Uppdatering: Jag har den 29 augusti 2008 justerat min uppfattning om hur FRA arbetar. Numera menar jag att FRA primära arbetssätt rör analys av trafikmönster (sociogram) och textanalys är endast en sekundär del, vilket gör nedanstående inlägg delvis inaktuellt. För min nuvarande analys, se detta inlägg.
I ett tidigare inlägg försökte jag att skapa klarhet kring FRA:s sökbegrepp och filter. Nu har turen kommit till FRA:s uppgiftssamling för råmaterial, tidigare kallad källdatabasen.
Jag försöker även ge en heltäckande bild av FRA:s samtliga databaser, d.v.s.
"urvalsdatabasen", "källdatabasen", "databasen för öppna källor", "analysdatabasen" och "rapportdatabasen" och hur dessa hänger ihop.
Illustration
Jag har nedan försökt grafiskt att illustrera sambanden mellan databaserna, med inspiration från en illustration gjord av nätverket stoppaFRAlagen.nu. FRA:s medarbetare skulle säkert kunna påpeka mindre fel i denna illustration, men då får man ha åtanke att jag har bara författningstext att gå på och ingen insyn i deras faktiska arbete. Så är spelreglerna i denna debatt.
Slutsats
FRA:s källdatabas definieras och består av flera uppgiftssamlingar för råmaterial. Uppgiftssamlingarna innehåller obearbetat och automatiskt bearbetat material som har inhämtats i försvarsunderrättelseverksamheten och utvecklingsverksamheten. Källdatabasen innehåller personuppgifter som kan eftersökas. Sökorden som används kan då vara t.ex. namn
på personer, adresser eller personnummer. Personuppgifter som rör ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse, medlemskap i fackförening eller som rör hälsa eller sexualliv kan också förekomma.
Källdatabasen har en fullständig legaldefinition som lyder "Uppgiftssamlingarna [som innehåller] obearbetat och automatiskt bearbetat material som har inhämtats i försvarsunderrättelseverksamheten och utvecklingsverksamheten."
Hur kan jag belägga detta?
1. Allmän information om FRA:s databaserI
SOU 2003:34, sid 122 står följande: "De personuppgifter i Försvarets radioanstalts underrättelseverksamhet som hämtats in genom signalspaning och från öppna källor lagras i elektronisk form i olika uppgiftssamlingar (databaser). Uppgifterna är sedan gemensamt tillgängliga för en eller flera handläggare inom myndighetens underrättelseverksamhet. De olika uppgiftssamlingarna är inte fysiskt skilda från varandra på så sätt att de endast är tillgängliga via särskilda datorer. Avgörande för vilken databas en uppgift tillhör är i stället tillvägagångssättet för att ta del av informationen. Tillgång till den information som finns
lagrad i de olika uppgiftssamlingarna erhålls via access som är speciell för varje enskild databas. Den underrättelseinformation och andra uppgifter som finns i den enskilda databasen kan handläggaren få tillgång till enligt de särskilda kriterier som gäller för respektive databas, med den begränsning som handläggarens behörighet medger. Tillgången till uppgifter i Försvarets radioanstalts olika databaser är reglerad genom ett särskilt behörighetssystem med ett flertal nivåer. Vilken åtkomst varje enskild handläggare har till uppgifter i de olika databaserna beror på vilken grupp denne tillhör i organisationen."
1.1 Sambandet mellan FRA:s databaserI regeringens proposition
2006/07:46 anges sambandet mellan FRA.s databaser:
"För inriktning av myndighetens underrättelseverksamhet används Urvalsdatabasen. Information som hämtas in lagras i Källdatabasen eller Databasen för öppna källor. Bearbetning och analys sker i Analysdatabasen och underrättelserapporterna som är färdiga för delgivning lagras i Rapportdatabasen."
1.2 All trafik som förs över Sveriges gräns ska överföras till FRA
Den antagna lagstiftningen, 6 kap. 19 a § lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation anger att ”operatörer som äger tråd i vilka signaler förs över Sveriges gräns [är] skyldiga att överföra dessa till samverkanspunkter”. I propositionen förtydligas detta ”Regeringens förslag: De trådägande operatörerna skall till särskilda samverkanspunkter överföra all trafik som förs över Sveriges gräns…. En samverkanspunkt är den plats där trafiken överlämnas från den trådägande operatören till myndigheten." (
Prop. 2006/07:63, sid. 83 och 85).
Den data som samlas in med hjälp av
FRA:s filter (Urvalsdatabasen) och sökbegrepp reduceras genom databehandling och återstående sparas i källdatabasen (
prop. 2006/07:63, sid. 86).
1.3 Beskrivning av källdatabasen och lagförslag om dess regleringI
SOU 2003:34, sid 130 beskrivs källdatabasen, vilket jag återger nedan under rubriken "2.1 Källdatabasen". I
SOU 2003:34 fanns det ett förslag till lag om behandling av uppgifter i Försvaretsradioanstalts underrättelseverksamhet. I 2 kap. 3 § av detta lagförslag står det:
"Källdatabasen
3 § Uppgifter som har inhämtats genom signalspaning skall behandlas i en källdatabas för att göra inhämtad information tillgänglig i verksamheten.
Uppgifter i databasen får utöver vad som anges i första stycketbehandlas endast genom att med hjälp av urvalskriterier föras övertill analysdatabasen."
1.3.1 Källdatabasen försvinner ur lagförslaget men inte i verklighetenI regeringens
prop. 2006/07:46 som följde på
SOU 2003:34 försvann lagförslaget om Källdatabasen men begreppet nämns på sid. 32-33 som jag citerar under rubriken "2.1 Källdatabasen" nedan.
Orsaken till att lagförslaget om "Källdatabas" föll bort är oklart. Man kan endast spekulera, lagrummet kanske var för uppenbart formulerat och FRA ville ha en mer oskyldig formulering. Jag vet inte. Den enda hjälpen i denna sak får man på sid 23 i prop. 2006/07:46:
"Lagförslagen innehöll särskilda bestämmelser om Försvarsmaktens och Försvarets radioanstalts databaser. Under beredningen av Underrättelsedatautredningens förslag framkom att det förelåg behov av en annan lagteknisk lösning än den som föreslagits i betänkandet."
1.3.2 Regeringen byter begreppsapparat
Hur ska man hitta författningen som reglerar "Källdatabasen"? En ledtråd ges på sid 31 i prop. 2006/07:46: "De personuppgifter som hämtats in genom signalspaning och från öppna källor lagras i elektronisk form i olika uppgiftssamlingar (databaser)." Se även bilaga 4, sid. 155.
Min slutsats är att begreppet "databaser", tidigare benämnt som "register" är synonymt och ersätts av det mer diffusa begreppet "uppgiftssamlingar".
Regeringen har genom förordningen (2007:261) bytt begreppsapparat i förhållande till SOU 2003:34. Urvalsdatabasen blir "uppgiftssamlingar för information om företeelser mot vilka signalspaningen inriktas, Källdatabasen blir "uppgiftssamlingar för råmaterial", Databasen för öppna källor förefaller ha blivit "uppgiftssamlingar för information om signalmiljön", Analysdatabasen blir "uppgiftssamlingar för analyser", och Rapportdatabasen blir "uppgiftssamlingar för underrättelser"
2. Legaldefinitioner för uppgiftssamlingar och därtill hörande förarbete Legaldefinitioner för FRA:s databaser återfinns i förordningen (2007:261) om behandling av personuppgifter i Försvarets radioanstalts försvarsunderrättelse- och utvecklingsverksamhet.
2.1 Källdatabasen
SOU 2003:34, sid 130
"Källdatabasen är den primära databasen för lagring av den information som Försvarets radioanstalt hämtar in i sin underrättelseverksamhet. Ändamålet med databasen är att underlätta tillgången till och behandlingen av den information som myndigheten hämtar in genom signalspaning. Källdatabasen innehåller endast hemlig information i form av signalspaningsmaterial.
Inhämtning sker såväl utan urval som enligt särskilda sökkriterier. Ofta sker inget urval vid inhämtning genom signalspaning, varför databasen tillförs stora mängder obearbetad information. Källdatabasen är på så sätt "en spegling" av förekommande signaler. Det inhämtade materialet kan vara såväl krypterat som avfattat på ett främmande språk. Försvarets radioanstalt vet således inte på detta stadium i underrättelseprocessen vilken information uppgifterna innehåller.
Försvarets radioanstalt genomför också signalspaning enligt de särskilt utvalda sökkriterier som återfinns i Urvalsdatabasen. Sökning sker då efter dels tekniska parametrar, dels särskilda sökord. Med tekniska parametrar avses t.ex. frekvenser. De särskilda sökorden är t.ex. e-postadresser och telefonnummer.
Källdatabasen är en mycket omfattande databas. Till denna förs ständigt nya uppgifter med den konsekvensen att äldre information i princip överlagras när kapacitetstaket nåtts. Lagringstiden varierar starkt. Merparten av data lagras mycket kort tid, men det finns också information som kan behöva lagras under lång tid.
Källdatabasen innehåller, om än till mindre del, personuppgifter som kan eftersökas. Sökorden som används kan då vara t.ex. namn på personer, adresser eller personnummer. I sakens natur ligger att även personuppgifter som rör politiska åsikter, etniskt ursprung och andra känsliga personuppgifter kan förekomma. Behandling av känsliga personuppgifter är en förutsättning för att Försvarets radioanstalt skall kunna utföra sitt uppdrag som leverantör av underrättelser. Sådan känslig information är inte intressant i sig men kan i kombination med andra uppgifter vara av största betydelse för rapporteringen."
Prop. 2006/07:46, sid. 32-33"Källdatabasen är den primära databasen för lagring av den information som Försvarets radioanstalt hämtar in i sin försvarsunderrättelseverksamhet. Källdatabasen innehåller endast hemlig information i form av signalspaningsmaterial.
Inhämtning genom signalspaning kan ske utan urval, vilket innebär att databasen tillförs stora mängder obearbetad information. Källdatabasen är då en "spegling" av förekommande signaler. Det inhämtade materialet kan vara såväl krypterat som avfattat på ett främmande språk. Försvarets radioanstalt vet således inte på detta stadium i underrättelseprocessen vilken information det inhämtade materialet innehåller.
Försvarets radioanstalt genomför också signalspaning enligt de särskilt utvalda sökkriterier som återfinns i Urvalsdatabasen. Sökning sker då efter dels tekniska parametrar, dels särskilda sökord.
Källdatabasen är en omfattande databas. Till denna förs ständigt nya uppgifter med den konsekvensen att äldre information i princip överlagras när kapacitetstaket nåtts. Lagringstiden varierar starkt. Merparten av data lagras mycket kort tid, men det finns också information som kan behöva lagras under lång tid.
Källdatabasen innehåller, om än till mindre del, personuppgifter som kan eftersökas, t.ex. namn på personer, adresser eller personnummer. I sakens natur ligger att även personuppgifter som rör politiska åsikter, etniskt ursprung och andra känsliga personuppgifter kan förekomma. Behandling av känsliga personuppgifter är en förutsättning för att Försvarets radioanstalt skall kunna utföra sitt uppdrag som leverantör av underrättelser. Sådan känslig information är inte intressant i sig men kan i kombination med andra uppgifter vara av största betydelse för rapporteringen."
2§ förordningen (2007:261)
"Vid Försvarets radioanstalt får det finnas uppgiftssamlingar för råmaterial. Uppgiftssamlingarna får endast innehålla obearbetat och automatiskt bearbetat material som har inhämtats i försvarsunderrättelseverksamheten och utvecklingsverksamheten.
Personuppgifter i en uppgiftssamling för råmaterial skall gallras senast vid utgången av det tredje året efter det att behandlingen av uppgifterna påbörjades, om inte Försvarets radioanstalt dessförinnan har beslutat att uppgifterna skall bevaras därför att de fortfarande behövs för det ändamål för vilket de behandlas. Om uppgifter bevaras med stöd av ett sådant beslut skall de gallras eller frågan om bevarande prövas på nytt senast vid utgången av det tredje året efter beslutet."
2.2 Analysdatabasen
SOU 2003:34, sid 132
"I Analysdatabasen sker analys och annan bearbetning, såsom dekryptering och översättning, av den information som Försvarets radioanstalt hämtat in och lagrat i Källdatabasen samt Databasen för öppna källor. Bearbetning går ut på att göra materialet läsbart och hanterbart för analys. I Analysdatabasen mellanlagras också arbetsmaterialet, innan det färdigställs till underrättelserapporter och lagras i Rapportdatabasen. I Analysdatabasen görs bedömningen av om Försvarets radioanstalt skall arbeta vidare med materialet eller om det skall sållas bort.
I databasen behandlas både hemlig och öppen information. Med öppen information avses i princip uppgifter som tillförts verksamheten på annat sätt än genom signalspaning. Den öppna informationen samlas som tidigare nämnts i första hand in genom automatiska sökningar på Internet och lagras inledningsvis i databasen för öppna källor. Den information som bedöms vara av intresse för underrättelseverksamheten överförs sedan från Databasen för öppna källor till Analysdatabasen där den blir hemlig, men där ursprunget blir tydligt spårbart.
Resultatet av arbetet i Analysdatabasen kan komma att levereras från Försvarets radioanstalt om slutprodukten är av godkänd kvalitet. Det sker i så fall i form av rapporter. Dessa rapporter lagras i Rapportdatabasen."
Prop. 2006/07:46, sid. 33
"I Analysdatabasen sker bearbetning, såsom dekryptering och översätt-ning, av den information som hämtats in och lagrats i Källdatabasen och Databasen för öppna källor. Bearbetningen går ut på att göra materialet läsbart och hanterbart för analys, vilket också sker i Analysdatabasen sedan informationen bearbetats. I Analysdatabasen mellanlagras också arbetsmaterialet innan det färdigställs till underrättelserapporter och lag-ras i Rapportdatabasen. I Analysdatabasen görs bedömningen av om myndigheten skall arbeta vidare med materialet eller om det skall tas bort.
I databasen behandlas både hemlig och öppen information. Den öppna information som bedöms vara av intresse för underrättelseverksamheten överförs från Databasen för öppna källor till Analysdatabasen, men ur-sprunget blir tydligt spårbart."
3§ förordningen (2007:261)
"Vid Försvarets radioanstalt får det finnas uppgiftssamlingar för analyser. Uppgiftssamlingarna får endast innehålla analysresultat samt bearbetnings- och rapportunderlag."
2.3 Rapportdatabasen
SOU 2003:34, sid 132
"Rapportdatabasen innehåller endast Försvarets radioanstalts underrättelserapporter. I rapporterna finns de underrättelser som myndighetens uppdragsgivare erhåller. Av varje rapport framgår det ämne rapporten behandlar och den uppdragsgivare som skall ha
rapporten. I databasen kan rapporter eftersökas genom namn på uppdragsgivare, datum på rapporten eller det ämne rapporten behandlar. På så sätt liknar databasen ett register.
I de slutliga underrättelserapporterna har all ovidkommande information sållats bort. I rapporterna presenteras enbart allt det som bedöms vara väsentligt för Försvarets radioanstalts uppdragsgivare. Försvarets radioanstalt lämnar även ut uppgifter inom ramen för det internationella underrättelsesamarbete som myndigheten deltar i.
Försvarets radioanstalt levererar endast färdiga rapporter. Rapporterna kan delges myndighetens uppdragsgivare och andra behöriga mottagare via datorsamband. Fram tills i dag har emellertid av sekretesskäl huvuddelen av rapporterna delgivits i pappersform. Under år 2003 kommer rapportdatabasen att göras tillgänglig för vissa mottagare av rapporter via direktåtkomst med särskilda begränsningar. Härigenom kommer allt fler rapporter att överlämnas i elektronisk form."
Prop. 2006/07:46, sid. 34"Rapportdatabasen innehåller endast underrättelserapporter. Av varje rapport framgår det ämne rapporten behandlar och den uppdragsgivare som skall ha rapporten. Rapporter kan eftersökas i databasen genom användande av namn på uppdragsgivare, datum på rapporten eller det ämne rapporten behandlar.
I de slutliga underrättelserapporterna har all ovidkommande information sållats bort. I rapporterna presenteras enbart det som bedöms vara väsentligt för uppdragsgivarna.
Rapporterna kan delges myndighetens uppdragsgivare och andra behöriga mottagare via datorsamband. Av sekretesskäl delges dock huvuddelen av rapporterna i pappersform."
4§ förordningen (2007:261)
"Vid Försvarets radioanstalt får det finnas uppgiftssamlingar för underrättelser. Uppgiftssamlingarna får endast innehålla färdiga underrättelserapporter."
2.4 Databasen för öppna källor
SOU 2003:34, sid 130-131
"Till Försvarets radioanstalts uppgifter hör att ha en övergripande bevakning av vad som sker i omvärlden och det som kan påverka Sverige i utrikes-, försvars- och säkerhetspolitiskt hänseende. Detta görs t.ex. genom prenumeration på utländska tidningar, sökning av information på Internet eller helt enkelt genom inhämtning av uppgifter från olika webbsidor. Internet är således en viktig källa för information och inhämtning sker numera helt automatiskt.
De uppgifter som samlats in från sådana öppna källor lagras regelmässigt en kort tid i Databasen för öppna källor. I databasen kan myndighetens handläggare i underrättelseverksamheten söka information genom användandet av särskilda sökord. Dessa sökord utgörs antingen av de urvalskriterier som finns i Urvalsdatabasen eller är handläggarens egna. Om uppgifterna bedöms kunna vara av intresse för underrättelseverksamheten förs uppgifterna över till Analysdatabasen för vidare bearbetning och analys.
Databasen för öppna källor innehåller personuppgifter, avseende framför allt utländska men även svenska medborgare, samt uppgifter med anknytning till vissa personer. Detta är i stor
utsträckning samma uppgifter som återfinns i Urvalsdatabasen i form av sökord och andra urvalskriterier. Personuppgifterna används som sökord och fungerar således som ingång till andra uppgifter om personer som är intressanta i underrättelseverksamheten.
Varje dag inhämtas ett mycket stort antal personuppgifter från öppna källor. Det är emellertid endast en bråkdel av denna information som sparas för vidare bearbetning innan informationen, på grund av att kapacitetstaket i Databasen för öppna källor nåtts, överlagras av ny information och på så sätt försvinner. Det är vidare ytterst få av de uppgifter som lagras i databasen som är att betrakta som känsliga i personuppgiftslagens mening.
För Försvarets radioanstalt är det av stor betydelse med en databas enbart för information hänförlig till öppna källor. Under de senaste åren har en allt större mängd personinformation kommit att samlas in just från öppna källor. Denna form för insamling av underrättelseinformation beräknas också öka kraftigt i framtiden. Vidare är den information som samlas in via öppna källor inte hemlig innan den har överförts till Analysdatabasen för vidare bearbetning, till skillnad från signalspaningsmaterial som i princip är hemligt redan vid själva inhämtningen. Såväl med hänsyn till den stora informationsmängden som till sekretess är det således en fördel med en särskild databas för öppna källor."
Prop. 2006/07:46, sid. 33"De uppgifter som samlas in från öppna källor lagras regelmässigt en kort tid i Databasen för öppna källor. I databasen kan myndighetens handläg-gare i underrättelseverksamheten söka information genom användandet av särskilda sökord. Dessa sökord utgörs antingen av de urvalskriterier som finns i Urvalsdatabasen eller är handläggarens egna. Om uppgifterna bedöms kunna vara av intresse för underrättelseverksamheten förs uppgifterna över till Analysdatabasen för vidare bearbetning och analys.
Databasen för öppna källor innehåller personuppgifter avseende fram-förallt utländska men även i viss mån svenska medborgare samt uppgifter med anknytning till vissa personer. Personuppgifterna används som sökord och fungerar således som ingång till andra uppgifter om personer som är intressanta i försvarsunderrättelseverksamheten.
Varje dag inhämtas ett mycket stort antal personuppgifter från öppna källor. Det är emellertid endast en bråkdel av denna information som sparas för vidare bearbetning innan informationen, på grund av att kapa-citetstaket i databasen nåtts, överlagras av ny information och på så sätt försvinner. Det är vidare ytterst få av de uppgifter som lagras i databasen som är att betrakta som känsliga i personuppgiftslagens mening."
Viss osäkerhet om nedanstående är rätt författningsrum
5§ förordningen (2007:261)"Vid Försvarets radioanstalt får det finnas uppgiftssamlingar för information om signalmiljön. Uppgiftssamlingarna får endast innehålla information och tekniska parametrar som rör signalmiljön.
Personuppgifter i en uppgiftssamling för information om signalmiljön skall gallras senast vid utgången av det första året efter det att behandlingen av uppgifterna påbörjades, om inte Försvarets radioanstalt dessförinnan har beslutat att uppgifterna skall bevaras därför att de fortfarande behövs för det ändamål för vilket de behandlas. Om uppgifter bevaras med stöd av ett sådant beslut skall de gallras eller frågan om bevarande prövas på nytt senast vid utgången av det första året efter beslutet."
2.5 Urvalsdatabasen (FRA-filtret)
SOU 2003:34, sid. 129
Urvalsdatabasen består av en samling uppgifter som används för planering och inriktning av underrättelseverksamheten. Försvarets radioanstalt bedriver som tidigare nämnts signalspaning och underr ättelseverksamhet i övrigt enligt den inriktning som regeringen, Försvarsmakten och övriga uppdragsgivare anger. Underrättelseverksamheten styrs härvid främst genom riktlinjer och anvisningar från regeringen och de uppgifter som Försvarsmakten ger myndigheten. Därutöver deltar Försvarets radioanstalt i ett internationellt samarbete på försvarsunderrättelsetjänstens område.
Utöver de riktlinjer som Försvarets radioanstalt erhåller i form av t.ex. statsmakternas försvarsbeslut och regleringsbrev bidrar uppdragsgivarna och partners även med mer detaljerad information för planering och inriktning av myndighetens underrättelseverksamhet. Informationen som på så sätt kommer in till myndigheten består av meddelanden som tas emot av berörd personal vid Försvarets radioanstalts underrättelseavdelning. Denna information innehåller uppgifter som bedömts vara nödvändiga för pågående uppdrag och för framtida behov av underrättelseinhämtning. Underrättelseavdelningen sammanställer och överför sedan informationen till lämplig uppgiftssamling i Försvarets radioanstalts system av databaser, t.ex. Urvalsdatabasen.
I Urvalsdatabasen, som tidigare var benämnd tele- och adressregistret, behandlas främst sökord i form av olika personuppgifter, såsom t.ex. namn. Den information som lagras i Urvalsdatabasen används för inriktning på kort och på lång sikt av Försvarets radioanstalts underrättelseverksamhet. Uppgifterna i databasen används i underrättelseverksamheten vid sökning genom signalspaning och i öppna källor. Spaning sker även efter vissa tekniska parametrar, vilka även de återfinns i Urvalsdatabasen. Med parametrar avses såväl manuella som automatiska frekvenser, epostadresser och telefonnummer.
Urvalsinformationen i urvalsdatabasen benämns som antingen långsiktiga inhämtningsdirektiv eller kortsiktig spaningsinriktning. Långsiktig inriktning är på årsbasis. Den kortsiktiga inriktningen utformas via en löpande dialog mellan Försvarets radioanstalt och dess uppdragsgivare, i första hand regeringen och Försvarsmakten. Försvarets radioanstalt har därutöver en särskild inriktning för varje vecka som är koncentrerad till ett särskilt problemområde."
Prop. 2006/07:46 sid. 32
"Urvalsdatabasen består av en samling uppgifter som används för plane-ring och inriktning av försvarsunderrättelseverksamheten. Underrättelse-verksamheten styrs främst genom riktlinjer och anvisningar från reger-ingen och Regeringskansliet. Utöver detta bidrar andra uppdragsgivare och samarbetspartners med mer detaljerad information för planering och inriktning av myndighetens underrättelseverksamhet.
Den information som lagras i Urvalsdatabasen används för inriktning på kort och på lång sikt av försvarsunderrättelseverksamheten. Uppgifterna i databasen används i underrättelseverksamheten vid sökning genom signalspaning och i öppna källor. Spaning sker även efter vissa tekniska parametrar vilka även de återfinns i Urvalsdatabasen."
6§ förordningen (2007:261)
"Vid Försvarets radioanstalt får det finnas uppgiftssamlingar för information om företeelser mot vilka signalspaningen inriktas. Uppgiftssamlingarna får endast innehålla sådan information om signalspaningsobjekt som är nödvändig för att verkställa inriktningar av signalspaningen.
Personuppgifter i en uppgiftssamling för information om företeelser mot vilka signalspaningen inriktas skall gallras senast vid utgången av det tredje året efter det att behandlingen av uppgifterna påbörjades, om inte Försvarets radioanstalt dessförinnan har beslutat att uppgifterna skall bevaras därför att de fortfarande behövs för det ändamål för vilket de behandlas. Om uppgifter bevaras med stöd av ett sådant beslut skall de gallras eller frågan om bevarande prövas på nytt senast vid utgången av det tredje året efter beslutet."
3. Behandling av personuppgifter
Om behandling av personuppgifter kan man läsa i lagen (2007:259) om behandling av personuppgifter i Försvarets radioanstalts försvarsunderrättelse- och utvecklingsverksamhet
11 § Personuppgifter får inte behandlas enbart på grund av vad som är känt om personens ras eller etniska ursprung, politiska åsikter, religiösa eller filosofiska övertygelse, medlemskap i fackförening, hälsa eller sexualliv.
Om uppgifter om en person behandlas på annan grund får de kompletteras med sådana uppgifter som avses i första stycket när det är absolut nödvändigt för syftet med behandlingen. Uppgifter som beskriver en persons utseende skall alltid utformas på ett objektivt sätt med respekt för människovärdet.
Vid sökning får personuppgifter som avslöjar ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse, medlemskap i fackförening eller som rör hälsa eller sexualliv användas som sökbegrepp endast om det är absolut nödvändigt för syftet med behandlingen.
Överföring av personuppgifter till andra länder
17 § Personuppgifter som behandlas med stöd av denna lag får föras över till andra länder eller mellanfolkliga organisationer endast om sekretess inte hindrar det och det är nödvändigt för att Försvarets radioanstalt skall kunna fullgöra sina uppgifter inom ramen för det internationella försvarsunderrättelse- och säkerhetssamarbetet, om inte regeringen har meddelat föreskrifter eller i ett enskilt fall beslutat om att överföring får ske även i andra fall då det är nödvändigt för verksamheten vid Försvarets radioanstalt.
Uppdatering
Efterhand som jag skrivit och tagit fram ovanstående illustration så har min förståelse ökat. Därför har jag i förhållande till det urpsrungliga inlägget justerat illustrationen, utvecklat och strukturerat informationen om FRA:s enskilda databaser. FRA-chefen Ingvar Åkesson har i ett svar till stoppafralagen.nu gett mer information vilket jag arbetat in.
Media och bloggar
DN, Expressen, SvD, Erik Laakso, HAX, Opassande, Rick Falkvinge, Johan Ingerö, Folkpartiet i Nacka, Folkpartiet Östermalm
