Referat från två seminarium om FRA

Föreningen för IT & Juridik
Igår höll jag och FRAs generaldirektör varsitt anförande i samband med att Svenska Föreningen för IT & Juridik (ADBJ) höll ett seminarium om FRA-lagen. Det blev en givande diskussion, något mindre spänd än vad som var fallet när debatten var som hetast. Flera bekanta ansikten var där.

Min presentation kan du hitta här.

Ingvar Åkesson nämnde två saker som var särskilt intressanta. För det första, i den signalspaningsförordning som träder ikraft den 1 januari 2009 kommer ändamålen för FRAs signalspaning att preciseras. Att detta skulle ske är inte oväntat eftersom det ingick i riksdagsmajoritetens överenskommelse som antogs den 18 juni 2008.

Utskottet anser att regeringen ska meddela närmare föreskrifter i förordningsform om ytterligare rättssäkerhets- och kontrollmekanismer när det gäller
– en precisering av för vilka ändamål signalspaning ska få bedrivas inom ramen för den föreslagna lagstiftningen

Ingvar Åkesson angav att signalspaningsförordningens ändamål kommer att sammanfalla med den överenskommelse som fattades den 25 september 2008, om vilka vi kan läsa här. Det handlar alltså om följande ändamål.

• yttre militära hot mot landet
• förutsättningar för svenskt deltagande i fredfrämjande och humanitära internationella insatser, eller hot mot säkerheten vid såna insatser
• säkerhetspolitiska konsekvenser vid internationell terrorism
• utveckling och spridning av massförstörelsevapen och kontroll av svensk vapenexport
• allvarliga yttre hot mot samhällets tekniska infrastrukturer, till exempel it-trafik
• konflikter utomlands med konsekvenser för internationell säkerhet
• internationella företeelser i övrigt av särskild betydelse för svensk utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik.

Med andra ord, dessa ändamål kommer att från den 1 januari 2009 anges i förordning som antas av regeringen och senare under 2009 kommer samma sak att specificeras av riksdagen genom lag. Detta följer av första punkten i överenskommelsen från den 25 september 2008. Även om man är kritisk till signalspaning i kabel, så är det bättre att ändamålen anges i lag än förordning, det blir svårare att ändra ändamålen och vidga FRAs mandat utan allmän granskning och debatt. Jag tycker dock att några av ovanstående ändamål är lite svävande.

För det andra, Ingvar Åkesson nämnde även i sin presentation att regeringen i ett hemligt regeringsbeslut utser FRAs uppdragsgivare. Med anledning av att SOU 2003:30 sidan 140 talar om att den ändrade omvärldssituationen har kommit att "vidga kretsen av FRA:s tänkbara uppdragsgivare" till exempelvis migrationsverket ställde jag frågan till Ingvar Åkesson om inte detta hemlighetsmakeri kunde göra människor oroliga och urholka förtroendet för FRA. Kom ihåg att prop. 2006/07:63 sidan 17 anger att migrationsrörelser är ett säkerhetspolitiskt hot och FRAs PUL tillåter sökbegrepp som hänför sig till etnicitet. Jag tror inte att migrationsverket i dagsläget får ge signalspaningsuppdrag till FRA, men osäkerhet i denna fråga kan vara skadligt. Ingvar Åkesson höll med mig och från FRAs perspektiv såg han ingen anledning att hålla regeringsbeslutet om FRAs uppdragsgivare hemligt. Han förklarade att FRAs uppdragsgivare till stor del sammanfaller med de myndigheter som har direkttillgång till FRAs databaser enligt 9 § FRAs PUF-förordning, dvs. följande myndigheter.

Regeringskansliet, Rikspolisstyrelsen, Inspektionen för strategiska produkter, Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Totalförsvarets forskningsinstitut, Krisberedskapsmyndigheten och Tullverket.

Det var inte helt oväntade uppgifter, men det är alltid intressant att höra det från hästens mun. Det vore även välgörande om regeringen valde att offentliggöra sitt beslut som anger vilka myndigheter som får ge signalspaningsuppdrag till FRA.

Tidningsutgivarna
Det andra seminariet ägde rum hos Tidningsutgivarna varifrån jag kom tillbaka precis. Annarkia har gjort reklam om detta. Min ingång i denna debatt kan du finna här. Försvardepartementets statssekretare Håkan Jevrell fick en hel del frågor om FRAs utvecklingsverksamhet från Nils Funcke, Anne Ramberg och undertecknad. Vi fick tre raka besked.

1. Inhämtningen av data inom ramen för utvecklingsverksamheten kommer ej att ändras eller minska genom överenskommelsen den 25 september 2008.
2. Det finns en skyldighet att radera innehåll i kommunikation mellan journalister och deras källor, men motsvarande skyldighet finns inte för trafikdata inhämtad i utvecklingsverksamheten.
3. Trots att SVT den 16 juni 2008 rapporterat att FRA samlar in trafikdata, lagrat tele- och datakontakter i stora mängder, som även omfattar svenskar, så kommer regeringen inte att utreda denna sak.

Raka besked. Nu vet journalister, andra skyddade grupper och vi medborgare att våra tele- och datakontakter kan komma att lagras i FRAs databaser, alldeles oavsett om vi är laglydiga eller inte. Jag har vid flera tillfällen blivit lugnad med beskedet att information inhämtad i utvecklingsverksamheten inte leder till underättelserapportering, men då har jag åtminstone två synpunkter.

1. Trafikdata insamlad i utvecklingsverksamheten verkar kunna överföras till försvarsunderrättelseverksamheten och således vara underlag för underrättelserapportering. Läs följande avsnitt ur prop. 2006/07:46 sid. 68.

Eftersom [utvecklingsverksamheten] syftar till att möjliggöra försvarsunderrättelseverksamheten kan det inte anses oförenligt med det ändamål för vilka uppgifterna samlas in att uppgifterna också i viss utsträckning behandlas i försvarsunderrättelseverksamheten.

2. Det är möjligt att trafikdata inhämtad i utvecklingsverksamheten inte får användas i underättelserapporteringen, men något förbud mot att lämna över denna trafikdata till andra stater finns inte. Tvärtom kan vi läsa följande.

9 § signalspaningslagen

Signalspaningsmyndigheten får för [utvecklingsverksamheten], enligt regeringens närmare bestämmande, etablera och upprätthålla samarbete i signalspaningsfrågor med andra länder och internationella organisationer.

1 kap. 17 § FRAs PUL

Personuppgifter som behandlas med stöd av denna lag får föras över till andra länder eller mellanfolkliga organisationer endast om sekretess inte hindrar det och det är nödvändigt för att Försvarets radioanstalt skall kunna fullgöra sina uppgifter inom ramen för det internationella försvarsunderrättelse- och säkerhetssamarbetet...

Uppdatering 1. Jag hittar nya saker lite då och då, denna gång något som gör mig något mindre orolig. På sid. 84 i prop. 2006/07:46 anges att det inte är aktuellt med direktåtkomst till FRAs databaser vid överföring av personuppgifter till andra länder. I övrigt är det oreglerat på vilket sätt uppgifterna ska överföras, men det är bra att direktåtkomst är uteslutet.

Uppdatering 2. Nu har TU lagt upp en högupplöst version av sitt seminarium. Jag tyckte webbfrågan vid 58:29 och Jevrells svar var intressant.

Webbfråga: Är FRA också skyldig att inte bara radera innehåll utan även trafikdata? Enligt 7 § signalspaningslagen talas det bara om innehåll ska förstöras, inte trafikdatan.

Moderator: Trafikdata är information om vem som kommunicerar med vem.

Jevrell: Trafikdata är någonting som får behandlas, det var jag inne på tidigare, med möjligheterna att veta vad, hur, ska vi rent faktiskt göra det här. När vi kommer till signalspaningsfasen som är att försöka hitta den information som är relevant, då ska definitivt innehållet omedelbart förstöras, vågar ej tekniskt svara på om det även omfattar trafikdata. Trafikdata ligger egentligen i teknisk signalspaning.

Här funderar jag på Jevrells ordval. Teknisk signalspaning (TES, engelska: ELINT) handlar bl.a. om identifiera radarsignaturer och luftvärnsrobotar. Denna debatt handlar om kommunikationssignalspaning (KOS, engelska: COMINT). Frågan är om hänvisningen till teknisk signalspaning är felsägelse eller avsiktligt? Teknisk signalspaning kan ibland komplettera kommunikationssignalspaning när man genom trafikbearbetning lokaliserar kommunikation. Det viktiga är att Jevrell vill få inhämtning av trafikdata och traffikbearbetning till en rent teknisk fråga, när sådan information i verkligheten kan vara av väldigt känslig natur.

Seminarium om FRA-lagen hos ADBJ

Inbjudan från ADBJ - Svenska föreningen för IT och juridik

Seminarium om FRA-lagen

Måndagen 8 december kl. 17:30

Advokatfirman Delphi & Co, Regeringsgatan 30-32, Stockholm

FRA-lagen är just nu kanske en av de mest omdiskuterade lagstiftningsfrågorna inom IT-området. Många olika frågeställningar har därvid rests, såsom om FRA:s signalspaning kan begränsas genom bortfiltrering av merparten av kabeltrafiken, frågan om vilka som skall få utnyttja informationen från denna signalspaning, om avlyssningen innebär en oacceptabel kartläggning av otaliga medborgare på individnivå och slutligen om Europadomstolen kan komma att fälla lagen. ADBJ skall enligt sina stadgar dels ge sina medlemmar information och möjligheter till erfarenhetsutbyte dels verka för att samhällsdebatten om ADB-teknikens rättsliga problem kan föras på saklig grund. Vi har därför valt att arrangera ett seminarium om dessa frågor.

Generaldirektören Ingvar Åkesson vid FRA och doktoranden Mark Klamberg vid Stockholms universitet inleder föredrag varefter den sedvanliga debatten äger rum.
Vi inleder med glögg kl. 17.30 och seminariet börjar ca.18.00.

Deltagarantalet är begränsat - först till kvarn gäller!
Seminariet är gratis för medlemmar. Icke medlemmar betalar en anmälningsavgift om 250 kronor. OBS! Anmälan är bindande! Någon bekräftelse av Din anmälan kommer inte att skickas ut. Vid förhinder skall avanmälan ske senast kl 12.00 dagen före seminariet. Deltar Du inte trots att Du är anmäld kommer vi att debitera Dig 250 kronor.

Anmälan ska göras till ADBJ:s kansli senast fredagen den 5 december
Anmäl dig per email:
kansliet@adbj.se

Frågor om seminariet kan ställas till:
Claes Gränström E-post: claesgranstrom@tele2.se

Administrativa frågor besvaras av ADBJ:s kansli:
Tfn: 08-731 43 92
E-post: kansliet@adbj.se

Tillbaka till den 18 juni 2008

SvD rapporterar att den nya underrättelsedomstolen degraderats till "domstolsliknande nämnd". Det var samma sak som riksdagen beställde den 18 juni 2008. Redan för en månad sedan skrev jag att underättelsedomstolen var samma sak med nytt namn och att överenskommelsen den 25 september 2008 inte innebär någon reell förändring. För mig spelar namnet mindre roll eftersom FRAs verksamhet i huvudsak kommer förbli opåverkad av alliansöverenskommelsen den 25 september 2008. Regeringen har försökt sälja in samma sak två gånger och vid det andra tillfället gick det hem.

Johan Westerholm uppmärksammar det faktum att FRAs generaldirektör Ingvar Åkesson vill att FRA ska kunna signalspana utan domstolstillstånd om det är fara i dröjsmål. Westerholm påpekar mycket riktigt att FRA håller på att glida över från sin roll som leverantör av strategisk signalspaning till taktisk och operativ signalspaning. Då handlar det inte om att enbart identifiera abstrakta företeelser utan även om spaning på individer, vilket Sten Tolgfors (m) ständigt förnekar trots att lagen och förarbetena säger någonting annat. Här visar ett företag upp hur det kan gå till, vilket visar vilka möjligheter för kontroll som detta system skapar.

Motsägelserna i FRAs besked

Scaber Nestor tipsar om en artikel i Aftonbladet där det framkommer att FRA ägnat sig åt brottsbekämpande verksamhet utan lagstöd, alltså olagligt. För de som undrar så hittar ni de tidigare hemligstämplade FRA-dokumentet som Aftonbladet hänvisar till här, se frågorna 3, 12 och 13. Dokumentet är en sammanställning av frågor och svar från ett internt möte på FRA i februari 2007.

1. Uppgiftslämnande till polisen inte tillåtet
Aftonbladet tar upp en intressant aspekt där FRAs chefsjurist Michaela Dráb svarat följande på fråga 12.

Signalspaningslagen innehåller en bestämmelse som innebär förbud mot rapportering av sådan överskottsinformation rörande enskilda som saknar relevans ur försvarsunderrättelsesynpunkt. Av detta följer att det inte vid sidan av den generella rapporteringsregleringen finns utrymme för uppgiftslämnande i särskild ordning till polisen eller andra brottsbekämpande myndigheter.

Michaela Dráb tänkte förmodligen på 4 § första stycket lagen (2000:130) om försvarsunderrättelseverksamhet och sidan 72 prop. 2006/07:63. Notera dock att "den generella rapporteringsregleringen" verkar tillåta uppgiftslämnande till polisen.

Inom försvarsunderrättelseverksamheten får det inte vidtas åtgärder som syftar till att lösa uppgifter som enligt lagar eller andra föreskrifter ligger inom ramen för polisens och andra myndigheters brottsbekämpande och brottsförebyggande verksamhet.

Inhämtning av information av teknisk karaktär... genererar... inte någon underrättelserapportering.

Aftonbladet beskriver hur den anställde i samband med FRAs interna möte inte var riktigt klar över betydelsen av svaret beträffande FRAs stöd till polisen.

2. Stöd och tekniskt bistånd till polisen tillåtet
Det som ställer till det för Michaela Dráb och som gör att hennes svar på fråga 12 förmodligen var fel är fortsättningen av 4 § stycket lagen (2000:130) om försvarsunderrättelseverksamhet och sidan 72 prop. 2006/07:63. Där hittar vi ett undantag från huvudregeln.

Om det inte finns hinder enligt andra bestämmelser, får dock de myndigheter som bedriver försvarsunderrättelseverksamhet lämna stöd till andra myndigheters brottsbekämpande och brottsförebyggande verksamhet.

Inhämtning av information av teknisk karaktär ... kommer även andra myndigheter till del ... genom bistånd i tekniskt avseende. Verksamheten avser normalt inte innehållet i meddelanden som utväxlas mellan enskilda. Intrånget i den personliga integriteten blir därmed marginellt. Emellertid kan det inte uteslutas att verksamheten kan komma att innefatta inhämtning av information, t.ex. om mellan vilka viss kommunikation äger rum, som är känslig ur integritetssynpunkt.

3. Motsägelser
Lagen innehåller allstå undantag som öppnar upp för dubbla och motsägelsefulla besked. Det framgår dock att både lag och förarbete ger FRA rätt att lämna över trafikuppgifter till andra myndigheter, t.ex. polisen. Man verkar kalla detta "bistånd i tekniskt hänseende".

FRAs generaldirektör skrev på SvD Brännpunkt den 21 juli 2008: "Brottsutredningar är en polisiär uppgift som FRA inte sysslar med över huvud taget." Två dagar senare berättar samma Ingvar Åkesson i SvD hur FRAs spaning har stoppat ett politiskt mord i Sverige. Är mord inte ett brott? Problemet verkar vara att FRA inte erkänner kopplingen mellan sitt eget bistånd till polisen och den brottsutredning som är en direkt följd av FRA signalspaning och inhämtning av information. FRA har tidigare hjälpt polisen utan lagstöd och med den nya lagen gör man det lagligt, men det verkar man inte vilja berätta.

4. Dubbla besked till politikerna
De dubbla beskeden verkar till och med ha förvirrat Mikael Odenberg som skrev under regeringsförslaget, vilket jag skrivit om här. Vad är slutresultatet? Vissa politiker blir sura och SvD berättar hur man tillfälligt skurit bort FRAs stöd till polisen och SÄPO. Frågan är om FRA denna gång kommer följa lagen?

Vill inte FRA-chefen Ingvar Åkesson svara på DN Debatt?

Efter att jag och 12 medskribenter skrivit på DN Debatt har det varit förvånansvärt tyst. FRA:s företrädare har varit helt tysta. Det verkar som Aftonbladet sökt FRA-chefen Ingvar Åkesson utan framgång. Undra varför? Vi som skrev på DN Debatt kanske har rätt...

Jag har fått ett icke-svar från FRA

Uppdatering: Jag har den 29 augusti 2008 justerat min uppfattning om hur FRA arbetar. Numera menar jag att FRA primära arbetssätt rör analys av trafikmönster (sociogram) och textanalys är endast en sekundär del, vilket gör nedanstående inlägg delvis inaktuellt. För min nuvarande analys, se detta inlägg.

1. Bakgrund till min skiss över hur FRA.s signalspaning fungerar
Inspirerad av stoppaFRAlagen.nu har jag sedan tidigare tagit fram en skiss över hur FRA:s signalspaning fungerar samt detaljerat redogjort för relevant författningsstöd (lagar och förordningar). Denna kompletterar min tidigare beskrivning FRA:s sökbegrepp och filter, där jag också redogör för författningsstödet.

Skiss stoppaFRAlagen.nu

Skiss Mark Klamberg

Som ni ser har båda bilder stora likheter samtidigt som de skiljer sig från grafiken som traditionella medier använder. Jag tror att de bättre hjälper oss att förstå hur FRA:s signalspaning kommer att fungera. Jag menar att skissen från stoppaFRAlagen.nu innehåller en värdering (som jag delar). Min ambition var att ta fram en skiss som är värderingsfri och som kan användas av båda sidor. Det är bra för det demokratiska samtalet. Jag har noggrant i blogginlägg angett var jag hittat stöd för min skiss i författningar och förarbete.

StoppaFRAlagen.nu gjorde en briljant manöver när det skickade en fråga till FRA om deras skiss stämmer. Med en minimal anmärkning har FRA-chefen Ingvar Åkesson gett en replik att skissen stämde, vilket stoppaFRAlagen.nu kommenterat.

Detta gjorde att jag justerat boxen "Samverkanspunkt" två millimeter upp i förhållande till min ursprungliga version så att min skiss stämmer med FRA-chefens Ingvar Åkessons ord:

"Den bild ni har i er artikel stämmer principiellt utom i ett avseende. Samverkanspunkten borde vara placerad precis på gränsen till det som är markerat som FRA i bilden. Man kan se samverkanspunkten som en "tvårummare" med en skiljevägg mellan. På ömse sidor av denna skiljevägg sitter ett antal kontakter. I "operatörernas rum" kopplar operatörerna in alla signaler i kontakterna. I "FRA:s rum" väljer vi sedan vilka signaler från vilka kontakter vi vill koppla in i våra system, och operatörerna vet således inte vilka signaler vi ignorerar, vilket är flertalet, och vilka FRA är intresserade av."

Min inställning är att FRA-chefen Ingvar Åkesson har bäst insyn i sin egen verksamhet och om han utförligt och trovärdigt förklarar vad vi FRA-kritiker har fel så är jag beredd att ändra på mina slutsatser. Jag kommer dock aldrig att acceptera att min e-post ska överföras till FRA. I alla andra frågor är jag öppen för argument. Det tycker jag är intellektuellt hederligt. Alla parter tjänar på att vi kan enas kring viss basfakta. Det skulle stärka allmänhetens förtroende för vårt demokratiska system, FRA och regeringen.

Nu innehåller min skiss fler detaljer jämfört med stoppaFRAlagen.nu. Därför har jag i ett e-post skickat en fråga och min skiss till FRA för att de ska kunna justera eventuella fel. Myndigheter, inklsuive FRA, har en lagstadgad skyldighet att svara på allmänhetens frågor om det rör saker som inte är sekretessbelagda. Till denna grupp hör hur man ska förstå lagar, förordningar och förarbeten.

Vi läser ur 4 § förvaltningslagen (1986:223) och jag vill att ni ska fästa uppmärksamhet vid kravet på att svar ska behandlas skyndsamt.

"Varje myndighet skall lämna upplysningar, vägledning, råd och annan sådan hjälp till enskilda i frågor som rör myndighetens verksamhetsområde. Hjälpen skall lämnas i den utsträckning som är lämplig med hänsyn till frågans art, den enskildes behov av hjälp och myndighetens verksamhet.

Frågor från enskilda skall besvaras så snart som möjligt.

Om någon enskild av misstag vänder sig till fel myndighet, bör myndigheten hjälpa honom till rätta."

Även doktorander på Stockholms universitet betraktas i detta sammanhang som enskilda.

2. Synpunkter på en skiss som Sydsvenskan använder, ett sidospår?
Söndagen den 24 augusti 2008 skrev jag om en informativ nyhetsartikel i Sydsvenskan och framförde några saker som jag ansåg behövde korrigeras i deras skiss över hur FRA:s signalspaning fungerar. Alla nyhetsredaktioner använder liknande skisser, de kanske har fått den av FRA?

Döm av min förvåning när jag i min mailväxling med FRA (se nedan) idag, den 27 augusti 2008 mottar ett mail från FRA-tjänstemannen Annica Viksten där hon skriver: "FRA anser inte att den bild du tagit fram motsvarar det sätt som signalspaningslagen anger att FRA ska arbeta med spaning i kabel. Vi på FRA har själva inte arbetat fram någon bild som illustrerar hur signalspaning i kabel ska fungera, men en bild som åtminstone närmar sig sanningen är den som publicerades i Sydsvenska dagbladet den 24 augusti". Är det en slump att detta mail från FRA dimper ner tre dagar efter att jag kommenterat samma sak? Jag vet inte.

3. Min brevväxling med FRA-chefen Ingvar Åkesson, chefsjuristen Micaela Dráb och deras tjänstemän

3.1 Mail 1 till FRA-chefen Ingvar Åkesson och chefsjuristen Micaela Dráb den 15 augusti 2008

"Hej Ingvar och Michaela,
Jag har tidigare varit i kontakt med Michaela och jag vill be er om följande.

Utifrån lagar, förordningar och förarbete har jag försökt förstå hur FRA:s datainhämtning och automatiska selektering sker (t.ex. reduktion), sambandet mellan FRA:s databaser och hur detta kan ge nytta för era beställare (t.ex. regeringen). Detta har resulterat i två blogginlägg (nedan) och en bild (bifogad). Även om jag har en ståndpunkt motsatt regeringen i denna debatt, har jag försökt att ge en saklig beskrivning och jag tror att båda sidor i denna debatt skulle kunna använda mina redogörelser och bilden till stöd för sina respektive ståndpunkter.

Min kollega, juris doktor Mårten Schultz, kommer att medverka i centerpartiets ”Hearing om FRA-lagen” den 29 augusti 2008 som kommer att bevakas av SVT 24. Han har frågat mig om han kan använda min bild vilket jag naturligtvis medgett. Det föreligger därmed ett gemensamt intresse för mig, Mårten och er att denna bild är någorlunda korrekt. Därutöver har min redogörelse och bild fått spridning på Internet vilket gör att eventuella felaktigheter som står oemotsagda riskerar att bli sanning.

Därför vill jag be er att kommentera om bilden motsvarar vad som anges i lagar, förordningar och förarbete och korrigera eventuella fel. Jag välkomnar också synpunkter på min textredogörelse av de relevanta författningarna och förarbete.

Vänligen Mark Klamberg

Blogginlägg
Källdatabasen:
FRA:s uppgiftssamling för råmaterial
http://klamberg.blogspot.com/2008/08/klldatabasen-fras-uppgiftssamling-fr.html

FRA:s sökbegrepp och filter
http://klamberg.blogspot.com/2008/08/klarhet-om-fras-skbegrepp.html"

3.2 Svar från FRA-tjänstemannen Annica Viksten den 27 augusti 2008
Hej
Du har kontaktat FRA eftersom du vill ha svar på ett par frågor. Ditt ärende har fått diarienummer 20 400:4051/08. Nedan följer våra svar. FRA anser inte att den bild du tagit fram motsvarar det sätt som signalspaningslagen anger att FRA ska arbeta med spaning i kabel.

Vi på FRA har själva inte arbetat fram någon bild som illustrerar hur signalspaning i kabel ska fungera, men en bild som åtminstone närmar sig sanningen är den som publicerades i Sydsvenska dagbladet den 24 augusti. (Se http://sdsmedia.sydsvenskan.se/archive/00147/franaturlig_147513a.jpg.)

Angående hur FRA avser genomföra signalspaning i kabel, kan du läsa mer i Betänkande 2007/08:FöU14, Lag om signalspaning m.m., bilaga 5, Försvarsutskottets offentliga utfrågningar. (Se http://www.riksdagen.se/webbnav/?nid=3322&rm=2007/08&bet=F%C3%B6U14).

För vidare information om lagförslaget ber vi att få hänvisa till propositionen alternativt Försvarsdepartementets rättssekretariat.

Vänlig hälsning Annica Viksten

3.3 Mina två repliker den 27 augusti 2008 till FRA-chefen Ingvar Åkesson och chefsjuristen Micaela Dráb
Replik 1
Hej,
Jag är mycket tacksam för att ni svarat mitt mail, men jag är besviken på att ni inte förklarat vad som är fel och varför. Jag har angett lagstöd och förordningar för allt. Jag har sedan tidigare på min blogg förklarat vad jag anser är fel med Sydsvenskans bild. Det finns uppenbara fel i grafiken som en lekman kan se. Jag kommer att skriva detta på min blogg, det är bara att återanvända den text som jag redan skrivit om Sydsvenskans bild. Ni kanske redan har läst denna text på min blogg? Ni får gärna förklara vad som var fel i min kritik mot Sydsvenskans grafik.

Jag kommer att diskutera detta med docenten Mårten Schultz och så får han själv avgöra om han vill använda min bild eller inte.

Jag är beredd att ändra i min bild om ni anger var ni finner författningsstöd för att bilden ska se annorlunda ut. Jag har angett förarbeten och förordningar som avser era uppgiftssamlingar, tidigare benämnda som databaser. Ni får förklara hur jag missförstått dessa.

Om ni inte svarar före torsdag eftermiddag så finns det en risk att docenten Mårten Schultz använder min bild och redogör för ert korta svar. Detta är naturligtvis hans eget val och jag kan inte uttala mig för hans räkning.

Vänligen Mark Klamberg

Replik 2
Jag glömde påpeka en sak.

Jag har även läst Betänkande 2007/08:FöU14, Lag om signalspaning m.m., bilaga 5, Försvarsutskottets offentliga utfrågningar vid två tillfällen, som bl.a. innehåller en redogörelse av Ingvar Åkesson och Mats Nordqvist, Försvarets radioanstalt.

Nu har jag läst bilagan en gång till och fann inget som motsade något i min skiss. Jag har också gjort en sökning på orden databas och uppgiftssamling som är det primära föremålet för min studie och som är reglerade i offentligt tillgängliga författningar. Jag fick noll (0) träffar.

Kan ni uppmärksamma mig på var i betänkandet det finns information som gör att jag ska korrigera skissen? Det ligger i bådas intresse att skissen är korrekt och jag är beredd att korrigera.

Vänligen Mark Klamberg

3.4 Min fråga till rättschefen Maria Hedegård, försvarsdepartementets rättssekretariat den 27 augusti 2008
Hej,
Jag har ställt en fråga till FRA, men jag tycker inte att det svarat i enlighet med sin serviceskyldighet. De skriver avslutningsvis i sitt svar till mig: ”För vidare information om lagförslaget ber vi att få hänvisa till propositionen alternativt Försvarsdepartementets rättssekretariat.”. Därför skickar jag min fråga till er.

Ni kan följa hela mailväxlingen på min blogg: http://klamberg.blogspot.com/2008/08/jag-har-ftt-ett-icke-svar-frn-fra.html

Här kommer min ursprungliga fråga med justering att jag bytt ut FRA mot regeringen.

Utifrån lagar, förordningar och förarbete har jag försökt förstå hur FRA:s datainhämtning och automatiska selektering sker (t.ex. reduktion), sambandet mellan FRA:s databaser och hur detta kan ge nytta för FRA:s beställare (t.ex. regeringen). Detta har resulterat i två blogginlägg (nedan) och en bild (bifogad). Även om jag har en ståndpunkt motsatt regeringen i denna debatt, har jag försökt att ge en saklig beskrivning och jag tror att båda sidor i denna debatt skulle kunna använda mina redogörelser och bilden till stöd för sina respektive ståndpunkter.

Min kollega, juris doktor, docenten Mårten Schultz, kommer att medverka i centerpartiets ”Hearing om FRA-lagen” den 29 augusti 2008 som kommer att bevakas av SVT 24. Han har frågat mig om han kan använda min bild vilket jag naturligtvis medgett. Det föreligger därmed ett gemensamt intresse för mig, Mårten och er att denna bild är någorlunda korrekt. Därutöver har min redogörelse och bild fått spridning på Internet vilket gör att eventuella felaktigheter som står oemotsagda riskerar att bli sanning.

Därför vill jag be er att kommentera om bilden motsvarar vad som anges i lagar, förordningar och förarbete och korrigera eventuella fel. Jag välkomnar också synpunkter på min textredogörelse av de relevanta författningarna och förarbete.

Vänligen Mark Klamberg

Blogginlägg
Källdatabasen:
FRA:s uppgiftssamling för råmaterial
http://klamberg.blogspot.com/2008/08/klldatabasen-fras-uppgiftssamling-fr.html

FRA:s sökbegrepp och filter
http://klamberg.blogspot.com/2008/08/klarhet-om-fras-skbegrepp.html"

Bloggar
Opassande1, Opassande 2, Thomas Hartman, HAX, Erik Laakso, Alliansuppropet

Mikael Odenberg drar med sig Staffan Danielsson i fallet

Sammanfattning
I sitt angrepp mot mig utlämnar Staffan Danielsson viktiga avsnitt ur förarbetena, struntar i remissinstanserna och han argumenterar mot moderaternas partisekreterare Per Schlingmann och FRA-chefen Ingvar Åkesson. Mikael Odenberg har nu dragit med sig Staffan Danielsson i fallet.

Mycket som står i detta inlägg har sammanfattats av advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg på följande sätt i SvD: "Om Säpo eller den öppna polisen önskar använda sig av hemliga tvångsmedel som avlyssning måste det föreligga misstanke om brott. Ett sådant beslut fattas av domstol och ett offentligt ombud förordnas med uppgift att tillvarata den enskildes rätt. Med det nya förslaget kan Säpo, om domstolen avslår en begäran om avlyssning, istället begära signalspaning hos FRA. Därigenom kan de rättssäkerhetsgarantier som rättegångsbalken föreskriver helt förbigås."

1. Mikael Odenberg: Det är uttryckligen förbjudet för FRA att befatta sig med polisens brottsbekämpning
Mikael Odenberg skriver på DN Debatt: "En viktig poäng är tvärt om att den nya lagstiftningen uttryckligen förbjuder försvarets underrättelseverksamhet att någonsin befatta sig med polisens och andra myndigheters brottsbekämpande verksamhet."

2. Lagen: FRA får lämna stöd till polisens brottsbekämpning
I den antagna lagstiftningen står det att ”[o]m det inte finns hinder enligt andra bestämmelser, får dock de myndigheter som bedriver försvarsunderrättelseverksamhet [FRA] lämna stöd till andra myndigheters brottsbekämpande och brottsförebyggande verksamhet.” Se den antagna versionen av 4 § 2 st, lagen (2000:130) om försvarsunderrättelseverksamhet i prop. 2006/07:63.

Min slutsats tidigare var: "Antingen ljuger Mikael Odenberg eller så har han inte läst lagen". Jag står fast vid denna beskrivning av Mikael Odenberg.

3. Mikael Odenberg drar nu med sig Staffan Danielsson i fallet
Mikael Odenberg har redan försökt rädda sin ära i kommentatorsfältet på denna blogg. Döm själv om han lyckas, läs här. Han skriver under signaturen MOD som enligt honom själv har följande historiska förklaring:
MOD = Mikael ODenberg
MOD = MODerat
MOD = Minister Of Defence

3.1 Staffan Danielsson utlämnar viktiga väsentliga delar
Ett klassiskt knep från FRA-förespråkarna är, som vi kan se av Mikael Odenbergs exempel, att de bara läsa delar av lagar, förarbeten och ofta använder ordet "t.ex.". Detta ord använder man när man vill utlämna något. Sten Tolgfors är också duktig på detta när han på SvD Brännpunkt använder ordet "som" vilket där motsvarar "t.ex.", läs om det här. Vad är det Staffan Danielsson utlämnar?

Staffan Danielsson skriver:
"Första stycket i paragrafen ovan är entydigt, inom försvarsunderrättelseverksamheten får det inte vidtas åtgärder som syftar till att lösa uppgifter som åligger polisens brottsbekämpande verksamhet.

Andra stycker syftar - vilket framgår av propositionen 06/07:63 på sidan 49 och 50 - på att tex försvarsmakten trots första stycket ska kunna bistå polisen i vissa lägen enligt andra lagrum, liksom att FRA t ex ska kunna bistå polisen med kryptoforcering."

Då läser vi hela det berörda stycket på sidan 50 i prop. 2006/07:63 som Staffan Danielsson klippt bort: "Exempel på sådan verksamhet som kan komma i fråga är biträde med kryptoforcering, tekniskt stöd på informationssäkerhetsområdet och stöd i andra situationer då det är särskilt angeläget att resurserna hos de myndigheter som bedriver försvarsunderrättelseverksamhet kan användas för samhällsviktiga ändamål." Orden "stöd i andra situationer" visar ju att lagen inte är begränsad till kryptoforcering vilket Staffan Danielsson vill få oss att tro genom att använda ordet "t.ex.". Det är mycket diffust och lagen öppnar upp för att man kringgår de strikta regler för avlyssning som rättegångsbalken föreskriver. Detta har tunga remissinstaner påpekat.

Alltså, Mikael Odenberg gör misstaget att han inte läser hela paragrafen som upprepas av Staffan Danielsson som inte läser hela stycket. När ska ni lära er?

3.2 Tunga remissinstanser har riktat kritik mot denna del av lagen för att den är diffus och därmed skapar rättsosäkerhet
Säkerhetspolisen ... har ifrågasatt bestämmelsen att försvarsunderrättelseverksamhet, utan att riktas mot en fysisk person, ändå får bedrivas för att kartlägga utländska förhållanden som innebär yttre hot mot landet och anfört att det alltid finns en fysisk person bakom de uppgifter som inhämtas och att det därför är svårt att se hur de myndigheter som bedriver försvarsunderrättelseverksamhet överhuvudtaget skall kunna utföra någon verksamhet inom området, vilket skulle förhindra att försvarsunderrättelseverksamheten ger polisen och andra brottsbekämpande myndigheter stöd i deras underrättelseverksamhet.

Datainspektionen och Malmö tingsrätt har anfört att den föreslagna ändringen i 4 § lagen om försvarsunderrättelseverksamhet kan leda till gränsdragningsproblem när det gäller förhållandet mellan försvarsunderrättelseverksamhet och polisens och andra myndigheters brottsbekämpande och brottsförebyggande verksamhet vilket i sin tur kan leda till problem när det gäller att tillämpa de begränsningar som föreslås ifråga om signalspaning.

Sveriges advokatsamfund har, bl.a. med hänvisning till tidigare ställningstaganden, avstyrkt förslaget i denna del och anfört att det inte innebär en tillräckligt tydlig gränsdragning. En sammanblandning av försvarsunderrättelseverksamhet och polisiär verksamhet är enligt samfundets mening olycklig och kan leda till att de bestämmelser som finns rörande t.ex. förundersökning, som syftar till att tillvarata misstänktas rättigheter, åsidosätts. Detta är oroande i synnerhet mot bakgrund av förarbetsuttalanden i anslutning till nuvarande lag om att gränsdragningsbestämmelsen inte hindrar att myndigheter som sysslar med försvarsunder-rättelseverksamhet, enligt regeringens bestämmande, kan lämna andra myndigheter biträde t.ex. avseende signalspaning.

Svenska polisförbundet har avstyrkt förslaget med hänvisning till att brottsbekämpning i första hand är en polisiär uppgift och att förslaget leder till en självständig verksamhet där underrättelseinhämtning sker utifrån andra rättsliga grunder än de polisiära. Förbundet har anfört att försvarsunderrättelseverksamheten inte skall få innefatta åtgärder som ligger inom ramen för polisens brottsbekämpande och brottsförebyggande arbete."

3.3 Per Schlingmann (m), Ingvar Åkesson (FRA) argumenterar mot Mikael Odenberg (m), Staffan Danielsson (c), Fredrik Reinfeldt (m) och sig själva
Jag har tidigare skrivit hur FRA-förespåkarna argumenterar mot varandra och sig själva. Det börjar bli tröttsamt.

3.3.1 Per Schlingmann och Ingvar Åkesson: FRA får använda signalspaning i kabel mot brottslingar
3.3.1.1 Per Schlingman
På politikerbloggen kan man läsa att "Moderaternas spinn- och nyordsexpert, partisekreteraren Per Schlingmann, vill förändra bilden av den hårt kritiserade FRA-lagen. I ett internt nyhetsbrev som Politikerbloggen tagit del av skriver han att lagen bör kallas 'antiterrorlag'."

Terrorism är brottslighet och att arbetet mot terrorism är en del av brottsbekämpningen. Om inte detta är självklart för alla, så kan vi konstatera att till brottsbalken har fogats lagen (2003:148) för terroristbrott.

3.3.1.2 Ingvar Åkesson
FRA-chefen basunerade med hjälp av nyhetsredaktionen på SvD ut att FRA genom sin signalspaning stoppat ett politiskt mord och kidnappningar i Sverige. Det är ju berömvärt, men kan FRA:s signalspaning i detta hänseende frikopplas från polisens verksamhet? Är mord och kidnappning inte brott?

3.3.2 Mikael Odenberg, Staffan Danielsson, Fredrik Reinfeldt och Ingvar Åkesson: FRA får inte använda signalspaning i kabel mot brottslingar

3.3.2.1 Mikael Odenberg
Mikael Odenberg skriver på DN Debatt: "En viktig poäng är tvärt om att den nya lagstiftningen uttryckligen förbjuder försvarets underrättelseverksamhet att någonsin befatta sig med polisens och andra myndigheters brottsbekämpande verksamhet."

3.3.2.2 Fredrik Reinfeldt
Fredrik Reinfeldt i DN: "Att låta militär, polis och åklagare blanda sig i verksamheten vore ... fel. Fredrik Reinfeldt pratade om att bygga upp en 'integritetsmur', som klargör att brottsbekämpning är polisens sak. FRA ska bara spana mot yttre hot. - Då blir rågången klar mellan myndigheterna, sade statsministern."

3.3.2.3 Staffan Danielsson
Staffan Danielsson skriver: "Paragraf 4 i lagen om försvarsunderrättelseverksamhet har fått flera bloggare att upprört "bevisa" att Försvarets Radioanstalt visst får signalspana åt polisen utanför den katalog av allvarliga hot som riksdagen begränsat signalspaningen till (militära hot, internationell terrorism, internationella konflikter och några till). Detta är inte korrekt."

3.3.2.4 Ingvar Åkesson
Ingvar Åkesson har i SvD vid två tillfällen skrivit: "FRA sysslar inte med brottsutredningar ... överhuvudtaget".

4. Att läsa förarbete med Håkan J
Min vän Håkan J. som råkar vara FRA-förespråkare har skrivit i ett kommentatorsfält. Han är en duktig jurist så detta avsnitt kan vara svårforcerat för en icke-jurist. Du måste inte läsa det om du bara bryr dig om mitt replikskifte med Staffan Danielsson.

Rond 1
Håkan J skriver: "Mark, tycker du har fel i din kritik. Ja, Odenberg uttrycker sig slarvigt/svepande om att signalspaningen aldrig får "befatta sig med" brottsförebyggande. Men du själv gör en feltolkning av 4§ när du menar att den ger något slags carte blanche för polisen att dra på signalspaningen.

Det framgår av prop:en att syftet med tillägget som du citerar inte är att polisen ska ha fritt fram att utnyttja denna, utan bara inom ramen för de begränsningar som gäller för polisens verksamhet, dvs. individuell brottsmisstanke. Se sid. 49 i prop:en, där det står bl.a.:

'Principiellt bör därför de inhämtningsresurser som finns inom försvarsunderrättelseverksamheten också kunna användas för att stödja polisens och andra brottsbekämpande myndigheters verksamhet, om det inte finns hinder för det enligt andra föreskrifter. Sådana hinder kan t.ex. vara lagbestämmelser om tvångsmedelsanvändning, så som rättegångsbalkens regler om hemliga tvångsmedel inom ramen för en förundersökning, och om att vissa arbetsmetoder är förbehållna polisman. Det skall således inte finnas någon möjlighet att kringgå de lagbestämmelser som ställts upp till skydd för den personliga integriteten vid brottsbekämpande arbete genom att begära stöd av myndigheter inom försvarsunderrättelseverksamheten.' "

I klartext betyder detta för mig:
* Signalspaningen spionerar utåt, utan brottsmisstanke.
* Polisen kan avlyssna inåt, men bara med brottsmisstanke och övriga redan gällande begränsningar.
* Polisen får utnyttja FRA:s resurser, men bara med sitt mandat och sina begränsningar."

Rond 2
Håkan J argumenterar bättre än Staffan Danielsson, han är faktiskt jurist, men även goda vänner måste få mothugg om jag tycker att de har fel vilket jag gjort med följande:

"Mikael Odenberg skriver "utryckligen förbjuder". Lagen säger "får". Det är diametralt motsatta ord. Det är inte slarvigt eller svepande, det är direkt fel. Han bygger hela artikeln på detta och kallar oss kritiker okunniga. Det är skandal.

Du citerar förarbeten. Dessa är ursprungligen skrivna av FRA-chefen Ingvar Åkesson och Micaela Drab när de arbetade på försvarsdepartementet, nu är de båda på FRA. Det är också partsinlagor, det är inget som undanröjer oklarheter. Det är inte vilka remissinstanser som helst som pekar på den problematik som regeringen konskevent ignorerat. Det handlar om polisförbundet, advokatsamfundet, datainspektionen och SÄPO. "

Rond 3
Efter att ha diskuterat med Håkan J började jag fundera. Håkan J menar att de vanliga bestämmelserna om tvångsmedel, t.ex. teleavlyssning, i rättegångsbalken måste vara uppfyllda för att FRA ska få signalspana, alltså kravet på brottsmisstanke mot en viss person och domstolsprövning.

Rond 4
Efter att ha läst förarbetet en gång till fann jag följande. Även Håkan J har missat andra delar av förarbetet. Om han forsatt till sidan 50 kan man läsa följande:

Rond 4 - Allt som inte är förbjudet är tillåtet
"Förutsättningarna för stöd till annan myndighet avgörs av vad som gäller för verksamheten hos den myndighet som mottar stödet. Det handlar följaktligen om att inom ramen för en sådan myndighets verksamhet biträda med åtgärder som den mottagande myndigheten i och för sig kunnat vidta på egen hand, men har otillräckliga resurser för. I syfte att klarlägga detta bör i lagen anges att en förutsättning för stöd är att det inte finns hinder enligt andra bestämmelser."

Hur ska man tolka "en förutsättning för stöd är att det inte finns hinder enligt andra bestämmelser"? Lagtexten har en snarlik formulering. Jag tolkar det enligt följande: "En förutsättning för att FRA ska stödja polisen är att det inte är förbjudet någon annanstans än i 4 § lagen om försvarsunderättelseverksamhet". Detta låter som typiskt med FRA. Allt som inte är förbjudet är tillåtet.

Rond 4 - Undantag har företräde framför huvudregel
Kom ihåg att vi diskuterar andra stycket som i förhållande till det första stycket har företräde enligt den juridiska principen principen lex specialis som säger att ett undantag/lex specialis (4 § andra stycket) är tillämplig framför en huvudregel/lex generalis (4 § första stycket). Finns det ett krav på att signalspaning beträffande brott ska ske med brottsmisstanke och domstolsprövning enligt 27 kapitlet rättegångsbalken vilket Håkan Jonsson verkar mena?

Rond 4 - Signalspaning är inte avlyssning enligt regeringen, FRA och därför finns ingen begräsning enligt rättegångsbalken
Signalspaning är ju inte avlyssning enligt bl.a. försvarsminister Sten Tolgfors. FRA-chefen Ingvar Åkesson har ju skrivit i SvD att "I debatten kring FRA brukar man vidare ibland hävda att signalspaning bara borde få ske när det föreligger misstanke om brott. Man jämför därmed signalspaningen med de tvångsmedel som de brottsutredande myndigheterna förfogar över. Som lagrådet tydligt har uttalat är jämförelsen felaktig." Därför gäller ej begränsningarna enligt 27 kapitlet rättegångsbalken avseende tvångsmedel, det är två olika saker. FRA-chefen Ingvar Åkesson har ju även förklarat för oss att man signalspanar med sökbegrepp efter företeelser (t.ex. brott) men inte individer. Kan polis eller åklagare gå till en domstol med en brottsmisstanke mot en företeelse och inte en individ? Nej, det går inte. 27 kapitlet 20 § rättegångsbalken ställer upp ett krav på att "någon är skäligen misstänkt för brottet".

Regeringen försöker alltså genom dubbeltänk och nyspråk ena stunden jämställa signalspaning med tvångsmedel, andra stunder ska signalspaning ej jämställas med tvångsmedel. Det går inte ihop.

På vanlig svenska innebär det att med den antagna lagstiftningen kan FRA signalspana beträffande brott utan krav vare sig på brottsmisstanke mot en viss person eller domstolsprövning. FRA använder istället sökbegrepp som de får av polisen.

Eftersom jag, till skillnad från regeringen och FRA-chefen Ingvar Åkesson, anser att signalspaning medför avlyssning innebär detta att polisen och SÄPO kan kringå kraven på tvångsmedel enligt 27 kapitlet rättegångsbalken.

Rond 4 - varför ska vi införa en domstolsliknande nämnd om det redan prövas av en domstol?
Jag har noterat att i betänkande 2007/08 FöU15 som följde på överenskommelsen presenterad av Sten Tolgfors och Fredrick Federley står att regeringen "ska meddela närmare föreskrifter i förordningsform om ytterligare rättssäkerhets- och kontrollmekanismer när det gäller ... att tillstånden enligt signalspaningslagen beslutas av en ny domstolsliknande nämnd, ... att den domstolsliknande nämnden ska fatta beslut om tillstånd för användande av sökbegrepp hänförliga till fysiska personer." Detta stödjer min slutsats, varför ska regeringen efter att lagen antagits den 18 juni 2008 komplettera med föreskrifter om en domstolsliknande nämnd om signalspaning beträffande brott redan är föremål för prövning i en domstol?

Rond 4 - Fler dimridåer
Som folkrättsjurist kan jag direkt säga att en regering inte kan upprätta en domstol genom en föreskrift, det krävs lag. I 6 § europakonventionen står det "Var och en skall, vid prövningen av hans civila rättigheter och skyldigheter eller av en anklagelse mot honom för brott, vara berättigad till en rättvis och offentlig rättegång inom skälig tid och inför en oavhängig och opartisk domstol som upprättats enligt lag." Det är därför missledande när överenskommelsen presenterad av Tolgfors och Federley använder termen "domstolsliknande". Det var samma princip som upprätthölls i fallet Hamdan från USA. I detta fall hade president George Bush upprättat särskilda militrtribunaler för illegala kombatanter på Guantanamo utan att vända sig till den lagstiftande församlingen, kongressen. Ser ni var vi är på väg? Tack och lov har USA en Högsta Domstol som samtidigt är en författningsdomstol, vilken underkände beslutet av George Bush. Därför fick George Bush vända sig till kongressen. Sverige har en högsta domstol, men ingen författningsdomstol. Är ni oroliga?

Fredrik Reinfeldt ger oss lugnande besked. Läs vad Fredrik Reinfeldt säger i DN: "Att låta militär, polis och åklagare blanda sig i verksamheten vore ... fel. Fredrik Reinfeldt pratade om att bygga upp en 'integritetsmur', som klargör att brottsbekämpning är polisens sak. FRA ska bara spana mot yttre hot. - Då blir rågången klar mellan myndigheterna, sade statsministern." Ingen anledning att oroa sig, det är bara att lita på makten.

5. Mitt råd
Mitt råd till Odenberg, Danielsson, Schlingman, Reinfeldt och Åkesson är följande. Jag har ingen principiell invändning mot att FRA stöder polisens arbete mot terrorism eller brottsighet, men då får det ske under rättssäkra former med sedvanliga krav på brottsmisstanke och domstolsbeslut före tvångsmedel (t.ex. avlyssning) används.

Läs vad riksdagsledamot Birgitta Ohlsson skrev i SvD:
"Förebyggande arbete mot och beivrande av terrorism och grov brottslighet är enpolisiär uppgift, som ska bedrivas med traditionella tvångsmedel som telefonavlyssningsamt utökat internationellt polissamarbete som ett framtida europeiskt FBI.

Om det behövs kan polisen eller annan myndighet som omfattas av dessa rättssäkerhetsgarantier få utökad möjlighet att genomsöka kommunikation. Kampen motterrorism och grov brottslighet ska föras i enlighet med rättsstatens principer.

Kraven om brottsmisstanke och domstolsbeslut är inte förenliga med fundamenteni FRA-lagen, därför bör den antagna lagen rivas upp med omstart där arbetet sker i en bred parlamentarisk kommitté."

6. Staffan Danielsson har fortfarande inte svarat på min enkla ja/nej fråga om centerförslaget
Jag har tidigare hävdat att centerförslaget finns inte utan de har endast gjort ett utspel som en splittrings- och avledningsmanöver gentemot de sex folkpartisterma. Jag ställde därför följande fråga på Staffans Danielssons blogg för snart en vecka sedan (21 augusti 2008):

"Jag har en enkel ja-nej fråga till Staffan Danielsson, centerpartiets företrädare i FRA-frågan, och ingen annan.

Är centerpartiet beredda att ändra på 6 kap. 19 a § lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation som innebär att "De trådägande operatörerna skall till särskilda samverkanspunkter överföra all trafik som förs över Sveriges gräns" (Prop. 2006/07:63, sid. 83)."

Jag väntar fortfarande på svaret eller har ni inget konkret förslag?

7. Behöver Staffan Danielsson en sakkunnig?
Staffan Danielsson antyder på sin blogg att jag ska "prata med någon sakkunnig!" Han kanske borde testa sina egna råd först.

FRA-butiken arbetar på timlön och dess byråkrater har skrivit sina kunders inköpslista

Det verkar finnas hur många vinklar som helst på FRA-frågan. Även om jag förordar en utbyggd välfärdsstat tycker jag det är bra med en sund skepsis mot den stora staten och förekomsten av för många eller för stora statliga myndigheter.

1. Frågan
En fråga som ganska ofta återkommer är varför FRA ska få nya uppgifter (yttre hot istället för yttre militära hot), mer resurser (200 miljoner) och ökade befogenheter (signalspaning i kabel).

2. Teorin
Nu lanserar jag en delvis ny teori. Svaret på varför FRA ska få nya uppgifter beror på att FRA-byråkratin arbetar på timlön (tidstaxa). Förenklat kan man säga följande.

1. Myndigheter kan ha ett fast anslag som genom ett politiskt beslut höjs eller sänks från år till år, eller

2. Myndigheter kan ha en del som är fast anslag och en del av anslaget som variera beroende på hur mycket myndigheten gör. Myndigheten kan därmed höja sina intäkter under året om de raggar många "kunder". När man har stora fasta kostnader, t.ex. en gigantisk superdator med beräkningshastigheten 182 Teraflops, så måste man ragga många kunder så att verksamheten går runt.

3. Flera kunder
FRA-chefen Ingvar Åkesson beskriver ofta sina uppdragsgivare som kunder i FRA-butiken:

"De kunder om FRA har är beslutade av regeringen och utgörs just idag av regeringen själv i form av Utrikesdepartementet och Försvarsdepartement , Försvarsmakten med bl a Insatsstaben INS och den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten MUST, Rikspolisstyrelsen med bl a Säkerhetspolisen SÄPO, och Kriminalunderrättelsetjänsten KUT. Vidare ingår Försvarets materielverk FMV och Försvarets forskningsinstitut FOI. Till detta kan komma den nya Myndigheten för samhällssäkerhet och beredskap MSB."

Mikael Odenberg - såg du att Ingvar Åkesson nämnde polisen?

Av 11 § i förordningen (2007:937) med instruktion för Försvarets radioanstalt står det att "Försvarets radioanstalt får ta ut avgifter för genomförande av IT-säkerhetsanalyser och annan uppdragsverksamhet. Myndigheten beslutar eller meddelar föreskrifter om avgifternas storlek."
FRA tillhör alltså den andra kategorin av myndigheter som har en variabel inkomst och det ligger därmed i myndighetens intresse att den får fler kunder, för då får man mer resurser och då kan man göra mer och få fler kunder, osv.

Vem är det som bestämmer vem som är kunden? Det är tjänstemännen hos regeringen som skriver propositionerna som därefter blir lag. Jag är osäker om de ansvariga ministrarna läser vad tjänstemännen skriver. Innan Ingvar Åkesson blev generaldirektör och myndighetschef för FRA så var han expeditions- och rättschef vid försvarsdepartementet. Där var han sakkunnig i utredningen SOU 2003:30, slutbetänkandet med titeln "Försvarets radioanstalt – en översyn" (se sidan 1). Där hade han till sin hjälp en kollega från försvarsdepartementet, rättssakkunnige Michaela Dràb. När Ingvar Åkesson flyttade från försvarsdepartementet tog han med Michaela Dràb till FRA där hon nu är chefsjurist. Se FRA:s eget organisationsschema. Ingvar Åkessons och Michaela Dràbs utredning SOU 2003:30 slutade så småningom i prop. 2006/07:63 som är förarbetet till FRA-lagen. Ingvar Åkesson och Michaela Dràb har alltså skrivit den lag som de sedan ska förverkliga. Det kanske inte är helt ovanligt i Sverige, men de kan ibland få lite konstiga konsekvenser.

4. FRA-butiken ska få sälja fler saker
I prop. 2006/07:63 (sidan 38) framgår det bl.a. att den nya lagen avser att "bredda mandatet för försvarsunderrättelseverksamheten till att omfatta flera typer av hot än i dag". FRA får som jag nämnt tidigare, spana mot "yttre hot" som inte bara rör internationell terrorism eller annan stats agerande mot Sverige, utan även IT-beroende, försörjningskriser, ekologiska obalanser, miljöhot, etniska eller religiösa konflikter, stora flykting- och migrationsrörelser samt ekonomiska utmaningar i form av valuta- och räntespekulationer. (sidan 17 och 36)

5. Slutsatsen
FRA-butiken arbetar på timlön och dess byråkrater har i ett tidigare skede skrivit sina kunders inköpslista. Ju längre inköpslistan är, desto mer resurser får FRA-butiken. Butiken behöver mycket resurser eftersom de har en dyr och gigantisk superdator som ägarna inte riktigt vet vad de ska använda till.

Detta är ju egentligen ett klassiskt problem för alla organisationer, inklusive företag och "butiker". Alla chefer vill ha ett större bord, fler anställda, en häftigare dator och möjligheter att resa utomlands för att köpa och sälja saker. Det tråkiga i detta fall är att priset blir ett intrång i vanliga svenskars brevhemlighet, det journalistiska källskyddet samt sekretessen mellan klienter och advokater.

6. Ordspråket
"Den som gapar efter mycket mister ofta hela stycket"

7. Lite kompletterande referenser om finansiering av FRA
I SOU 2003:30 sidan 60: "FRA är i dag i huvudsak anslagsfinansierad. Utredningen skall enligt utredningsdirektiven även pröva lämpligheten av att öka graden av avgiftsfinansiering liksom formerna för en sådan avgiftsfinansiering. Utredningen skall i övrigt överväga behovet av författningsändringar och lämna förslag till nödvändiga sådana."

Myndigheten FRA skriver om sig själv: "FRA uppfattar att myndighetens anslagsfinansierade
verksamhet i huvudsak styrs av den inriktning av verksamheten som de olika uppdragsgivarna ger i enlighet med regeringens instruktion." (sidan 65)

"Med hänsyn till att det finns ett allmänt intresse av att FRA:s signalspaningsverksamhet upprätthålls, krävs att en kärnverksamhet grundad på en av regeringen styrd anslagsfinansiering upprätthålls vid FRA. Vissa delar av verksamheten vid FRA bör emellertid i framtiden kunna vara avgiftsfinansierade." (sidan 139)

"De vanligaste formerna för avgifter är s.k. saktaxa och tidstaxa. En avgift kan också utformas som tariffer med en fast och en rörlig del eller baseras på omsättning, volym m.m. Saktaxa innebär att en fast avgift är fastställd i förväg för en tjänst eller ett uppdrag. Flertalet offentligrättsliga avgifter som berör enskilda tas ut i form av saktaxor. En saktaxa kan emellertid i allmänhet användas endast om kostnaderna för en prestation inte varierar för mycket. Tidstaxa är, som redan har framhållits (se avsnitt 11.1), den form av avgift som tillämpas av FRA dels vid debitering enligt löpande räkning, dels som grund för ett offererat pris. Utredningen har inte funnit anledning att föreslå att den form för avgiftsfinansiering som FRA för närvarande tillämpar skall ändras." (sidan 151)

Dubbeltänk och nyspråk

Artikel publicerad i Liberal Debatt nr 4 2008

Dubbeltänk och nyspråk
I FRA-debatten utmålas kritikerna som okunniga, dåligt pålästa och att motståndet grundar sig på missförstånd. Det finns därför anledning att gå igenom några av tvisteämnena där debatten fortfarande står stilla två månader efter att lagen antagits. Regeringen och dess meningsmotståndare talar konstant förbi varandra viket skapar förvirring och låsningar. Detta kan mycket väl ske avsiktligt då bägge sidor har ett intresse av att sätta dagordningen och definiera språkbruket, men haveriet i FRA-debatten missgynnar framförallt regeringen. Motsägelser och glidningar i regeringens argumentation leder ofrånkomligen till mer eller mindre välmotiverade associationer till George Orwells begrepp ”dubbeltänk” och ”nyspråk”.[1] Under sådana förutsättningar blir det väldigt svårt att vinna stöd hos allmänhet, sympatisörer och opinionsbildare.

Massavlyssning
Den antagna lagstiftningen ger FRA resurserna och den lagliga rätten att filtrera och behandla all kabeltrafik som passerar landets gränser. Det handlar om datakommunikation och telefoni.[2] Detta är de facto en automatiserad massavlyssning av hela svenska folket.

FRA-lagens förespråkare verkar mena att intrånget i den personliga integriteten sker först när en mänsklig operatör på FRA går igenom kommunikation efter att FRA:s datorer automatiserat inhämtat information genom användning av ”sökbegrepp med hög precision”.[3] Motståndarna mot den antagna lagen har en annan uppfattning som regeringen vägrar att erkänna. Lagrådet, Sveriges högsta jurister, har på ett välformulerat sätt angett att intrånget ”sker redan genom att staten bereder sig tillgång till teletrafiken och inte först när ett visst meddelande avskiljs för analys genom sökbegreppen. Karaktären av intrång förringas inte av att sökningen sker med automatiserad behandling.”[4] Alltså, massavlyssningen sker när närmast all svensk kommunikation kan bli föremål för FRA:s filtrering och behandling. Att lagrådet senare i sitt remissvar fallit till föga påverkar inte min bedömning att FRA-lagen innebär ett massivt intrång i alla svenskars privatliv och korrespondens.

Regeringen vägrar att erkänna vad propositionen och lagstiftningen säger om saken. I lagen står det ”operatörer som äger tråd i vilka signaler förs över Sveriges gräns [är] skyldiga att överföra dessa till samverkanspunkter”[5] och i propositionen står det ”Regeringens förslag: De trådägande operatörerna skall till särskilda samverkanspunkter överföra all trafik som förs över Sveriges gräns…. En samverkanspunkt är den plats där trafiken överlämnas från den trådägande operatören till myndigheten.”[6] När 14 moderata kommunalpolitiker på DN Debatt kritiserar lagen, pekar på ovan nämnda lagrum och kallar det för massavlyssning får de ett internt mail från den moderata partiledningen, författad på försvarsdepartementet, där kommentaren är ”Nej, FRA får ej kopior på all elektronisk trafik. FRA får bearbeta delar av flödet av kommunikationen, i enlighet med lagstiftningen”[7]. Har regeringen lurat sig själv i sin övertygelse om att lagen är rätt?

Registrering
Vi har också fått höra att FRA inte kommer att ägna sig åt registrering, exempelvis kan vi läsa i moderatledningens mail att ”FRA kommer varken att få övervaka eller registrerar privata angelägenheter.” FRA har en egen variant av personuppgiftslagen som anger att ”[v]id sökning får personuppgifter som avslöjar ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse, medlemskap i fackförening eller som rör hälsa eller sexualliv användas som sökbegrepp”, det inhämtade materialet får bevaras i ”uppgiftssamlingar”, på vanlig svenska: register, och information ”får föras över till andra länder”.[8] I vilket syfte görs denna registrering och detta utbyte av information? Vilka länder utgör slutdestination för information om exempelvis sexualliv? Är det liberala Holland intresserad av denna information? USA, där homosexualitet kan leda till avsked inom exempelvis försvarsmakten? Muslimska länder, där samma sak kan sluta med döden? Vill vi ge FRA laglig rätt att ha tillgång till närmast all vår kommunikation där registrering och utbyte med andra länder kan ske?

Brottsbekämpning
De sex folkpartisterna som deklarerat att de vill upphäva den antagna lagstiftningen har angett att vanliga svenskars kommunikation endast får granskas om det finns brottsmisstanke och domstolsbeslut. Regeringen och FRA har mycket svårt att hantera kravet eftersom det omöjliggör filtrering och behandling av all kabeltrafik som passerar landets gränser, dvs. fundamentet för FRA-lagen. Kravet kortsluter FRA-lagen och det sätt på vilket FRA vill arbeta. Utrymmet för kompromiss, dvs. att infoga kravet på brottsmisstanke och domstolsbeslut i den antagna FRA-lagen, är obefintligt. Det krävs en omstart där regeringen tar sig upp ur sin skyttegrav och upphäver lagstiftningen. Istället lägger regeringen och FRA-chefen all fokus på att diskreditera kravet på brottsmisstanke och domstolsbeslut, bl.a. genom att förklara de sex folkpartisterna som okunniga och dåligt pålästa samt att det handlar om missförstånd. Jag hävdar motsatsen, de sex folkpartisterna vet mycket väl vad deras krav innebär, de har argumenten och modet att stå emot.

Vissa motsägelser och glidningar är väldigt tydliga. FRA-chefen Ingvar Åkesson har på Svd Brännpunkt (21 juli 2008) förklarat att ”Brottsutredningar är en polisiär uppgift som FRA inte sysslar med över huvud taget”. I regeringens proposition står det också att ”någon brottsutredande verksamhet [skall inte] bedrivas av de myndigheter som ägnar sig åt försvarsunderrättelseverksamhet.”[9] FRA deltar enligt egen uppgift inte i polisens förundersökningar. Regeringens företrädare och FRA-chefen har i andra sammanhang talat om att FRA-lagen är nödvändig för att bemöta terrorism och grov brottslighet. FRA-chefen basunerade med hjälp av nyhetsredaktionen på SvD (23 juli 2008) ut att FRA genom sin signalspaning stoppat ett politiskt mord och kidnappningar i Sverige. Det är ju berömvärt, men kan FRA:s signalspaning i detta hänseende frikopplas från brottsutredningar? Är mord och kidnappning inte brott? I den antagna lagstiftningen står det att ”[o]m det inte finns hinder enligt andra bestämmelser, får dock de myndigheter som bedriver försvarsunderrättelseverksamhet [FRA] lämna stöd till andra myndigheters brottsbekämpande och brottsförebyggande verksamhet.”[10] Fredrik Reinfeldt pratar i DN om ”att bygga upp en ’integritetsmur’, som klargör att brottsbekämpning är polisens sak.” Reinfeldt lugnar oss genom att förklara ”Då blir rågången klar mellan myndigheterna.”[11] Samtidigt anges närmast motsatsen i ovan citerade lagrum, FRA får uttryckligen lämna stöd till polisen i dess brottsbekämpande verksamhet! Det är möjligt att FRA inte deltar i själva förundersökningar, men jag ställer mig mycket skeptisk till att brottsutredningar helt kan frikopplas från det stöd som FRA lämnar till polisen. Varför kan FRA-lagens förespråkare inte tala klarspråk, nämligen att polisen redan får stöd av FRA och med den antagna lagstiftningen kommer detta att fortsätta. Jag har ingen principiell invändning mot detta, men då får det ske under rättssäkra former, regeringen måste läsa och erkänna vad som står i lagen.

Avslutningsvis, Försvarsminister Sten Tolgfors och FRA-chefen Ingvar Åkesson vill framställa de sex folkpartisternas krav på brottsmisstanke och domstolsbeslut som en dödsdom för Sveriges underrättelseverksamhet.[12] Riksdagsledamoten Birgitta Ohlsson har i svaromål gjort mycket klart att kraven på brottsmisstanke och domstolsbeslut inte avser ”traditionell signalspaning, med vilket [hon] menar spaning i etern. Att radiomaster på fastlandet, fartyg på Östersjön, spaningsflygplan och mobila markförband i Afghanistan lyssnar på radiotrafik mellan ryska militära förband eller talibaner utan brottsmisstanke är oproblematiskt.”[13] Jag efterlyser den lyssnande regeringen.

Motsägelser om Afghanistan
När Sten Tolgfors gick upp i riksdagens talarstol den 17 juni 2008 inledde han med regeringens viktigaste argument för FRA-lagen, signalspaning i det svenska kabelnätet ska rädda svenska liv i Afghanistan.[14] När lagen väl var antagen uttalade FRA-chefen Ingvar Åkesson att ”det är inget bra argument för lagen. Kommunikationerna [i Afghanistan] sker mest i etern. … vi skulle nog kunna spana mot ett sådant hot utan kabelaccess”.[15] Vi var nog många som redan tidigare förstått att talibaner inte skickar e-post till varandra inför angrepp, än mindre att dessa passerar FRA:s datorer. Detta skapade ju naturligtvis problem för regeringen och senare samma dag kom ett pressmeddelande från FRA där Åkesson förminskade sitt uttalande.[16] Lite skämtsamt kanske vi skulle behöva ett departement som redigerar nyhetsartiklar? För att skydda de svenska soldaterna i Afghanistan och enligt Ingvar Åkessons pressmeddelande få ”information som rör säkerhetsläget i bland annat Afghanistan” finns det bättre alternativ än signalspaning i det svenska nätet, t.ex. en utbyggd ambassad i Kabul utöver den svenska NIC (National Intelligence Cell) i Kabul. Den senare stödjer redan både Isaf i stort och den svenska insatsen med underrättelser.[17]

Trygghetsnarkomani
Med FRA:s dator inkopplad mot det svenska kabelnätet får staten naturligtvis mer kunskap om vad som händer i Sverige och vår omvärld i förhållande till det samhälle som kritikerna förespråkar. Det är möjligt att staten med signalspaning i det svenska kabelnätet skulle kunna ge oss en högre trygghet, men denna blir naturligtvis falsk. Under parollerna ”teknikneutralitet”, ”kriget mot terrorism” och ”brottslighet måste bekämpas” skulle staten kunna öppna vår post och installera TV-kameror i våra hem eftersom den som har ”rent mjöl i påsen” behöver inte oroa sig. En stor andel av våldsbrotten sker ju faktiskt i hemmet. Terrorism, brottslighet och hot mot Sverige måste bekämpas, men total laglydnad och kontroll kan aldrig uppnås i det fria och öppna samhället. FRA-lagen ger associationer till det Orwellska samhället. Därför bör den rivas upp.

Mark Klamberg
Doktorand i juridik vid Stockholms universitet
Ledamot (fp) i E-offentlighetskommittén (Ju 2008:06)

Fotnoter
[1] Dubbeltänk innebär att kunna hålla två motsägande trossatser i huvudet samtidigt och att dessutom acceptera båda som sanna, att kunna ljuga medvetet och ändå vara fullständigt övertygad om att man talar sanning. Nyspråk är ett språk som utvecklas med syfte att begränsa individens tankeutrymme. George Orwell, ”1984”, London: Secker and Warburg, 1949
[2] 1- 2 §§ lagen om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet; Prop. 2006/07:63, sid. 81
[3] Prop. 2006/07:63, sid. 77
[4] Prop. 2006/07:63, bilaga 11, sid. 172
[5] 6 kap. 19 a § lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation
[6] Prop. 2006/07:63, sid. 83 och 85
[7] Pia Kinhult m.fl. ”FRA-lagen inte ett uttryck för Nya moderaternas linje”, DN Debatt, 4 Augusti 2008; Oscar Julander, ” M-ledningens attack på FRA-kritikerna”, Expressen, 5 Augusti 2008
[8] 7, 11 och 17 §§ lagen (2007:259) om behandling av personuppgifter i Försvarets radioanstalts försvarsunderrättelse- och utvecklingsverksamhet; 2-7 §§ förordningen (2007:261) om behandling av personuppgifter i Försvarets radioanstalts försvarsunderrättelse- och utvecklingsverksamhet
[9] Prop. 2006/07:63, sid. 46
[10] 4 § 2 st, lagen (2000:130) om försvarsunderrättelseverksamhet
[11] Emma Thelénius-Wanler ”Reinfeldt öppnar för förändringar av FRA-lag”, DN 7 augusti 2008
[12] Ingvar Åkesson, ”FRA tryggar Sveriges Självständighet”, SvD Brännpunkt, 19 juli 2008
[13] Birgitta Ohlsson, ” Större ambassad bättre än signalspaning”, SvD Brännpunkt, 21 juli 2008
[14] Riksdagens protokoll 2007/08:130, anförande 142
[15] Elin Ekselius, ”Vi är ensamma i det här”, SvD Inrikes, 28 juni 2008
[16] FRA pressmeddelande, ”FRA-chefen överens med regeringen”, 28 juni 2008
[17] Birgitta Ohlsson, ” Större ambassad bättre än signalspaning”, SvD Brännpunkt, 21 juli 2008; Birgitta Ohlsson, ”Spaning i etern bättre än spaning i kabel”, SvD Brännpunkt, 23 juli 2008; Försvarsmaktens hemsida

Aktuellt media och bloggar
Expressen, Pophöger, Fritänk, HAX, MinaModerataKarameller

Sammanblandning mellan polisens och försvarets underättelsearbete

Christian Engström skriver ett utmärkt inlägg om sammanblandningen mellan polisens och försvarets underättelsearbete. Han tar bland annat upp de ständiga motsägelserna från FRA-förespråkarna.

Jag har tidigare skrivit om hur stunden hur FRA-Ingvar Åkesson ena dagen förklarar hur FRA förhindrat mord och kidnappningar efter att några dagar tidigare sagt att FRA inte har något att göra med brottsutredningar. Fredrik Reinfeltd talar om en "integritetsmur" mellan verksamheterna och att det ska vara en "klar rågång". Till att börja med vore det bra om regeringens företädare och FRA-chefen Ingvar Åkesson kunde enas kring en klar och gemensam ståndpunkt.

Schlingmann argumenterar mot Reinfeldt och Åkesson

På politikerbloggen kan man läsa att "Moderaternas spinn- och nyordsexpert, partisekreteraren Per Schlingmann, vill förändra bilden av den hårt kritiserade FRA-lagen. I ett internt nyhetsbrev som Politikerbloggen tagit del av skriver han att lagen bör kallas 'antiterrorlag'."

Jag håller med om att FRA-förespråkarna ägnar sig åt dubbeltänk och nyspråk.

Låt oss först konstatera att terrorism är brottslighet och att arbetet mot terrorism är en del av brottsbekämpningen. Om inte detta är självklart för alla, så kan vi konstatera att till brottsbalken har fogats lagen (2003:148) för terroristbrott.

Statsminister Fredrik Reinfeldt och FRA-chefen Ingvar Åkesson har med emfas förklarat att brottsbekämpning är en polisiär uppgift som FRA överhuvudtaget inte ska hålla på med.

Fredrik Reinfeldt i DN: "Att låta militär, polis och åklagare blanda sig i verksamheten vore ... fel. Fredrik Reinfeldt pratade om att bygga upp en 'integritetsmur', som klargör att brottsbekämpning är polisens sak. FRA ska bara spana mot yttre hot. - Då blir rågången klar mellan myndigheterna, sade statsministern."

Ingvar Åkesson har i SvD vid två tillfällen skrivit: "FRA sysslar inte med brottsutredningar ... överhuvudtaget".

Lagen säger något annat
Följande kan vi läsa i 4 § andra stycket i den nu ändrade lagen (2000:130) om försvarsunderrättelseverksamhet: ”[o]m det inte finns hinder enligt andra bestämmelser, får dock de myndigheter som bedriver försvarsunderrättelseverksamhet [FRA] lämna stöd till andra myndigheters brottsbekämpande och brottsförebyggande verksamhet"

Schlingman argumenterar mot Reinfeldt och Åkesson
Och nu argumenterar Schlingman mot Reinfeldt och Åkesson när han vill kalla FRA-lagen för en "antiterrorlag".

Åkesson argumenterar mot sig själv
FRA-chefen basunerade med hjälp av nyhetsredaktionen på SvD ut att FRA genom sin signalspaning stoppat ett politiskt mord och kidnappningar i Sverige. Det är ju berömvärt, men kan FRA:s signalspaning i detta hänseende frikopplas från polisens verksamhet? Är mord och kidnappning inte brott?

Är Fredrik Reinfeldts rågång mellan myndigheterna "klar"?

Mitt råd
Mitt råd till Schlingman, Reinfeldt och Åkesson är följande. Jag har ingen principiell invändning mot att FRA stöder polisens arbete mot terrorism, men då får det ske under rättssäkra former med sedvanliga krav på brottsmisstanke och domstolsbeslut före tvångsmedel (t.ex. avlyssning) används. Läs vad riksdagsledamot Birgitta Ohlsson skrev i SvD:

"Förebyggande arbete mot och beivrande av terrorism och grov brottslighet är en
polisiär uppgift, som ska bedrivas med traditionella tvångsmedel som telefonavlyssning
samt utökat internationellt polissamarbete som ett framtida europeiskt FBI.

Om det behövs kan polisen eller annan myndighet som omfattas av dessa rättssäkerhetsgarantier få utökad möjlighet att genomsöka kommunikation. Kampen mot
terrorism och grov brottslighet ska föras i enlighet med rättsstatens principer.

Kraven om brottsmisstanke och domstolsbeslut är inte förenliga med fundamenten
i FRA-lagen, därför bör den antagna lagen rivas upp med omstart där arbetet sker i en bred parlamentarisk kommitté."

Bloggar
Johan Ingerö, Folkpartiet i Nacka, Opassande, HAX,

Källdatabasen: FRA:s uppgiftssamling för råmaterial

Uppdatering: Jag har den 29 augusti 2008 justerat min uppfattning om hur FRA arbetar. Numera menar jag att FRA primära arbetssätt rör analys av trafikmönster (sociogram) och textanalys är endast en sekundär del, vilket gör nedanstående inlägg delvis inaktuellt. För min nuvarande analys, se detta inlägg.

I ett tidigare inlägg försökte jag att skapa klarhet kring FRA:s sökbegrepp och filter. Nu har turen kommit till FRA:s uppgiftssamling för råmaterial, tidigare kallad källdatabasen.
Jag försöker även ge en heltäckande bild av FRA:s samtliga databaser, d.v.s.
"urvalsdatabasen", "källdatabasen", "databasen för öppna källor", "analysdatabasen" och "rapportdatabasen" och hur dessa hänger ihop.

Illustration
Jag har nedan försökt grafiskt att illustrera sambanden mellan databaserna, med inspiration från en illustration gjord av nätverket stoppaFRAlagen.nu. FRA:s medarbetare skulle säkert kunna påpeka mindre fel i denna illustration, men då får man ha åtanke att jag har bara författningstext att gå på och ingen insyn i deras faktiska arbete. Så är spelreglerna i denna debatt.

Slutsats
FRA:s källdatabas definieras och består av flera uppgiftssamlingar för råmaterial. Uppgiftssamlingarna innehåller obearbetat och automatiskt bearbetat material som har inhämtats i försvarsunderrättelseverksamheten och utvecklingsverksamheten. Källdatabasen innehåller personuppgifter som kan eftersökas. Sökorden som används kan då vara t.ex. namn
på personer, adresser eller personnummer. Personuppgifter som rör ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse, medlemskap i fackförening eller som rör hälsa eller sexualliv kan också förekomma.

Källdatabasen har en fullständig legaldefinition som lyder "Uppgiftssamlingarna [som innehåller] obearbetat och automatiskt bearbetat material som har inhämtats i försvarsunderrättelseverksamheten och utvecklingsverksamheten."

Hur kan jag belägga detta?
1. Allmän information om FRA:s databaser
I SOU 2003:34, sid 122 står följande: "De personuppgifter i Försvarets radioanstalts underrättelseverksamhet som hämtats in genom signalspaning och från öppna källor lagras i elektronisk form i olika uppgiftssamlingar (databaser). Uppgifterna är sedan gemensamt tillgängliga för en eller flera handläggare inom myndighetens underrättelseverksamhet. De olika uppgiftssamlingarna är inte fysiskt skilda från varandra på så sätt att de endast är tillgängliga via särskilda datorer. Avgörande för vilken databas en uppgift tillhör är i stället tillvägagångssättet för att ta del av informationen. Tillgång till den information som finns
lagrad i de olika uppgiftssamlingarna erhålls via access som är speciell för varje enskild databas. Den underrättelseinformation och andra uppgifter som finns i den enskilda databasen kan handläggaren få tillgång till enligt de särskilda kriterier som gäller för respektive databas, med den begränsning som handläggarens behörighet medger. Tillgången till uppgifter i Försvarets radioanstalts olika databaser är reglerad genom ett särskilt behörighetssystem med ett flertal nivåer. Vilken åtkomst varje enskild handläggare har till uppgifter i de olika databaserna beror på vilken grupp denne tillhör i organisationen."

1.1 Sambandet mellan FRA:s databaser
I regeringens proposition 2006/07:46 anges sambandet mellan FRA.s databaser:

"För inriktning av myndighetens underrättelseverksamhet används Urvalsdatabasen. Information som hämtas in lagras i Källdatabasen eller Databasen för öppna källor. Bearbetning och analys sker i Analysdatabasen och underrättelserapporterna som är färdiga för delgivning lagras i Rapportdatabasen."

1.2 All trafik som förs över Sveriges gräns ska överföras till FRA
Den antagna lagstiftningen, 6 kap. 19 a § lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation anger att ”operatörer som äger tråd i vilka signaler förs över Sveriges gräns [är] skyldiga att överföra dessa till samverkanspunkter”. I propositionen förtydligas detta ”Regeringens förslag: De trådägande operatörerna skall till särskilda samverkanspunkter överföra all trafik som förs över Sveriges gräns…. En samverkanspunkt är den plats där trafiken överlämnas från den trådägande operatören till myndigheten." (Prop. 2006/07:63, sid. 83 och 85).

Den data som samlas in med hjälp av FRA:s filter (Urvalsdatabasen) och sökbegrepp reduceras genom databehandling och återstående sparas i källdatabasen (prop. 2006/07:63, sid. 86).

1.3 Beskrivning av källdatabasen och lagförslag om dess reglering
I SOU 2003:34, sid 130 beskrivs källdatabasen, vilket jag återger nedan under rubriken "2.1 Källdatabasen". I SOU 2003:34 fanns det ett förslag till lag om behandling av uppgifter i Försvaretsradioanstalts underrättelseverksamhet. I 2 kap. 3 § av detta lagförslag står det:

"Källdatabasen
3 § Uppgifter som har inhämtats genom signalspaning skall behandlas i en källdatabas för att göra inhämtad information tillgänglig i verksamheten.

Uppgifter i databasen får utöver vad som anges i första stycketbehandlas endast genom att med hjälp av urvalskriterier föras övertill analysdatabasen."

1.3.1 Källdatabasen försvinner ur lagförslaget men inte i verkligheten
I regeringens prop. 2006/07:46 som följde på SOU 2003:34 försvann lagförslaget om Källdatabasen men begreppet nämns på sid. 32-33 som jag citerar under rubriken "2.1 Källdatabasen" nedan.

Orsaken till att lagförslaget om "Källdatabas" föll bort är oklart. Man kan endast spekulera, lagrummet kanske var för uppenbart formulerat och FRA ville ha en mer oskyldig formulering. Jag vet inte. Den enda hjälpen i denna sak får man på sid 23 i prop. 2006/07:46:

"Lagförslagen innehöll särskilda bestämmelser om Försvarsmaktens och Försvarets radioanstalts databaser. Under beredningen av Underrättelsedatautredningens förslag framkom att det förelåg behov av en annan lagteknisk lösning än den som föreslagits i betänkandet."

1.3.2 Regeringen byter begreppsapparat
Hur ska man hitta författningen som reglerar "Källdatabasen"? En ledtråd ges på sid 31 i prop. 2006/07:46: "De personuppgifter som hämtats in genom signalspaning och från öppna källor lagras i elektronisk form i olika uppgiftssamlingar (databaser)." Se även bilaga 4, sid. 155.

Min slutsats är att begreppet "databaser", tidigare benämnt som "register" är synonymt och ersätts av det mer diffusa begreppet "uppgiftssamlingar".

Regeringen har genom förordningen (2007:261) bytt begreppsapparat i förhållande till SOU 2003:34. Urvalsdatabasen blir "uppgiftssamlingar för information om företeelser mot vilka signalspaningen inriktas, Källdatabasen blir "uppgiftssamlingar för råmaterial", Databasen för öppna källor förefaller ha blivit "uppgiftssamlingar för information om signalmiljön", Analysdatabasen blir "uppgiftssamlingar för analyser", och Rapportdatabasen blir "uppgiftssamlingar för underrättelser"

2. Legaldefinitioner för uppgiftssamlingar och därtill hörande förarbete Legaldefinitioner för FRA:s databaser återfinns i förordningen (2007:261) om behandling av personuppgifter i Försvarets radioanstalts försvarsunderrättelse- och utvecklingsverksamhet.

2.1 Källdatabasen
SOU 2003:34, sid 130
"Källdatabasen är den primära databasen för lagring av den information som Försvarets radioanstalt hämtar in i sin underrättelseverksamhet. Ändamålet med databasen är att underlätta tillgången till och behandlingen av den information som myndigheten hämtar in genom signalspaning. Källdatabasen innehåller endast hemlig information i form av signalspaningsmaterial.

Inhämtning sker såväl utan urval som enligt särskilda sökkriterier. Ofta sker inget urval vid inhämtning genom signalspaning, varför databasen tillförs stora mängder obearbetad information. Källdatabasen är på så sätt "en spegling" av förekommande signaler. Det inhämtade materialet kan vara såväl krypterat som avfattat på ett främmande språk. Försvarets radioanstalt vet således inte på detta stadium i underrättelseprocessen vilken information uppgifterna innehåller.

Försvarets radioanstalt genomför också signalspaning enligt de särskilt utvalda sökkriterier som återfinns i Urvalsdatabasen. Sökning sker då efter dels tekniska parametrar, dels särskilda sökord. Med tekniska parametrar avses t.ex. frekvenser. De särskilda sökorden är t.ex. e-postadresser och telefonnummer.

Källdatabasen är en mycket omfattande databas. Till denna förs ständigt nya uppgifter med den konsekvensen att äldre information i princip överlagras när kapacitetstaket nåtts. Lagringstiden varierar starkt. Merparten av data lagras mycket kort tid, men det finns också information som kan behöva lagras under lång tid.

Källdatabasen innehåller, om än till mindre del, personuppgifter som kan eftersökas. Sökorden som används kan då vara t.ex. namn på personer, adresser eller personnummer. I sakens natur ligger att även personuppgifter som rör politiska åsikter, etniskt ursprung och andra känsliga personuppgifter kan förekomma. Behandling av känsliga personuppgifter är en förutsättning för att Försvarets radioanstalt skall kunna utföra sitt uppdrag som leverantör av underrättelser. Sådan känslig information är inte intressant i sig men kan i kombination med andra uppgifter vara av största betydelse för rapporteringen."

Prop. 2006/07:46, sid. 32-33
"Källdatabasen är den primära databasen för lagring av den information som Försvarets radioanstalt hämtar in i sin försvarsunderrättelseverksamhet. Källdatabasen innehåller endast hemlig information i form av signalspaningsmaterial.

Inhämtning genom signalspaning kan ske utan urval, vilket innebär att databasen tillförs stora mängder obearbetad information. Källdatabasen är då en "spegling" av förekommande signaler. Det inhämtade materialet kan vara såväl krypterat som avfattat på ett främmande språk. Försvarets radioanstalt vet således inte på detta stadium i underrättelseprocessen vilken information det inhämtade materialet innehåller.

Försvarets radioanstalt genomför också signalspaning enligt de särskilt utvalda sökkriterier som återfinns i Urvalsdatabasen. Sökning sker då efter dels tekniska parametrar, dels särskilda sökord.

Källdatabasen är en omfattande databas. Till denna förs ständigt nya uppgifter med den konsekvensen att äldre information i princip överlagras när kapacitetstaket nåtts. Lagringstiden varierar starkt. Merparten av data lagras mycket kort tid, men det finns också information som kan behöva lagras under lång tid.

Källdatabasen innehåller, om än till mindre del, personuppgifter som kan eftersökas, t.ex. namn på personer, adresser eller personnummer. I sakens natur ligger att även personuppgifter som rör politiska åsikter, etniskt ursprung och andra känsliga personuppgifter kan förekomma. Behandling av känsliga personuppgifter är en förutsättning för att Försvarets radioanstalt skall kunna utföra sitt uppdrag som leverantör av underrättelser. Sådan känslig information är inte intressant i sig men kan i kombination med andra uppgifter vara av största betydelse för rapporteringen."

2§ förordningen (2007:261)
"Vid Försvarets radioanstalt får det finnas uppgiftssamlingar för råmaterial. Uppgiftssamlingarna får endast innehålla obearbetat och automatiskt bearbetat material som har inhämtats i försvarsunderrättelseverksamheten och utvecklingsverksamheten.
Personuppgifter i en uppgiftssamling för råmaterial skall gallras senast vid utgången av det tredje året efter det att behandlingen av uppgifterna påbörjades, om inte Försvarets radioanstalt dessförinnan har beslutat att uppgifterna skall bevaras därför att de fortfarande behövs för det ändamål för vilket de behandlas. Om uppgifter bevaras med stöd av ett sådant beslut skall de gallras eller frågan om bevarande prövas på nytt senast vid utgången av det tredje året efter beslutet."

2.2 Analysdatabasen
SOU 2003:34, sid 132
"I Analysdatabasen sker analys och annan bearbetning, såsom dekryptering och översättning, av den information som Försvarets radioanstalt hämtat in och lagrat i Källdatabasen samt Databasen för öppna källor. Bearbetning går ut på att göra materialet läsbart och hanterbart för analys. I Analysdatabasen mellanlagras också arbetsmaterialet, innan det färdigställs till underrättelserapporter och lagras i Rapportdatabasen. I Analysdatabasen görs bedömningen av om Försvarets radioanstalt skall arbeta vidare med materialet eller om det skall sållas bort.

I databasen behandlas både hemlig och öppen information. Med öppen information avses i princip uppgifter som tillförts verksamheten på annat sätt än genom signalspaning. Den öppna informationen samlas som tidigare nämnts i första hand in genom automatiska sökningar på Internet och lagras inledningsvis i databasen för öppna källor. Den information som bedöms vara av intresse för underrättelseverksamheten överförs sedan från Databasen för öppna källor till Analysdatabasen där den blir hemlig, men där ursprunget blir tydligt spårbart.

Resultatet av arbetet i Analysdatabasen kan komma att levereras från Försvarets radioanstalt om slutprodukten är av godkänd kvalitet. Det sker i så fall i form av rapporter. Dessa rapporter lagras i Rapportdatabasen."

Prop. 2006/07:46, sid. 33
"I Analysdatabasen sker bearbetning, såsom dekryptering och översätt-ning, av den information som hämtats in och lagrats i Källdatabasen och Databasen för öppna källor. Bearbetningen går ut på att göra materialet läsbart och hanterbart för analys, vilket också sker i Analysdatabasen sedan informationen bearbetats. I Analysdatabasen mellanlagras också arbetsmaterialet innan det färdigställs till underrättelserapporter och lag-ras i Rapportdatabasen. I Analysdatabasen görs bedömningen av om myndigheten skall arbeta vidare med materialet eller om det skall tas bort.

I databasen behandlas både hemlig och öppen information. Den öppna information som bedöms vara av intresse för underrättelseverksamheten överförs från Databasen för öppna källor till Analysdatabasen, men ur-sprunget blir tydligt spårbart."

3§ förordningen (2007:261)
"Vid Försvarets radioanstalt får det finnas uppgiftssamlingar för analyser. Uppgiftssamlingarna får endast innehålla analysresultat samt bearbetnings- och rapportunderlag."

2.3 Rapportdatabasen
SOU 2003:34, sid 132
"Rapportdatabasen innehåller endast Försvarets radioanstalts underrättelserapporter. I rapporterna finns de underrättelser som myndighetens uppdragsgivare erhåller. Av varje rapport framgår det ämne rapporten behandlar och den uppdragsgivare som skall ha
rapporten. I databasen kan rapporter eftersökas genom namn på uppdragsgivare, datum på rapporten eller det ämne rapporten behandlar. På så sätt liknar databasen ett register.

I de slutliga underrättelserapporterna har all ovidkommande information sållats bort. I rapporterna presenteras enbart allt det som bedöms vara väsentligt för Försvarets radioanstalts uppdragsgivare. Försvarets radioanstalt lämnar även ut uppgifter inom ramen för det internationella underrättelsesamarbete som myndigheten deltar i.

Försvarets radioanstalt levererar endast färdiga rapporter. Rapporterna kan delges myndighetens uppdragsgivare och andra behöriga mottagare via datorsamband. Fram tills i dag har emellertid av sekretesskäl huvuddelen av rapporterna delgivits i pappersform. Under år 2003 kommer rapportdatabasen att göras tillgänglig för vissa mottagare av rapporter via direktåtkomst med särskilda begränsningar. Härigenom kommer allt fler rapporter att överlämnas i elektronisk form."

Prop. 2006/07:46, sid. 34
"Rapportdatabasen innehåller endast underrättelserapporter. Av varje rapport framgår det ämne rapporten behandlar och den uppdragsgivare som skall ha rapporten. Rapporter kan eftersökas i databasen genom användande av namn på uppdragsgivare, datum på rapporten eller det ämne rapporten behandlar.

I de slutliga underrättelserapporterna har all ovidkommande information sållats bort. I rapporterna presenteras enbart det som bedöms vara väsentligt för uppdragsgivarna.
Rapporterna kan delges myndighetens uppdragsgivare och andra behöriga mottagare via datorsamband. Av sekretesskäl delges dock huvuddelen av rapporterna i pappersform."

4§ förordningen (2007:261)
"Vid Försvarets radioanstalt får det finnas uppgiftssamlingar för underrättelser. Uppgiftssamlingarna får endast innehålla färdiga underrättelserapporter."

2.4 Databasen för öppna källor
SOU 2003:34, sid 130-131
"Till Försvarets radioanstalts uppgifter hör att ha en övergripande bevakning av vad som sker i omvärlden och det som kan påverka Sverige i utrikes-, försvars- och säkerhetspolitiskt hänseende. Detta görs t.ex. genom prenumeration på utländska tidningar, sökning av information på Internet eller helt enkelt genom inhämtning av uppgifter från olika webbsidor. Internet är således en viktig källa för information och inhämtning sker numera helt automatiskt.
De uppgifter som samlats in från sådana öppna källor lagras regelmässigt en kort tid i Databasen för öppna källor. I databasen kan myndighetens handläggare i underrättelseverksamheten söka information genom användandet av särskilda sökord. Dessa sökord utgörs antingen av de urvalskriterier som finns i Urvalsdatabasen eller är handläggarens egna. Om uppgifterna bedöms kunna vara av intresse för underrättelseverksamheten förs uppgifterna över till Analysdatabasen för vidare bearbetning och analys.

Databasen för öppna källor innehåller personuppgifter, avseende framför allt utländska men även svenska medborgare, samt uppgifter med anknytning till vissa personer. Detta är i stor
utsträckning samma uppgifter som återfinns i Urvalsdatabasen i form av sökord och andra urvalskriterier. Personuppgifterna används som sökord och fungerar således som ingång till andra uppgifter om personer som är intressanta i underrättelseverksamheten.

Varje dag inhämtas ett mycket stort antal personuppgifter från öppna källor. Det är emellertid endast en bråkdel av denna information som sparas för vidare bearbetning innan informationen, på grund av att kapacitetstaket i Databasen för öppna källor nåtts, överlagras av ny information och på så sätt försvinner. Det är vidare ytterst få av de uppgifter som lagras i databasen som är att betrakta som känsliga i personuppgiftslagens mening.

För Försvarets radioanstalt är det av stor betydelse med en databas enbart för information hänförlig till öppna källor. Under de senaste åren har en allt större mängd personinformation kommit att samlas in just från öppna källor. Denna form för insamling av underrättelseinformation beräknas också öka kraftigt i framtiden. Vidare är den information som samlas in via öppna källor inte hemlig innan den har överförts till Analysdatabasen för vidare bearbetning, till skillnad från signalspaningsmaterial som i princip är hemligt redan vid själva inhämtningen. Såväl med hänsyn till den stora informationsmängden som till sekretess är det således en fördel med en särskild databas för öppna källor."

Prop. 2006/07:46, sid. 33
"De uppgifter som samlas in från öppna källor lagras regelmässigt en kort tid i Databasen för öppna källor. I databasen kan myndighetens handläg-gare i underrättelseverksamheten söka information genom användandet av särskilda sökord. Dessa sökord utgörs antingen av de urvalskriterier som finns i Urvalsdatabasen eller är handläggarens egna. Om uppgifterna bedöms kunna vara av intresse för underrättelseverksamheten förs uppgifterna över till Analysdatabasen för vidare bearbetning och analys.

Databasen för öppna källor innehåller personuppgifter avseende fram-förallt utländska men även i viss mån svenska medborgare samt uppgifter med anknytning till vissa personer. Personuppgifterna används som sökord och fungerar således som ingång till andra uppgifter om personer som är intressanta i försvarsunderrättelseverksamheten.

Varje dag inhämtas ett mycket stort antal personuppgifter från öppna källor. Det är emellertid endast en bråkdel av denna information som sparas för vidare bearbetning innan informationen, på grund av att kapa-citetstaket i databasen nåtts, överlagras av ny information och på så sätt försvinner. Det är vidare ytterst få av de uppgifter som lagras i databasen som är att betrakta som känsliga i personuppgiftslagens mening."

Viss osäkerhet om nedanstående är rätt författningsrum
5§ förordningen (2007:261)
"Vid Försvarets radioanstalt får det finnas uppgiftssamlingar för information om signalmiljön. Uppgiftssamlingarna får endast innehålla information och tekniska parametrar som rör signalmiljön.

Personuppgifter i en uppgiftssamling för information om signalmiljön skall gallras senast vid utgången av det första året efter det att behandlingen av uppgifterna påbörjades, om inte Försvarets radioanstalt dessförinnan har beslutat att uppgifterna skall bevaras därför att de fortfarande behövs för det ändamål för vilket de behandlas. Om uppgifter bevaras med stöd av ett sådant beslut skall de gallras eller frågan om bevarande prövas på nytt senast vid utgången av det första året efter beslutet."

2.5 Urvalsdatabasen (FRA-filtret)
SOU 2003:34, sid. 129
Urvalsdatabasen består av en samling uppgifter som används för planering och inriktning av underrättelseverksamheten. Försvarets radioanstalt bedriver som tidigare nämnts signalspaning och underr ättelseverksamhet i övrigt enligt den inriktning som regeringen, Försvarsmakten och övriga uppdragsgivare anger. Underrättelseverksamheten styrs härvid främst genom riktlinjer och anvisningar från regeringen och de uppgifter som Försvarsmakten ger myndigheten. Därutöver deltar Försvarets radioanstalt i ett internationellt samarbete på försvarsunderrättelsetjänstens område.

Utöver de riktlinjer som Försvarets radioanstalt erhåller i form av t.ex. statsmakternas försvarsbeslut och regleringsbrev bidrar uppdragsgivarna och partners även med mer detaljerad information för planering och inriktning av myndighetens underrättelseverksamhet. Informationen som på så sätt kommer in till myndigheten består av meddelanden som tas emot av berörd personal vid Försvarets radioanstalts underrättelseavdelning. Denna information innehåller uppgifter som bedömts vara nödvändiga för pågående uppdrag och för framtida behov av underrättelseinhämtning. Underrättelseavdelningen sammanställer och överför sedan informationen till lämplig uppgiftssamling i Försvarets radioanstalts system av databaser, t.ex. Urvalsdatabasen.

I Urvalsdatabasen, som tidigare var benämnd tele- och adressregistret, behandlas främst sökord i form av olika personuppgifter, såsom t.ex. namn. Den information som lagras i Urvalsdatabasen används för inriktning på kort och på lång sikt av Försvarets radioanstalts underrättelseverksamhet. Uppgifterna i databasen används i underrättelseverksamheten vid sökning genom signalspaning och i öppna källor. Spaning sker även efter vissa tekniska parametrar, vilka även de återfinns i Urvalsdatabasen. Med parametrar avses såväl manuella som automatiska frekvenser, epostadresser och telefonnummer.

Urvalsinformationen i urvalsdatabasen benämns som antingen långsiktiga inhämtningsdirektiv eller kortsiktig spaningsinriktning. Långsiktig inriktning är på årsbasis. Den kortsiktiga inriktningen utformas via en löpande dialog mellan Försvarets radioanstalt och dess uppdragsgivare, i första hand regeringen och Försvarsmakten. Försvarets radioanstalt har därutöver en särskild inriktning för varje vecka som är koncentrerad till ett särskilt problemområde."

Prop. 2006/07:46 sid. 32
"Urvalsdatabasen består av en samling uppgifter som används för plane-ring och inriktning av försvarsunderrättelseverksamheten. Underrättelse-verksamheten styrs främst genom riktlinjer och anvisningar från reger-ingen och Regeringskansliet. Utöver detta bidrar andra uppdragsgivare och samarbetspartners med mer detaljerad information för planering och inriktning av myndighetens underrättelseverksamhet.

Den information som lagras i Urvalsdatabasen används för inriktning på kort och på lång sikt av försvarsunderrättelseverksamheten. Uppgifterna i databasen används i underrättelseverksamheten vid sökning genom signalspaning och i öppna källor. Spaning sker även efter vissa tekniska parametrar vilka även de återfinns i Urvalsdatabasen."

6§ förordningen (2007:261)
"Vid Försvarets radioanstalt får det finnas uppgiftssamlingar för information om företeelser mot vilka signalspaningen inriktas. Uppgiftssamlingarna får endast innehålla sådan information om signalspaningsobjekt som är nödvändig för att verkställa inriktningar av signalspaningen.

Personuppgifter i en uppgiftssamling för information om företeelser mot vilka signalspaningen inriktas skall gallras senast vid utgången av det tredje året efter det att behandlingen av uppgifterna påbörjades, om inte Försvarets radioanstalt dessförinnan har beslutat att uppgifterna skall bevaras därför att de fortfarande behövs för det ändamål för vilket de behandlas. Om uppgifter bevaras med stöd av ett sådant beslut skall de gallras eller frågan om bevarande prövas på nytt senast vid utgången av det tredje året efter beslutet."

3. Behandling av personuppgifter
Om behandling av personuppgifter kan man läsa i lagen (2007:259) om behandling av personuppgifter i Försvarets radioanstalts försvarsunderrättelse- och utvecklingsverksamhet

11 § Personuppgifter får inte behandlas enbart på grund av vad som är känt om personens ras eller etniska ursprung, politiska åsikter, religiösa eller filosofiska övertygelse, medlemskap i fackförening, hälsa eller sexualliv.

Om uppgifter om en person behandlas på annan grund får de kompletteras med sådana uppgifter som avses i första stycket när det är absolut nödvändigt för syftet med behandlingen. Uppgifter som beskriver en persons utseende skall alltid utformas på ett objektivt sätt med respekt för människovärdet.

Vid sökning får personuppgifter som avslöjar ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse, medlemskap i fackförening eller som rör hälsa eller sexualliv användas som sökbegrepp endast om det är absolut nödvändigt för syftet med behandlingen.

Överföring av personuppgifter till andra länder
17 § Personuppgifter som behandlas med stöd av denna lag får föras över till andra länder eller mellanfolkliga organisationer endast om sekretess inte hindrar det och det är nödvändigt för att Försvarets radioanstalt skall kunna fullgöra sina uppgifter inom ramen för det internationella försvarsunderrättelse- och säkerhetssamarbetet, om inte regeringen har meddelat föreskrifter eller i ett enskilt fall beslutat om att överföring får ske även i andra fall då det är nödvändigt för verksamheten vid Försvarets radioanstalt.

Uppdatering
Efterhand som jag skrivit och tagit fram ovanstående illustration så har min förståelse ökat. Därför har jag i förhållande till det urpsrungliga inlägget justerat illustrationen, utvecklat och strukturerat informationen om FRA:s enskilda databaser. FRA-chefen Ingvar Åkesson har i ett svar till stoppafralagen.nu gett mer information vilket jag arbetat in.

Media och bloggar
DN, Expressen, SvD, Erik Laakso, HAX, Opassande, Rick Falkvinge, Johan Ingerö, Folkpartiet i Nacka, Folkpartiet Östermalm