Skyddade zoner i Syrien?

Kraven på ett militärt ingripande mot Syrien blir allt starkare. Hindret består inte enbart i att Ryssland och Kina är beredda att använda sin vetorätt i FNs säkerhetsråd, den politiska viljan att använda ekonomiska och militära resurser i väst verkar vara begränsad. Ett militärt ingripande utan FN-mandat är inte bara problematiskt ur ett folkrättsligt perspektiv, det framstår också som politiskt omöjligt. Väst vill få stopp på dödandet men engagemanget för en regimförändring som drivs igenom med våld utifrån verkar mer begränsad. Frågan är om det går att hitta en formel som kan få stöd i FNs säkerhetsråd.

En resolution från FNs säkerhetsråd som uttryckligen ger rätt till regimförändring framstår alltså som osannolik. Däremot kan ett beslut som går ett steg längre än resolutionerna 816 (1993), 819 (1993) och 836 (1993) vara ett tillräckligt alternativ. Resolutionerna från 1993 upprättade en flygförbudszon samt ett antal skyddade zoner på marken i Bosnien och Herzegovina. Det är viktigt att påpeka att de skyddade zonerna blev ett misslyckande - FN och de deltagande staterna lyckades inte skydda civilbefolkningen i zonerna och folkmordet i Srebrenica blev ett faktum. Det är därför världssamfundet kan och bör gå ett steg längre men samtidigt inte så långt som regimförändring. Detta steg skulle bestå i att använda fredsframtvingande och välutrustade trupper som har ett tydligt uppdrag att skydda civilbefolkningen i zonerna och som kan förstärkas vid behov utan att det krävs nya resolutioner. En lika stor eller kanske större utmaning blir varifrån dessa resurser ska komma under ett år som präglas av amerikanskt presidentval och ekonomisk kris i Europa.

Det syriska folket kommer - i likhet med hur andra förtryckta folks agerat mot förtryckande regimer - att på sikt tvinga bort Assad. Då bör Internationella Brottmålsdomstolen (ICC) ha en häktescell redo för honom i Haag. FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, Navi Pillay, har flera gånger krävt att FNs säkerhetsråd ska hänskjuta situation i Syrien till ICC, det är ett rimligt krav.

Robotförsvar, förebyggande och föregripande självförsvar

DN rapporterar idag från NATO-mötet i Chicago och berättar att det är klart för USAs robotförsvar i Europa. Att Ryssland är skeptisk till detta robotförsvar är ingen nyhet, men något som fått lite täckning i svensk media är att Rysslands försvarsminister Anatoly Serdyukov i BBC den 3 maj 2012 förklarat att hans land är berett att använda förebyggande militärt våld om USAs planer om missilskydd genomförs. Med andra ord, Ryssland är berett att angripa de länder i öst- och centraleuropa där anläggningar för robotförsvaret ska byggas.
 
Förebyggande militärt våld var ett av argumenten för Irakinterventionen 2003 då det fanns misstankar om massförstöreslsevapen och samma argument har aktualiserats gentemot Iran för att förhindra landet från att bli en kärnvapenmakt. Nu vänder Ryssland på argumentet och använder samma tankefigur mot USA och NATO. Här har statsvetarna ett viktigt budskap i form av makt-säkerhetsdilemmat: våldsmedel som används för att öka säkerheten för en stat utgör samtidigt ett hot mot andra staters säkerhet. Med andra ord, en stats hot eller användande av förebyggande militärt våld skapar osäkerhet hos andra länder vilket i sig ökar risken för väpnad konflikt och därmed minskar säkerheten för alla.

För de som vill fundera över rätten till föregripande självförsvar i folkrätten rekommenderar jag en studie av Caroline Case från 1837 och den efterföljande Websterdoktrinen från 1842: "It will be for that Government to show a necessity of self-defence, instant, overwhelming, leaving no choice of means, and no moment for deliberation." Webster var USAs utrikesminister vid den aktuella tidpunkten. Ett modent exempel där Websterdoktrinen tillämpats skulle kunna vara sexdagarskriget 1967.

Websterdoktrinens föregripande självförsvar (anticipatory self-defence) gäller vid ett i) omedelbart och ii) överhängande hot när iii) det saknas alternativ och bör skiljas från "Bushdoktrinen" som tillåter förebyggande självförsvar (preventive self-defence) beträffande mer avlägsna och diffusa hot. När vi nu diskuterar en robotsköld i Europa så ligger det alltså i USAs intresse att hävda Webster- och inte Bushdoktrinen.

Det ryska utspelet inspirerade mig när jag skrev en tenta till mina studenter förra veckan så jag får under den kommande rättningen se hur studenterna ser på saken.

FP Stockholm presenterar nytt trafikprogram

FP Stockholm presenterar idag nytt trafikprogram. Ett av förslagen syftar till att tidigarelägga viktiga kollektivtrafiksatsningar såsom en utbyggnad av tunnelbanan och byggandet av Spårväg Syd.

Oberoende utredning och bevisläget beträffande Lundin Petroleum

Oberoende utredning
Det har rests krav om att Lundin Petroleum parallellt med kammaråklagare Magnus Elvings förundersökning ska tillsätta en egen oberoende utredning beträffande eventuella brott som bolaget kan vara inblandad i Sudan. Tidigare överåklagare Sven-Erik Alhem har på uppdrag av Lundin Petroleum utrett om detta vore lämpligt och hans expertutlåtande finns här. Alhem avråder aktieägarna från att en oberoende utredning som "i något avseende ens kan tangera området för den pågående åklagarledda förundersökningen."

Jag håller med Alhem av två anledningar. För det första, en utredning som genomförs på uppdrag av Lundin Petroleum kommer förmodligen inte att uppfattas som oberoende. För det andra, om en sådan utredning ska vara seriös bör potentiella vittnen höras och dokument granskas. Detta kan vara direkt förödande för kammaråklagare Magnus Elvings förundersökning om potentiella vittnen redan kontaktats i en parallell utredning, de kan dra sig undan, ändra sina svar och undanhålla dokument om de blir förvarnade vilket kan försvåra kammaråklagare Elving.

Att det pågår en förundersökning som berör Lundin Petroleum skapar naturligtvis osäkerhet för bolagets ägare och jag kan förstå varför dessa ägare vill undanröja osäkerhet genom en "privat" parallell utredning. Jag tror en sådan privat utredning kan åstadkomma mer skada än nytta. Ett alternativ är möjligt eftersom Lundin Petroleum har deklarerat att de vill samarbeta med åklagaren. Om bolaget menar allvar så borde man som en gest av god vilja göra sina arkiv helt tillgängliga för åklagaren trots att bolaget i detta skede av utredningen ännu inte har en sådan rättslig skyldighet. Det skulle gynna och påskynda åklagarens förundersökning som antingen kan resultera i att misstankarna gentemot Lundin Petroleums företrädare stärks eller kan avfärdas.

Om det är av intresse, kapitel 4 i min avhandling "Evidence in International Criminal Procedure" handlar om förundersökningar beträffande internationella brott (folkmord, krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten).

Bevisläget och rättsfrågor
DNs, Expressens och Aftonbladets ledarsidor verkar ha ganska klara uppfattningar om bevisläget i denna utredning.

DNs ledarsida skriver "Det verkar osannolikt att den förundersökning som pågår verkligen kommer att leda till åtal. Om enskilda personer i Lundins tidigare styrelse, bland dem Carl Bildt, ska åtalas för brott mot folkrätten måste åklagaren visa att det finns en direkt koppling till dödande och folkfördrivning".
Expressens ledarsida fortsätter: "Lundin Oil aldrig hade kunnat verka i utan regimens beskydd. Men det finns inget som direkt bevisar att Lundin Oil kände till övergreppen, än mindre något som talar för att bolaget var aktivt delaktigt. Det är lika sannolikt att företrädare för Lundin döms för folkrättsbrott i södra Sudan som att Carl Bildt kommer ut som vänsterpartist lagom till nästa val."

Aftonbladets ledarsida drar åt motsatt håll som skriver att "bolaget låtit rensa i byarna runt oljefälten."

Dessa tidningars ledarskribenter drar slutsatser som jag aldrig skulle våga mig på med tanke på att åklagarens utredning omfattas av sekretess, vi vet inte hur bevisläget är.  Med tanke på ovanstående citat från DN verkar det osäkert om tidningens ledaresida är medveten om att det inte alltid krävs direkt bevisning för att en tilltalad ska bli fälld för internationella brott, indiciebevisning kan vara tillräckligt (se sid. 96, 156-159, 340-341 i min avhandling). Dokumentärfilmen där Ian Lundin omges av barnsoldater och ett avtal mellan Sudans regering och milisledaren Paulino Matip kan vara relevanta - vi får se hur åklagaren och eventuellt en domstol bedömer dessa. Istället för att fastslå bevisläget kan vi resonera kring rättsliga frågor. Kan ett privat företag och dess företrädare bli ansvariga för vad en stats polis och militär gör i företagets intresse? Det verkar vara en till synes oprövad fråga, trodde jag. Idag kom jag på några rättsfall som tar upp just detta. Efter huvudrättegången i Nurnberg höll USA tolv efterföljande rättegångar mot tyska förbrytare.

Åtminstone tre av dessa var riktade mot tyska industrialister: Krupp, IG Farben, och Flick. Jag har använt delar av dessa rättsfall i min avhandling men för andra syften. De tre fallen rörde allt från slavarbete till plundring och exploatering. Flera, men långtifrån alla av de åtalade industristerna blev fällda. Slavarbete verkar mindre relevant för Sudanutredningen medan plundring och exploatering kan vara mer relevant. För de som vill läsa mera, Kevin Jon Heller skriver om dessa fall i sin bok “The Nuremberg Military Tribunals and the Origins of International Criminal Law”, Oxford University Press, 2011. Det finns starka tecken på att några av industrialisterna blev frikända då de amerikanska domarna började känna trycket att värna det tyska näringslivet mot bakgrund av det framväxande Kalla Kriget. Som exempel kan anföras att i) åklagarna fick begränsad tid för att korsförhöra vittnen medan försvarsadvokaterna ej fick några begränsningar, ii) frun till en av de amerikanska domarna bjöd hem makan till en av de åtalade för cocktaildrinkar, iii) en assistent till domarna hoppade på en av åklagarna i en bar där den senare blev anklagad att vara "anti-tysk" och iv) åklagarna fick kritik och blev nedtystade av domstolen när åklagarna påpekade att en av försvarsadvokaterna instruerat IG-Farbenanställda att gömma dokument (se sid. 94-96 i Hellers bok). Alldeles oavsett, rättsprinciperna som slås fast i fallen Krupp, IG Farben  och Flick kan ha relevans för Sudanutredningen.

Intervjuer om polisens tillgång till elektronisk kommunikation

Med anledning av dagens omröstning om polisens tillgång till elektronisk kommunikation har jag blivit intervjuad i Aftonbladet, Nyheter24, SVT och SR Alltid Nyheter. Jag har förklarat att lagförslaget i vissa delar innebär en åtstraming och i andra delar ökatr möjligheterna för polisen att få tillgång till uppgifter.

Min kritik har framförallt handlat om att ledande politiker, Beatrice Ask och Morgan Johansson, i samband med debatten om trafikdatalagring gett sken av att det alltid krävs domstolsbeslut och en brottsmisstänkt för att polisen ska få ut uppgifterna, så är det inte vilket framgår av 2 och 4 §§ förslag till lag om inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i de brottsbekämpande myndigheternas underrättelseverksamhet (sid. 7).

Jag tror Mathias Sundin har en del i att denna fråga fångat medias intresse i en bred bemärkelse, läs hans artikel på DN Debatt.

Folkpartiet överraskar positivt om signalspaning

Det här var bra, rikskriminalpolisen har inte tillräckligt väl förklarat varför de behöver fler befogenheter än vad myndigheten har idag. Redan idag finns det möjlighet till teleavlyssning, teleavlyssning, preventiva tvångsmedel, inhämtning av trafikuppgifter för underrättelseändamål och utbyte av information med andra länders polismyndigheter. SÄPOs verksamhet och behov skiljer sig i vissa delar från Rikskriminalpolisen då SÄPO måste arbeta under större sekretess och vara mindre beroende av välvilja från andra stater. Jag tänker då särskilt på SÄPOs verksamhetsområde kontraspionage.

Jag har inte opinionsbildat i folkpartiet om detta (i motsats till hur der var 2008). Hade tappat hoppet om folkpartiet om signalspaning för polisiära ändamål men ibland kan man bli positivt överraskad. Bravo Roger Haddad!

Media

Nedan har jag med de artiklar och rapporter i media som jag upplever är viktiga för FRA-debatten. Sidan uppdateras löpande.

Media
September 2001
SvD, 13 September 2001 "Spionaget i USA kvävs av mängden information", Elisabeth Braw bl.a. om James Bamfords "Body of Secrets"

Februari 2005Computer Sweden, 11 februari 2005, "FRA tvingas ge ut kundlista"

April 2005
Realtid.se, 25 april 2005 "Statliga konsulter vill blir fler"

September 2006Wired, 3 september 2006, "Why Data Mining Won't Stop terror", Bruce Schneier

Januari 2007
Computer Sweden, 17 januari 2008 "Planerad avlyssning orealistisk"

Februari 2007
1. Expressen, 4 ferbruari 2007, "Resultatet kan bli ett svenskt Stasi", Wilhelm Agrell

2. SvD, 10 februari 2007, "Vem skall väktarna vakta?", Wilhelm Agrell

3. SvD Brännpunkt, 16 februari 2007, "Sekretess snart ren illusion", advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg

Mars 2007
SvD, 9 mars 2007, "Teletrafiken avlyssnad i decennier" (intevju med Maud Olofsson)

April 2007
1. Journalisten, 17 april 2007, "Säpo avlyssnar källor som tipsar journalister"

2. Helsingborgs Dagblad, 18 april 2007, "S ställer villkor för signalspaning"

3. SvD, 18 april 2007, "S ställer upp villkor för avlyssning"

Maj 2007
Frendo, 9 maj 2007, "FRA:s skrivfel avslöjar spaningsplaner"

Computer Sweden, 25 maj 2007, "S stoppar övervakningslag", S tio krav på FRA-lagen

Juni 2007
Sveriges Radio, 13 juni 2007, "FRA föreslås få spara e-postkontakter"

December 2007
Sveriges Radio, 29 december 2007, Intervju med Anne Ramberg, från 1.45 om FRA, bl.a. om metodutveckling

Mars 2008
1. Wallstreet Journal, 10 mars 2008, "NSA's Domestic Spying Grows As Agency Sweeps Up Data"

2. Ars technica, 16 mars 2008, "An overview of the NSA's domestic spying program", Jon Stokes, se även artikel om Carnivore

April 2008
Journalisten, 25 april 2008, "Tysk säkerhetstjänst kapade Spiegel-reporters e-postbrev"

Maj 2008
1. ComputerWeekly. com, 22 maj 2008, "Revealed - Government plans to tap phone and internet use"

2. Expressen, 31 maj 2008, "Övervakningsskandaler - snart även i Sverige", integritetsombudsman Pär Ström

Juni 2008
1. DN, 12 juni 2008, "Förre Säpochefen kritiserar förslaget"

2. Fokus, 13 juni 2008, Lagförslag öppnar för övervakning, (sociogram nämns explicit)

3. DN ledare, 14 juni 2008, "Den som söker finner", Niklas Ekdal

4. SVT, 16 juni 2008, "FRA lagrar svenska telesamtal och mejl"

5. Expressen 16 juni 2008, "FRA-lagen hindrar fria forskningen", Christopher Kullenberg

6. DN Kultur, 16 juni 2008, "FRA-lagen går inte att stoppa", Peter Englund

7. SVT Opinion, 16 juni 2008, "Kränkningen inte mindre för att den görs av datorer", 1:e forskningsingenjör, Anders Andersson

8. Computer Sweden, 17 juni 2008, "De övervakar FRA"

9. Aftonbladet, 28 juni 2008, "Striden om spionlagen"

10. DN Debatt, 28 Juni 2008, "Din trafik avlyssnas även utan FRA-lagen", Anders Wik, tidigare överdirektör vid FRA

11. SvD, 28 juni 2008, ”Vi är ensamma i det här", intervju med FRA:s generaldirektör Ingvar Åkesson

12. SvD, 29 juni 2008, "EU och USA byter mer persondata"

13. SvD Brännpunkt, "FRA kan inte spana på folket", Ingvar Åkesson om "massiv telefonavlyssning"

13. Dagens Nyheter, 30 juni 2008, "FRA-läcka utreds av polis"

14. Expressen, 30 juni 2008, "JK vill jaga FRA-läcka"

15. Svenska Dagbladet, 30 juni 2008, "Misstänkt FRA-läcka polisanmäld"

Juli 20081. Dagens Nyheter, 1 juli 2008, "Säpo ska utreda FRA-läckan"

2. Irish Council for Civil Liberties, 1 july 2008, "Calls for surveillance law reform after Strasbourg court victory"



3. SVT, 2 juli 2008, "FRA lagrar svenskars surfvanor", André Richardssonexpert på ip-trafik - datakommunikation.


4. SVT, 3 juli 2008, "Reinfeldt ovetande om FRA-lagring"


5. SvD Brännpunkt, 8 juli 2008, "Är FRA-lagen ens möjlig?", Markus Bylund, PhD, Senior scientist, Peter Seipel, professor emeritus, jur.dr.


6. Expressen, 10 juli 2008, "De röstade ja - men vet inte vad FRA gör"


7. Expressen Kultur, 11 juli 2008, "Regeringen borde tala klarspråk", Wilhelm Agrell


8. DN debatt, 14 juli 2008, Ola Ullsten, Bengt Westerberg och Maria Leissner och de fyra folkpartistiska riksdagsledamöterna Birgitta Ohlsson, Camilla Lindberg, Cecilia Wikström och Maria Lundqvist-Brömster “Regeringen måste nu backa om FRA-lagen“,

9. Folkpartiets hemsida, 16 juli 2008, pressmeddelande "Fp tillsätter referensgrupp om FRA"

10. SVT , 17 juli 2008, "FP-ledamöter tänker riva upp lagen"

11. SvD Brännpunkt, 19 juli 2008, "FRA tryggar Sveriges självständighet", FRA:s generaldirektör Ingvar Åkesson

12. SvD Brännpunkt, 21 juli 2008, “Större ambassad bättre än signalspaning“, riksdagsledamoten Birgitta Ohlsson (fp)

13. SvD Brännpunkt, 21 juli 2008, "Två lagar förbjuder FRA att spana mot medborgarna", FRA:s generaldirektör Ingvar Åkesson

14. DN debatt, 22 juli 2008, “Vi bildar borgerlig grupp för att stoppa FRA-lagen“

15. SvD Brännpunkt, 23 juli 2008, "Spaning i etern bättre än spaning i kabel", riksdagsledamoten Birgitta Ohlsson (fp)

16. SvD inrikes, 23 juli 2o08, "FRA:s spaning stoppade attentat", intervju med FRA:s generaldirektör Ingvar Åkesson

17. SvD Brännpunkt, 24 juli 2008, "FRA sysslar inte med brottsutredningar", FRA:s generaldirektör Ingvar Åkesson


Augusti 20081. DN Debatt, 4 Augusti 2008, ”FRA-lagen inte ett uttryck för Nya moderaternas linje”, Pia Kinhult (m) m.fl.


2. Expressen, 4 Augusti 2008, "Med FRA minskar inte terror-risken - tvärtom ökar den", doktorand Jan Kallberg


3. Expressen, 5 Augusti 2008, ”M-ledningens attack på FRA-kritikerna”


4. Dagens nyheter, 7 augusti 2008, ”Reinfeldt öppnar för förändringar av FRA-lag”


5. The Guardian, 7 augusti 2008, "Secret EU security draft risks uproar with call to pool policing and give US personal data"


6. Politikerbloggen, 11 augusti 2008, "Schlingman: 'FRA-lagen bör kallas antiterrorlag' "


7. GP, 13 augusti 2008, "Avlyssningen har tappat sin hemliga karaktär", Wilhelm Agrell

8. SvD Brännpunkt, 20 augusti 2008, "20 000 saknar militära uppgifter", försvarsminister Sten Tolgfors (m)

9. Tidningen NU, 21 augusti 2008, "Alternativet", riksdagsledamöterna Birgitta Ohlsson (fp) och Camilla Lindberg (fp)


10. Expressen, 21 augusti 2008, "C: Ingen FRA-spaning på svenskar"

11. The Guardian, 21 augusti 2008, "MI5 report challenges views on terrorism in Britain"

12. SvD Brännpunkt, 22 augusti 2008, "Farlig optimism i omvärldsanalysen", Wilhelm Agrell, författare

13. DN Debatt, 23 augusti 2008, "FRA-spioneri mot utlandet berör inte vår integritet", förre försvarsministern Mikael Odenberg


14. NewScientistTech, 23 Augusti 2008, "Snoop software makes surveillance a cinch"

15. SvD Brännpunkt, 26 augusti 2008, "Nio punkter återstår att ordna", juristerna Clarence Crafoord och Gunnar Strömmer.


16. Computer Sweden, 26 Augusti 2008, "EU-kritik mot nytt totalspaningssystem"


17. Aftonbladet, 26 Augusti 2008, "Granska spanarna"


18. NyTeknik, 27 augusti 2008, "FRA:s metoder granskas efter ny avlyssningsskandal" (Överföring av stora trafikmängder mellan Baltikum, Sverige och USA)


September 20081. IDG, 1 september 2008, "USA överväger egen FRA-lag"


2. IDG, 5 september 2008, "Masslagring är nästa heta stridsfråga"


3. DN Debatt, 3 september 2008, "FRA-lagen medför massiv kartläggning av oskyldiga", 13 forskare och signalspaningsexperter


4. TV4, 3 september 2008, "FRA får kartlägga oskyldiga", video, text


5. SvD, 3 september 2008, "FRA kartlägger oskyldiga"


6. Expressen, 3 september 2008, "FRA kan få bättre koll på dig än vad du själv har"


7. Dagens Juridik, 3 september 2008, "Så drabbas jurister av FRA-lagen", Mark Klamberg


8. Aftonbladet, 4 september 2008, "FRA-lagen kan kartlägga alla svenskar"


9. TV4, 5 september 2008, "Präster oroade för avlyssning"


10. Helsingborgs Dagblad, 5 september 2008, "Präster protesterar mot FRA"


11. Computer Sweden, 5 September 2008, "Masslagring är nästa heta stridsfråga"


12. Expressen, 6 september 2008, "Vi måste prata om sociogrammen", Isobel Hadley-Kamptz


13. Expressen, 7 september 2008, "Dina sociala kontakter kartläggs"


14. Göteborgsposten, 7 september 2008, "Proteststorm mot franskt superregister"


14. Göteborgsposten, 8 september 2008, "C och fp skakas av nya FRA-upprop"


16. CNET News, 8 september 2008, "Exclusive: Widespread cell phone location snooping by NSA?"


17. DN Debatt, 9 september 2008, "Spekulativt om FRA", försvarsminister Sten Tolgfors


18. Dagens Juridik, 12 september 2008, "FRA: Hur kunde man glömma Europakonventionen?", Clarence Crafoord, chefsjurist vid Centrum för rättvisa


19. Newsmill, 12 september 2008, "Så mörkar Tolgfors FRAs kartläggning av svenskar"


20. Fokus, 19 september 2008, "Spelet om FRA"


21. Computer Sweden, 19 september 2008, "NSA stäms för civilspionage"


22. Economist, 25 september 2008, "Data mining. Know-alls. Electronic snooping by the state may safeguard liberty—and also threaten it"


23. SvD, 25 september 2008, "FRA-kritiker i fp säger ja till nytt förslag"


25. SvD, 25 september 2008, "Alliansen enades – FRA-lag görs om"


26. SvD, 25 september 2008, "Här är de nya ändringarna"


27. Computer Sweden, 26 september 2008, "Utan bloggarna hade FRA-frågan dött ut", intervju med Camilla Lindberg


28. Sveriges Radio, 26 september 2008, "Regeringen preciserar signalspaningslag"


Oktober 2008
1. CNET News, 7 oktober 2008, "Government report: Data mining doesn't work well"


2. Independent, 15 oktober 2008, "Storm over Big Brother database"


3. Riksdag & Departement, 15 oktober 2008, "Nya detaljer om signalspaningslag" och "Alliansens interna FRA dokument"


4. Computer Sweden, 15 oktober 2008, "Ny FRA-domstol får makt över trafiken"


5. Aftonbladet, 18 oktober 2008, "FRA fick inte hindra mord"


6. Sveriges Radio, 23 oktober 2008, "Öppning för övervakning av flygresenärer"


November 2008
SvD, 4 November 2008, "C vill att FRA:s historia granskas"


SvD, 9 november 2008, "FRA: Prövning kan ske i efterhand"


December 20081. Dagens Juridik, 5 december 2008, "Elektronisk avlyssning i skuggan av terrorismen", om FISA


2. Newsweek, 13 december 2008, "Now We Know What the Battle Was About. Justice Department lawyers defied President Bush over secret surveillance—but not for the reasons you might think."


3. Matt Blaze, 27 december 2008, "The Metadata is the Message - Did the NSA's Warrantless Wiretap Program include large-scale domestic surveillance?"


Januari 2009The Raw Story, 21 januari 2009, "Whistleblower: NSA spied on everyone, targeted journalists" (metadata)


Februari 2009
1. Sveriges Radio, 1 februari 2009, "P4 Granskar FRA-lagen"
Ingvar Åkesson
Henrik Alexandersson


2. Aftonbladet Debatt, 3 februari 2009, "Vi blev lurade", Mikael Nilsson, Anna Petersson, Jon Karlung, Mark Klamberg


April 2009
SvD, 30 april 2009, "Spaningsarkiv öppnade för FRA"


Juli 2009
1. The New York Times, 10 July 2009, "U.S. Wiretapping of Limited Value, Officials Report"
"Federal Report on the President's Surveillance Program"



2. SR, 21 juli 2009, "Justitieministern inte helt nöjd", Kaplan kommenterar överskottsinformation

Augusti 2009
Kable, 10 August 2009, "Public authorities trim communication surveillance"


September 2009FRA, 9 September 2009, "Klargöranden och påståenden"

DN, 16 september 2009, "Jurister: Därför kan FRA-lagen vara olaglig"


Oktober 2009
SvD, 14 oktober 2009, "Kunskapen om FRA brister"


SvD, 14 oktober 2009, "Sista ordet inte sagt om FRA"


SvD, 15 oktober 2009, "Nu har de baxat FRA-lagen ända hit"


NyTeknik, 28 oktober 2009, "Han pekas ut som chef för nya FRA-domstolen"




November 2009SVT Rapport, 18 november 2009, "FRA kan få nya arbetsuppgifter"

NyTeknik, 19 november 2009, "Nya FRA-domaren har uppdrag för försvaret"


NyTeknik, 30 november 2009, "Sista chansen för SÄPO beställa spaning från FRA"


December 2009
Aftonbladet, 1 december 2009, "FRA kommer inte haffa terrorister", chatt med Ingvar Åkesson


NyTeknik, 8 december 2009, "Hemligt när FRA börjar spana"


Mars 2010Sveriges Radio, 3 mars 2010, "Polisen kan återfå rätt att signalspana"


Sveriges Radio, 3 mars 2010, "Bodström kritisk till ny FRA-utredning"


Jon Wessel-Aas, Pacta, "EUs Datalagringsdirektiv – et urettmessig angrep på den liberale rettsstaten eller et nødvendig tiltak i moderne kriminalitetsbekjempelse?"

April 2010
DN, 14 april 2010, "FRA-lagen splittrar de rödgröna"

Aftonbladet, 28 april 2010, "FRA kan läcka din privata mejl" Anders Jallai

SVT, 30 april 2010, "Inte fel av SÄPO spara band"

Maj 2010
NyTeknik, 12 maj 2010, "SÄPO ser risker förlorad terrorinformation"

December 2010
DN, 7 december 2010, "DI positiv till FRA men ser brister"

NyTeknik, 8 d
ecember 2010, "FRA läcker info om svenskarna"

DN, 8 december 2010,"FRA anklagas för bristande kontroll"


SvD, 8 december 2010,"Larm om brister hos FRA"

Aftonbladet, 8 december 2010, "FRA läcker information om svenskar"
NyTeknik, 9 december 2010, "Ingen koll hittills av FRAs utlandssamarbete"

Maj 2011
The New Yorker, 23 maj 2011, "The Secret Sharer - Is Thomas Drake an enemy of the state?"

Borås Tidning, 26 april 2011, "Funcke om FRA", Nils Funcke

Juni 2011
DN, 24 juni 2011, "Lagändring ger rätt till större register"

September 2011
DN, 9 september 2011, "Terroristjägaren vill spana mer på nätet"

Oktober 2011
GP, 25 Oktober 2011, "Datorprogram ska hitta ensamma terrorister"

Juni 2013
DN, 27 juni 2013, "Så stoppar FRA läckor"

Hjälptelefoner och trafikuppgifter

Hanne Kjöller skriver idag i DN om att datalagrinsgdirektivet kan hamna i konflikt med den anonymitet som en nyinstiftad hjälptelefon för sexmissbrukare erbjuder. Jag kan mycket väl tänka mig att personer kan börja tveka att använda en sådan hjälptelefon om de tror att deras anonymitet är hotad.

Frågan jag ställer mig är dock följande. Vilken lagregel kommer med datalagringsdirektivet ge polisen rätt att att begära ut trafikuppgifter över vilka som ringer en hjälptelefon för sexmissbrukare? Jag saknar två viktiga aspekter i Hanne Kjöllers resonemang.

För det första, riksdagens omröstning förra veckan gällde skyldigheten för operatörerna att lagra trafikuppgifter, reglerna om polisens tillgång till dessa uppgifter finns redan. Reglerna om tillgång till uppgifter finns i 27 kapitlet rättegångsbalken om teleövervakning och 6 kap. 22 § första stycket 3 lagen om elektronisk kommunikation (LEK). Sådan tillgång kan avse både 1) lagrade uppgifter och 2) uppgifter från den tidpunkt beslut om utlämning fattats. Med andra ord, polisen är inte begränsad till historiska uppgifter utan kan även begära ut realtidsuppgifter (uppgifter som genereras från det att beslutet om tvångsmedlet börjat verkställas). Läs exempelvis sid. 59 och 179 i SOU 2007:76 om detta. Beslut om teleövervakning förutsätter bl.a. att det finns en misstänkt person och ett domstolsbeslut. Tillgång enligt LEK kräver varken en misstänkt person eller domstolsbeslut vilket kan underlätta för polisen om de vill övervaka en hjälptelefon. Teleoperatörerna har en lagstadgad skyldighet att anpassa sin system så att sådan tillgång är möjlig (6 kap. 19 § LEK). Här ser jag en möjlig brist i Hanne Kjöllers resonemang. Det är möjligt att historiska uppgifter saknas beträffande samtal till hjälptelefoner men vad hindrar polisen från att redan idag begära ut realtidsuppgifter till en hjälptelefon enligt 27 kap. rättegångsbalken eller LEK? Det är möjligt att det är förbjudet enligt någon lagregel som jag inte känner till men det förändras inte av riksdagens beslut om trafikdatalagring. Man måste skilja mellan regler om lagring av uppgifter och tillgång till uppgifter.

För det andra, det finns ett lagförslag om förändring av reglerna om tillgång till trafikuppgifter. Detta tas upp av riksdagen den 24 april 2012. Det vore välgörande om Hanne Kjöller, journalister, debattörer i riksdagen och politiska ungdomsförbund utöver diskussionen om själva lagringen som förra veckan behandlades i riksdagen även diskuterade det riksdagsbeslut som ligger framför oss. Medan det politiska manöverutrymmet beträffande lagring är begränsat eftersom Sverige måste genomföra EU-direktiv så får Sverige själva reglera villkoren för polisens tillgång till uppgifter genom nationell lagstiftning. Det framgår av artikel 4 i datalagringsdirektivet.

Uppdatering. Datum för riksdagens behandling har ändrats till den 10 maj 2012.

Ny utformning av Oxenstiernsgatan

Eftersom jag är ledamot i såväl Stockholms Trafik- och renhållningsnämnd som Östermalms stadsdelsnämnd så kommer jag delta i processen av ny utformning av Oxenstiernsgatan. Trafikkontoret har presenterat tre alternativ, här finner du en mer detaljerad beskrivning av förslagen.

Något förenklar så innebär förslag 1 och 2 att en ny stor ek kan placeras i mittrefugen av gatan där TV-eken stod tidigare. Den nya eken måste beskäras ganska kraftigt för att spårvagnen ska kunna komma fram. Vidare kan man endast ha en trädallé på en av sidorna av Oxenstiernsgatan för att få plats för mittrefugen med eken.

1. Tidigare samrådsförslag
Alternativ 1 "Tidigare samrådsförslag" har en samlad plattform för spårvagnarna söder om korsningen Karlavägen mittemot Radiohuset.

Gatusektion alternativ 1

 

Illustrationsplan alternativ 1

2. Delad hållplats
Alternativ 2 "Delad hållplats" har plattformar för spårvagnar saxade på varsin sida av korsningen mot Karlavägen, det blir alltså ingen samlad plattform.

Gatusektion alternativ 2

Illustrationsplan alternativ 2

3. Samlad hållplats
Alternativ 3 "Samlad hållplats" har ingen mittrefug med ek. I gengäld får man plats med trädallé på båda sidorna av Oxenstiernsgatan.

Gatusektion alternativ 3

Illustrationsplan alternativ 3

Lilleken
Lilleken som tidigare stod bredvid TV-eken kommer inte planteras i mittrefugen i något av förslagen. Trafikkontoret motiverar det på följande sätt: "Trafikkontoret bedömer det inte möjligt att återplantera den så kallade lilla eken i gatumitt. Anledningen till detta är att ett så litet träd skulle få svårigheter att överleva i en hårt trafikerad miljö. Närheten till den planerade spårvägen gör att trädet skulle behöva beskäras hårt med tanke på de säkerhetskrav som ställs på avstånd till elanläggningar. Ett litet träd är svårt att forma så att dessa krav tillgodoses. En placering av den lilla eken utanför den direkta trafikmiljön i mittrefugen är däremot möjlig." Nedan finns en skiss med tre möjliga platser där Lilleken kan återplanteras.

Vad tycker du?
Innan jag bestämmer mig vill jag höra vad du tycker, vilket förslag tycker du är bäst? Finns det något alternativ som saknas? Skriv en kommentar nedan.

Bamford: NSA signalspanar mot inhemsk kommunikation

Enligt James Bamford så har NSA nu börjat ska ägna sig åt signalspaning mot inhemsk kommunikation som en del av programmet "Stellar Wind". Han lutar sig mot källor inifrån NSA. En pikant detalj är att NSAs nya anläggning i Bluffdale, Utah är så stor att att den berörda kommunen fick ändra och utvidga sina kommungränser så att anläggningen skulle få plats.

Varför är detta intressant? NSA har liksom sin svenska motsvarighet FRA riktat sin spaning mot kommunikation utanför eller som korsar landets gränser och ej mot inhemsk kabelkommunikation. Med hänsyn till den omfattning av kommunikation som berörs av signalspaning så är NSAs utvidgade spaning, om Bamfords uppgifter stämmer, ett radikalt steg.

Jag håller på att skriva en artikel om den amerikanska lagstiftningen och jag undrar enligt vilket regelverk som NSA har rätt att spana mot inhemsk kommunikation. NSAs spaning mot internationell kommunikation regleras enligt Foreign Intelligence Surveillance Act och jag känner inte till någon lag som tillåter motsvarande spaning mot inhemsk kommunikation.

Läs mer i denna utskrift från Democracy Now och artikel i Wired. Kolla in inslag från Democracy Now med början 11.40. 

The extradition of Assange and the rule of speciality

I wrote a post in December 2010 on the question whether Sweden could extradite or deport Assange to the USA for illegal espionage or similar crimes after the UK has extradited him to Sweden for a criminal investigation on rape. My answer at that time was that unless the UK issues a new decision specifically on espionage he cannot be extradited/deported to the USA pursuant to the principle of speciality (section 12(1) of the Extradition for Criminal Cases Act).

I have found some additional support for this in legal doctrine. Cameron and et. al write the following in their book "International Criminal Law from a Swedish Perspective", Intersentia, 2011, p. 191:

It can be noted here, in connection with the EAW proceedings in 2010 concerning "Wikileaks" founder Julian Assange, that the principle of speciality means that Assange cannot be extradited or deported from Sweden, unless the UK grants its permission for this.

I imagine that when the UK House of Lords in the near future delievers its decision on the matter, journalists will seek information on the Swedish law in this regard. I would recommend that you contact the authors of the abovementioned book.

Viktigt steg framåt för tunnebana mot Nacka

Idag tillkännagav alliansen att tunnelbanans blå linje ska byggas ut mot till Nacka. Det kommer att inledas en förstudie om en sträckning till Nacka Forum från Kungsträdgården via östra Södermalm, Hammarby sjöstad, Sickla och Järla sjö. Beslutet är inte bara bra för Nackaborna utan även för oss som bor i Stockholm då denna utbyggnad kommer avlasta Slussen. Beskedet är en framgång för alla oss som drivit frågan om utbyggd tunnelbana. Folkpartiet drev frågan inför valet 2010 och senast förra veckan skrev våra ledande företrädare om saken på SvD Brännpunkt. Jag är glad över vi lyckats övertyga moderaterna om att överge sitt tidigare tunnelbanemotstånd. Det är bra om det blir färre låsningar i kollektivtrafiksdiskussionen.

Senare idag ska jag som ledamot i Stockholms Trafik- och renhållningsnämnd göra ett studiebesök i Citybanans tunnlar, det blir spännande. Kollektivtrafiken i Stockholmsregionen håller på att kraftigt uppgraderas vilket är mycket välkommet.