaning mot fysiska personer är misstankar om brott den naturliga utgångspunkten."

FRA-chefen Ingvar Åkesson har skrivit en hel artikel i SvD om varför kravet på brottsmisstanke ej är möjligt.

Statsminister Fredrik Reinfeldt har i DN förkastat kravet helt. Det gjorde han eftersom han vet att kravet är oförenligt med FRA-lagen.

Sveriges Radio rapporterar om Sten Tolgfors: "Ett krav på brottsmisstanke avvisas av moderaten och försvarsministern Sten Tolgfors.
– Förslaget om brottsmisstanke är speciellt därför att det inte går att ha brottsmisstanke när det handlar om andra länders agerande eller internationella terrororganisationer.
– Här handlar det om att skydda Sverige mot hot och vi vill aldrig att de ska uppkomma, de ska aldrig förverkligas. Så just den delen tror jag är svår just när det gäller brottsmisstanken, säger Sten Tolgfors."

Mikael Odenberg skriver på DN Debatt att "Några tidigare partiledare, dussinet moderata kommunpolitiker, en självutnämnd borgerlig grupp för att stoppa FRA-lagen och nu senast Thomas Bodström har alla i DN givit uttryck för uppfattningen att lagstiftningen måste ändras så att signalspaning bara får bedrivas i de fall där det finns en brottsmisstanke. Men jag är ledsen - då har de inte förstått någonting." Jag har i ett tidigare inlägg "antytt" att Mikael Odenberg inte läst sin egen lag och att han ingenting förstått.

Det är alltså inget nytt som Centrum för Rättvisa för fram i detta avseende. Det råder inget tvivel om för att det är omöjligt att införa begreppet brottsmisstanke i FRA-lagen. Jag brukar även tala om kortslutning.

2.2 Olika lösningar för att hantera kravet på brottsmisstanke
Vad drar vi då för konsekvenser av denna slutsats?

2.2.1 Kravet på brottsmisstanke kvarstår och lagen måste rivas upp
Jag skriver i Liberal Debatt: "FRA-lagen ger associationer till det Orwellska samhället. Därför bör den rivas upp."

Birgitta Ohlsson (fp) skriver i SvD: "den antagna lagen [ska] rivas upp med omstart där arbetet sker i en bred parlamentarisk kommitté."

Thomas Bodström ligger nu i linje med mig och Birgitta Ohlsson på DN Debatt: "Det rimliga nu är att ta ett ordenligt grepp och börja om från början med en parlamentarisk utredning."

2.2.2 Kravet på brottsmisstanke förkastas, lagen ska bevaras och i huvudsak vara oförändrad
FRA-chefen Ingvar Åkesson i SvD: "FRA tryggar Sveriges självständighet"

DN skriver: "Fredrik Reinfeldt tänker inte riva upp FRA-lagen - men är 'öppen för förslag på förbättringar'."

SvD: "Tolgfors välkomnar centerns lagförslag"

2.2.3 Kravet på brottsmisstanke förkastas, lagen ska bevaras och förändras
Centrum för Rättvisas artikel i SvD: "Nio punkter återstår att ordna" i FRA-lagen.

2.2.3.1 De nio punkterna
1. Lagens syfte måste vara klart och tydligt.
2. Spaningen måste vara proportionerlig. Den tyska lagen avsåg ca 10 procent av all elektronisk kommunikation – FRA-lagen avser 100 procent. ... det går att utforma lagstiftning om modern signalspaning på ett sådant sätt att grundläggande fri- och rättigheter respekteras, det visar exemplet med det tyska fallet.
3. Det ska vara tydligt för medborgarna vilka i samhället som typiskt sett kan utsättas för spaningen.
4. Det ska framgå hur länge övervakningen får pågå – här finns tydliga regler i FRA-lagen som Europadomstolen borde godta.
5. Medborgarna ska i förväg ­kunna förstå hur den inhämtade informationen får undersökas, användas och lagras.
6. Det ska stå klart hur och på vilka villkor den inhämtade informationen kommuniceras med andra myndigheter och andra utomstående mottagare.
7. Det ska framgå när och hur inhämtad information antingen får eller måste förstöras. Den tyska ­lagen var mycket utförlig på denna punkt medan FRA-lagen i princip inte säger något alls om saken.
8. Enskilda ska ha rätt att få övertramp från statens sida rättsligt prövade och en rätt till skadestånd om staten fälls för sina misstag.
9. FRA-lagen får inte innebära begränsningar vare sig i svenska eller utländska medborgares rättigheter.

2.2.3.2 Ett sidospår
Clarence Crafoord och Gunnar Strömmer skriver: "I FRA-lagen anges att detta ska ske genom ­”inhämtning, bearbetning och analys av informationen”. Men till skillnad från den tyska lagen framgår inte av FRA-lagen hur detta närmare ska gå till."

Svaret på dessa frågor hittar man mycket riktigt inte i FRA-lagen, men det gör man om läser i andra lagar, förordningar och förarbeten. Dessa är sammanfattade här och här.

2.3 Utvärdering av förslaget från Centrum för Rättvisa

2.3.1 Om förslaget lagts fram före den 18 juni 2008
Min bedömning är att om regeringen inför den 18 juni 2008 hade arbetat in de nio punkter som Centrum för Rättvisa presenterar så hade det inte blivit en proteststorm, varken före, under, eller efter omröstningen. Socialdemokraterna hade förmodligen accepterar förslaget, men nu är läget ett annat. Mona Sahlin har flera gånger sagt att de inte kan komma tillbaka med något som är i närheten av den nuvarande FRA-lagstiftningen. Hon har därför gått i riktning mot miljöpartiet, vänsterpartiet och de sex folkpartisterna. Det är mot denna bakgrund vi ska läsa Thomas Bodströms artikel på DN Debatt.

2.3.2 Vad kommer regeringen att göra med de nio punkterna från Centrum för Rättvisa?
I ett samtal för fyra veckor sedan gissade jag att regeringen skulle lägga fram den tyska lagen som ett kompromissförslag i syfte att splittra de sex folkpartisterna. Nu blev det Centrum för Rättvisa istället. Vad ska vi säga om det? Kommer regeringen att driva den tyska lagen som ett alternativ. Nej, det tror jag inte. För att travestera vad Fredrik Reinfeldt säger i DN och Sten Tolgfors säger i SvD, "regeringen är öppen för förslag på förbättringar och välkomnar förslaget från Centrum för Rättvisa."

Varför tror jag det? Det finns en antagen lag som träder ikraft den 1 januari 2009. Regeringen har grävt ner sig och denna kommer möjligen att ändra förslaget marginellt men lagen kommer inte att rivas upp, såvida inte det anläggs maximalt tryck på regeringen.

Maximalt tryck på regeringen är att de sex folkpartisterna, vänstern, miljöpartiet och socialdemokraterna presenterar en gemensam motion som river upp FRA-lagen. Denna måste lämnas in under den allmänna motionstiden, dvs. före utgången av september 2008. Efter det är loppet kört för FRA-motståndet och regeringen är i mål.

Det kan vara bra med en splittrings- och avledningsmanöver regisserad av regeringen samma dag som folkpartiets referensgrupp träffas för första gången.

Om det inte fungerar så kan man utnyttja att organisationer i gott uppsåt lämnar ett förslag. Då kan regeringen, för att återigen travestera Fredrik Reinfeldt i DN och Sten Tolgfors i SvD, säga: "regeringen är öppen för förslag på förbättringar och välkomnar förslaget." Sedan rinner tiden iväg och regeringen är i mål.

2.3.3 Vad borde vi göra med de nio punkterna från Centrum för Rättvisa
Vi borde berömma Centrum för Rättvisa för det arbete de lagt ner på att ta fram de nio punkterna, men av tre skäl säga: "Nej tack. Vi vill behålla kravet på brottsmisstanke för avlyssning av svenskar." Vi kan också säga: "vi välkomnar detta initiativ, men vi har några synpunkter".

2.3.3.1 Fortsatt massavlyssning
Clarence Crafoord och Gunnar Strömmer skriver i SvD: "Den tyska lagen avsåg ca 10 procent av all elektronisk kommunikation". Det är alltså fortsatt massavlyssning, FRA-lagen light.

2.3.3.2 Regeringen vill bara komma i mål
Regeringen kommer att utnyttja förslaget för att splittra de sex folkpartisterna utan att vara genuint intresserade av förslaget. Det ska inte vi medverka till. Jag kan ha fel om regeringen, men då får de presentera ett färdigt lagförslag före den allmänna motionstiden går ut, dvs före utgången av september 2008. Även om de skulle lyckas med detta kvarstår min kritik under rubrikerna 2.3.3.1 och 2.3.3.3

2.3.3.3 Alternativet
Jag vill ta fasta på slutorden i vad Clarence Crafoord och Gunnar Strömmer skriver i SvD: "Europakonventionen är ett minimiskydd för enskildas fri- och rättigheter, inte ett mål som länder kan anpassa sig till efter lust och förmåga.Den enda rimliga hållningen borde vara att Sverige inte bör balansera på gränsen till vad som kan tänkas strida mot grundläggande mänskliga rättigheter."

Clarence Crafoord och Gunnar Strömmer har helt rätt i denna del. Vi måste inte lägga oss på botten av det acceptabla. Regeringen har satt en dagordning. De säger till FRA-kritikerna: "Berätta hur ni och allmänheten kan acceptera signalspaning i kabel (massavlyssning)." Förslagen haglar in och marginella förbättringar görs. Vi FRA-kritiker måste bryta denna tankebox och lansera en egen agenda som inte bygger på massavlyssning. Det har Birgitta Ohlsson (fp) och Camilla Lindberg (fp) gjort i sin artikel "Alternativet". Svaret är inte alltid "signalspaning i kabel (massavlyssning)".

Bloggar
HAX, Mårten Schultz, MinaModerataKarameller1, MinaModerataKarameller2, Stefan Mårtensson, Farmorgun, Maria Ferm, Politikerbloggen, stoppaFRAlagen

Birgitta Ohlsson och Camilla Lindberg skriver om alternativet

Folkpartisterna Birgitta Ohlsson och Camilla Lindberg skriver i Tidningen NU om sitt alternativ till den antagna FRA-lagstiftningen. Jag tycker de väljer en riktig ansats, dvs. utgångspunkten för diskussionen och normaltillståndet är inte massavlyssning. Nedan följer texten.

Artikel publicerad i Tidningen NU den 21 augusti 2008, skriven av Birgitta Ohlsson och Camilla Lindberg

Alternativet
Tidningen NU:s chefredaktör Jan Fröman har i NU den 14 augusti 2008 riktat sig till kritikerna av FRA-lagen och efterfrågat ett alternativ till den antagna FRA-lagstiftningen. Vi har var för sig och tillsammans presenterat vårt alternativ, bl.a. på SvD Brännpunkt (21 och 24 juli 2008), DN chatt (13 augusti 2008), och i en promemoria till folkpartiets referensgrupp om FRA. Vi tar dock alla möjligheter att föra fram alternativet på nytt i fler forum.

Vår utgångspunkt är att först måste vi identifiera de hot eller problem som vi vill lösa, därefter ska vi formulera lösningen utan att vi på förhand binder upp oss till all svensk kabelkommunikation kan komma att överföras till FRA (fortsättningsvis benämnt som massavlyssning). Ibland verkar det som regeringen menar att det är normaltillstånd att FRA ska ha denna möjlighet och att vi kritiker ska formulera en lösning på hur vi och den svenska allmänheten ska kunna acceptera detta tillstånd. Det känns märkligt.

Regeringens argument för signalspaning i kabel
FRA-förespråkarna har olika argument för signalspaning i kabel men de grundar sig i huvudsak på att vi måste ha signalspaning för att i) förebygga och beivra terrorism och grov brottslighet, ii) införskaffa information om förestående attacker mot våra fredsbevarande trupper, iii) spana mot andra länder, iv) IT-attacker, och v) kunskap om förändringar och tendenser, allmän omvärldsbevakning.

Vårt alternativ
Vi menar att ingen seriös utredning har gjorts hur dessa hot ska bemötas utan massavlyssning. Huvudtankarna i vårt alternativ är följande. Detta alternativ måste naturligtvis utvecklas och preciseras med hjälp av experter.

Terrorism och grov brottslighet
Förebyggande arbete mot och beivrande av terrorism och grov brottslighet är en polisiär uppgift, som ska bedrivas med personal på fältet och traditionella tvångsmedel som riktad teleavlyssning, i motsats till massavlyssning, samt utökat internationellt polissamarbete som ett framtida europeiskt FBI. Teleavlyssning av vanliga svenskar ska endast ske vid brottsmisstanke och domstolsbeslut. Om det behövs kan polisen eller annan myndighet som omfattas av dessa rättssäkerhetsgarantier få utökad möjlighet att genomsöka kommunikation. Kampen mot terrorism och grov brottslighet ska föras i enlighet med rättsstatens principer.

Införskaffa information om förestående attacker mot våra fredsbevarande trupper
Ett återkommande huvudargument är att signalspaning i kabel ska rädda svenska liv i Afghanistan. FRA-chefen Ingvar Åkesson har själv underkänt detta argument och angett att eterspaning (radio), i motsats till kabelspaning, är mer lämpligt. Med andra ord, att talibaner skickar e-post till varandra som passerar FRA:s datorer om förestående angrepp mot svenska soldater är osannolikt. Om vi behöver information om säkerhetsläget i bland annat Afghanistan är en kraftigt utbyggd ambassad i Kabul och fortsatt arbete i den svenska NIC (Nationella Intelligence Cell) i Kabul mer ändamålsenligt än signalspaning i svensk kabeltrafik.

Spana mot andra länder
Vi kräver inte att det ska föreligga brottsmisstanke avseende traditionell signalspaning, med vilket avses spaning i etern. Att radiomaster på fastlandet, fartyg på Östersjön, spaningsflygplan och mobila markförband i Afghanistan lyssnar på radiotrafik mellan ryska militära förband eller talibaner utan brottsmisstanke är oproblematiskt.

IT-attacker
Vi måste erkänna att FRA:s signalspaning i kabel kan vara värdefull för att utreda IT-attacker i efterhand. Vi måste fråga oss om statlig avlyssning av närmast all internettrafik är det enda sätter att utreda IT-attacker. Än viktigare är att förebygga IT-attacker och där finns det alternativ till massavlyssning. Det kan vara allt från utökat samarbete mellan internetoperatörer och myndigheter till att enskilda företag och myndigheter skaffar fler nätverkstekniker. Detta är en viktig fråga som bör tas upp i folkpartiets referensgrupp och den parlamentariska utredningen.

Kunskap om förändringar och tendenser, allmän omvärldsbevakning
Vi anser inte att intresset av kunskap om förändringar och tendenser, allmän omvärldsbevakning kan motivera att all svensk kommunikation i kabel ska gå genom FRA:s datorer. Vi hävdar att öppen information, en fungerande utrikesförvaltning, observatörer i konfliktområden och underrättelsearbete (dock ej signalspaning i kabel) kan förse svenska beslutsfattare med tillräckligt beslutsunderlag.

Trygghet och säkerhet kan säkras utan massavlyssning
Vi medger att med signalspaning i kabel kan Sverige få tillgång till mer information än vad vårt alternativ medger, men är total kunskap och kontroll önskvärt eller möjligt i ett fritt och öppet samhälle? I dessa tider av oro för terrorism och väpnade konflikter vill vi påminna vad den amerikanske vetenskapsmannen, diplomaten och politikern Benjamin Franklin sagt: ”Ett samhälle som ger upp lite frihet för att vinna lite säkerhet, förtjänar varken eller och kommer att förlora bägge”. Vi är övertygade om att trygghet och säkerhet kan upprätthållas i Sverige utan att det sker till priset av massavlyssning. Det är vårt alternativ.

Birgitta Ohlsson
Riksdagsledamot, folkpartiets referensgrupp om FRA

Camilla Lindberg
Riksdagsledamot, folkpartiets referensgrupp om FRA

Media och bloggar
Aftonbladet, Ledarredaktionen, SvD:s ledare, Farmorgun, Pophöger, Fritänk, Folkpartiet Nacka, HAX, Christian Engström, Rick Falkvinge