fredag, februari 22, 2008

Kosovo ur ett folkrättslig perspektiv

Jag har fått frågan i en kommentar om det inte vore på "sin plats med en liten analys av Kosovo sett ur ett folkrättsligt perspektiv?" Visst vore det på sin plats.

Motpolerna i den svenska akademiska debatten står mellan professorerna Said Mahmoudi som uttalat sig i P1 och Ove Bring som skrivit i SvD.

Jag tycker det är en genuint svår fråga. Samtidigt som jag var för interventionen 1999 ser jag stora problem med att Kosovo blir självständigt på det sätt som sker nu. Inom kort kommer vi ha ett internt seminarium på institutionen där vi ska gå igenom saken. Sverige har intagit positionen att vänta med ett erkännande och tillsammans med övriga medlemsstater i EU betonat att detta är ett undantagsfall som inte ska upprepas. Kosovo kan annars sätta ett prejudikat som öppnar Pandoras ask. Folkrätten är i dessa frågor en bräklig skapelse.

Traditionellt finns det inom folkrätten (jämför med konventionen om Staters rättigheter och skyldigheter från 1933) tre förutsättningar som måste vara uppfyllda för att en ny stat ska ha anses uppkommit och erkännande ges: Det ska finnas 1) en permanent befolkning; 2) ett definierat territroium; och 3) en regering som utövar kontroll över territoriet. Kosovos självständighetsambitioner brister framförallt i det tredje hänseendet. Ove Bring är mer progressiv och menar att när "en minoritet diskriminerats av centralmakten och förvägrats rätten till autonomi aktualiseras rätten till full självständighet."

Vad ska vi säga när Republika Srpska vill förklara sig självständiga från Bosnien? Det finns fler exempel, Baskien vill frigöra sig från Spanien, Abchazien och Sydossetien från Georgien, Kurdistan från Turkiet, Irak och Iran osv. Om självständighet görs beroende av hur en minoritet behandlas uppstår frågorna 1) hur starkt förtrycket måste vara och 2) vem ska avgöra när detta är fallet? Vad får det för konsekvenser om supermakterna hamnar på olika sidor, bidrar det till en återgång till situationen under det kalla kriget?

I mina ögon är argumentet för kurdisk självständighet minst lika starkt jämfört med Kosovo. De har en regering som kontrollerar ett territorium med permanent befolkning. Därtill har denna befolkning utsatts för ett kraftigt förtryck. Varför utropar inte kurderna självständighet? Det handlar om realpolitik, en sådan stat skulle inte överleva och då nöjer sig kurderna med en stark autonomi. Kommer Kosovo att kunna fungera som stat?

Om vi vill ha samhällen där kulturer och folk fredligt kan leva sida vid sida är kanske inte allt mindre stater och fler gränser det mest önskvärda. Hade det varit bättre om Kosovo under överskådlig tid hade haft en hög grad av autonomi, övervakat av det internationella samfundet men fortfarande varit en del av Serbiens territorium? Serbien har ju faktiskt i viss utsträckning vänt sig bort från sin tidigare politik och anammat fler demokratiska vanor. Världssamfundet uttryckte 1999 genom resolution 1244 i FN:s säkerhetsråd att Kosovo var en del av Serbien. Ska detta ändras till Serbiens nackdel när de efter 1999 kastat de värsta förbrytarna från makten, försökt gå mot demokrati och rättssamhälle?

Nu kan inte klockan vridas tillbaka. Därför kan det vara bra för Sverige att vänta några dagar och beskriva Kosovo som ett undantag när de får sitt erkännande. Det är möjligt jag får återkomma efter vårt interna seminarium. Svår fråga - jag är öppen för diskussion och argument.

8 kommentarer:

J sa...

Tack!

Eftersom Kosovo brister i dessa kriterier utgör då inte ett erkännande av dess självständighet ett brott mot Serbiens suveränitet?

Mark Klamberg sa...

Om man är anhängare till den traditionella uppfattningen - som jag redogjort för - innebär ett för tidigt erkännande (premature recognition) av Kosovo en kränkning av den folkrättsliga förpliktelsen att respektera andras staters territoriella integritet.

Det kan vara mot denna bakgrund som vi kan se Carl Bildts avvaktande inställning.

Termen (folkrätts)brott används inte längre i dessa sammanhang eftersom endast individer kan begå brott, stater kan ådra sig statsansvar.

Även om jag lutar mot den traditionella uppfattningen vill jag inte sätta ner foten före jag lyssnat på vad mina kollegor har att säga. Det här ligger en bra bit från mitt eget specialområde (internationell straffrätt).

Anonym sa...

Mycket intressant analys. Tack för den. Läser gärna mer av dig Klamberg. Men vad handlar det här egentligen om? Är det bara internationell rätt?

Mark Klamberg sa...

Roligt att analysen uppskattades! Min blogg handlar nästan uteslutande om internationella rätt, eller närmare bestämt folkrätt. Om du är intresserad av diskussionen kring Kosovo kan jag rekommendera seminariet den 3 mars.

Unknown sa...

För er som inte vet historien om Balkan kan jag rekommendera några böcker som är objektiva och som förklarar varför det har varit såsom det har varit i balkan de senaste 20åren. Jag menar, vi får ju inte glömma bort att det först hette Jugoslavien FROY (Former Republic Of Yugoslavija) och att Slovenien var det första landet som bröt sig ur detta, sen kom Kroatien, därefter Bosnien och för ett år sedan Montenegro. det säger väl allt om Serbiens mentalitet??Varför vill alla dessa bryta sig ur om det nu är ett sådant bra land/nation? Kosovoalbanerna har varit förtryckta ett bra tag, till och börja med så fick de ingen normal undervisning utan fick lära sig allt hemma eller i källaren på egen hand, de var tvungna att lära sig serbiska (jugoslaviska) först sedan albanska och inte heller fick de stöd finansiellt, före -99 så fanns det bara ett universitet i hela landet ( Kosovo) - är det så man behandlar sitt land eller som serberna uttrycker det - sitt heliga hjärta?? Böckerna är följ ; A history of world societies - Mckay,Hill;Buckler och ebrey. History of teh Balkans - Barbara Jelavich ( som är dessutom skriven av en serb)

All men are created equal , Kosovars too ;)

Anonym sa...

Edith, så du menar alltså att alla minoriteter i hela världen, som inte anser sig korrekt behandlade, ska ha rätt att förklara sig självständiga? Det tycker inte jag låter som någon bra idé. Tvärtom bäddar det för nya oroshärdar, t.ex. i Georgien, som var ett direkt resultat av Kosovos ensidiga självständighetsförklaring.

Anonym sa...

Folkrätten är ju en avtalbaserad overenskommelse mellan stater. Vilken moral ger rätten till etablerade stater att hindra/ståemot andra folkens självständighetssträvan när de folkrättsliga villkoren uppfylda?
Varför skal till exempel Sverige kräva från EU att Turkiets territorielle enhetn garanteras när Kurdistan vill ha sin sjålvständighet?

Mark Klamberg sa...

Anonym,
Det stämmer att folkrätten är avtalsbaserad överenskommelse mellan stater.

Staterna har dock inte kommit överens om att folks rätt till självbestämmande innebär en rätt för en minoritet att skapa egna självständiga stater.

I inlägget förklarar jag även varför de folkrättsliga kritierier som finns på en stat inte är uppfyllda eftersom det vid det aktuella tillfället inte fanns en regering som utövade kontroll över territoriet.