Folkrätten och Ship to Gaza
Det är några som efterfrågat någon form av folkrättslig analys av bordningen av Ship-to-Gaza konvojen. Bitte Hammergren skriver i SvD att "[d]enna dramatiska händelse till havs kommer att sysselsätta folkrättsjurister för lång tid framåt."
Normalt brukar jag undvika att delta i debatten om Mellanösternkonflikten eftersom oavsett vad man skriver så riskerar man att bli hudflängd av båda sidor, samtidigt. Jag försöker nedan att beskriva olika alternativa svar enligt folkrätten så får du som läsare själv ta ställning.
Folkrättsjurister försöker, liksom andra jurister, dela upp problem i delfrågor, vilket regelverk är tillämpligt för dessa delfrågor och hur de ska tillämpas på det specifika fallet.
1. Tillgängliga fakta
Utifrån de medieuppgifter som finns har israeliska soldater dödat drygt tio personer som befunnit sig på ett turkiskt fartyg på väg till Gaza. Bordningen av fartygen skedde på det fria havet. Personer på det turkiska fartyget använde knivar och andra vapen för att förhindra bordningen med vilket Israel motiverar sin våldsanvändning. Det finns även uppgifter om att personer på det turkiska fartyget haft eldvapen som de använt mot de israeliska soldaterna.
2. Relevanta frågor
Frågorna som behöver besvaras är
1) vilken status Gaza har,3. Tillämpligt regelverk
2) får israeliska örlogsfartyg borda fartyg under andra stater flagg i
a) det fria havet alternativt
b) territorialhavet
när de sistnämnda fartygen fraktar varor till Gaza, samt
3) får israeliska styrkor använda våld?
För att besvara dessa frågor bör svaren sökas i den humanitära rätten (krigets lagar), havsrätten, mänskliga rättigheter och internationell straffrätt. Det som kan vara svårt för icke-jurister att förstå är att en stat kan finnas bryta mot ett regelverk och inte ett annat. Det blir väldigt svårt om man försöker att besvara alla frågor samtidigt. Jag har inte hittat mycket litteratur om mötet mellan havsrätt och humanitär rätt, men jag tycker att Dupuy-Vignes drar några intressanta slutsatser i boken "A handbook on the New Law of the Sea" med utgångspunkt från artikel 87 i havsrättskonventionen om "Det fria havets frihet". Nämnda artikel anger följande.
Det fria havet är öppet för alla stater, vare sig de är kuststater eller kustlösa stater. Det fria havets frihet utövas i enlighet med de villkor som fastställts i denna konvention och övriga folkrättsliga regler.Dupuy-Vignes skriver på sidan 1322 att man måste skilja mellan havsrätten i fredstid och havsrätten i händelse av väpnad konflikt. I artikel 87 görs det en hänvisning till "övriga folkrättsliga regler." Det innebär att i händelse av en väpnad konflikt så får stater i högre grad använda våld och tvångsåtgärder på det fria havet än vad som är fallet i fredstid. Det gör att vissa av reglerna i havsrättskonventionen ej är aktuella i händelse av en väpnad konflikt. Därför måste man fastställa om det reglerna för fred eller väpnad konflikt som gäller. Frågan om det råder en väpnad konflikt avgörs av våldets intensitet och varaktighet. Det är möjligt att Israel anser att det pågår en väpnad konflikt, eller hävdar rätten till anteciperat (ibland kallat preventivt) självförsvar i fredstid. Rätten till anteciperat självförsvar förutsätter enligt Websterdoktrinen att hotet är överhängande, att våldsanvändningen är nödvändig och proportionell.
Min uppfattning är att reglerna för havsrätten i fredstid ska tillämpas.
4.1 Tillämpning av havsrättens regler i händelse av väpnad konflikt
Jag har svårt att hitta några specifika regler om civila fartyg som fraktar varor till en stridande part. Det finns dock en generell regel som anger att man under en väpnad konflikt får tillgripa de medel som är nödvändiga för att uppnå militära mål, med hänsyn taget till distinktions- och proportionalitetsprinciperna. Svält av en civilbefolkning är inte tillåtet som stridsmetod enligt artikel 54 i det första tilläggsprotokollet från 1977. Att stanna och borda ett fartyg som forslar gods till motstående sida under en väpnad konflikt är tillåtet förutsatt att tillräckligt med mat och vatten tillförs civilbefolkningen på annat sätt.
4.2 Tillämpning av havsrättens regler i fredstid
Enligt havsrätten så har en kuststat jurisdiktion 12 nautiska mil från sina baslinjerna av sin kust. Utanför denna gräns så har kuststaten mycket begränsade möjligheter att borda fartyg under andra staters flagg. På det fria havet får andra stater än flaggstaten endast utöva jurisdiktion i vissa specifika situationer, t.ex. för att gripa pirater, vilket inte är aktuellt i detta fall.
Saken kompliceras möjligen av att det inte finns en palestinsk stat och frågan uppstår vem som har jurisdiktion i området som befinner sig inom 12 nautiska mil från Gazas kust. En möjlig ståndpunkt vore att Israel är ockupant (även om det aldrig funnits en palestinsk stat) och därmed kan utöva kontroll utanför Gazas kust upp till 12 nautiska mil. Samtidigt skulle ockupationsreglerna i fjärde Genevékonvetionen göra sig gällande eftersom området erövrats i samband med en väpnad konflikt (1967). Om Israel inte är ockupant så skulle man kunna argumentera att Israel inte kan utöva jurisdiktion i avsaknad av 1) en väpnad konflikt alternativt 2) en resolution från FNs säkerhetsråd. Frågan om Gazas status måste dock inte avgöras eftersom bordningen skedde på det fria havet, varken i Israels eller Gazas territorialhav/angränsande zon.
Om man kommer fram till att det inte råder en väpnad konflikt i området så blir slutsatsen att Israel inte får borda fartyg under andra staters flagg på det fria havet.
4.3 Tillämpning av mänskliga rättigheter och internationell straffrätt på det aktuella fallet
Om man argumenterar för att det inte råder en väpnad konflikt så är det endast regelverket i fred, dvs mänskliga rättigheter och inte den humanitära rätten (krigets lagar) som ska tillämpas på frågan om israeliska soldater får använda våld när de möts av personer på det turkiska fartyget som använder våld. Därtill, vid särskilt allvarliga (omfattande alternativt systematiska) överträdelser av de mänskliga rättigheter kan även frågan om individuellt straffansvar väckas enligt den internationella straffrätten.
Toleransen för våld är lägre i fredstid än i händelse av väpnad konflikt. Likväl är våld, inklusive dödligt, tillåtet i fredstid. Våldsanvändning av statliga agenter är inte explicit behandlat i FNs förklaring om de mänskliga rättigheterna och konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter. Europakonventionen om mänskliga rättigheter är mer utförlig och anger att dödligt våld kan användas i självförsvar, artikel 2(2). Det ska endast ske när det är "absolut nödvändigt", vilket gör att dödligt våld endast kan användas när personer som ska gripas själva använder eldvapen och/eller riskerar den statlige agentens liv (se Alfredsson/Eide, 1999 sid. 100). Frågan om Israel genom sina soldater brutit mot de mänskliga rättigheterna beror alltså på om soldaternas egna liv stod på spel. Ovanstående resonemang blir än starkare om man kommer fram till att det råder en väpnad konflikt.
Uppdatering 1. Nu har professor Ove Bring uttalat sig i SvD och jag uppfattar att vi kommer till samma slutsats.
Uppdatering 2. Nu läser jag på hemsidan för israeliska utrikesdepartementet. De hävdar att det råder en väpnad konflikt. Detta är, vilket jag argumenterar för ovan, den avgörande frågan.
Läs mera hos Annika Beijbom som återger folkpartiets uppfattning. Johan Westerholm resonerar kring "piratlagstiftning". Det glädjer mig att civilrättaren Jakob Heidbrink fördjupar sig i havsrättskonventionen. Dagens Juridik sammanfattar vad olika jurister anser.
137 kommentarer:
Vet inte om du sett Ove Brings kommentar som jämförelse:
http://www.svd.se/nyheter/utrikes/de-har-inte-ratt-att-borda-andra-fartyg_4792601.svd
Tack för tipset,
Jag hade inte läst Ove Bring, men nu när jag läser uppfattar jag att vi kommer till samma slutsats, dvs följande.
I nuvarande situation (fredstid) är blockad och bordning inte tillåten i det fria havet, under Gazakriget hade det varit tillåtet.
Det är hemskt, men jag är faktiskt inte det minsta överraskad över det som har hänt. Det känns förjävligt.
Dock bra skriven post.
hur ser du på det faktum att fartygen slagit av sin AIS? Det innebär väl enligt SOLAS att fartyget är en fara för omgivande fartyg och att det skall följa anvisad väg?
IDF störde all radiotrafik i området vilket antagligen också påverkade AIS. Rimligen så var den inte avslagen utan blockerad.
Anonym,
Jag har uppfattat att SOLAS riktar sig till flaggstaterna samt ger hamnstater rättigheter att inspektera men den ger inte kuststaten någon ytterligare jurisidiktion i det fria havet utöver vad som anges i havsrättskonventionen.
Om du har en annan uppfattning så välkomnar jag den.
Mark: Civilrättare, måhända, men utbildad av Hugo Tiberg i sjörätt - då hänger en del havsrätt med, också!
Jakob,
Har du koll på SOLAS och något att tilägga?
Sista signalen från M/S Mavi Marmara (det turkiska skeppet), kom 3:17 UTC, och då befann hon sig här.
Kan bara hoppas att något gott kommer utav det här, dvs ny kraft mot en tvåstatslösning.
Så länge raketer, om än få, fortsätter att komma till Israel och IDF flera gånger i veckan avslöjar försök från Gaza att penetrera in i Israel så får väl landet sägas ha fog för sin uppfattning att krigstillstånd råder.
Gaza är iofs ingen stat men styrs av en terroriststämplad organisation.
Av det skälet torde väl Israel ha rätt att upprätta en blockadgräns för sjötransporter som kan misstänkas innebära stöd för terrorism.
Om jag inte minns fel har USA uppbringat vapenlastade iranska fraktfartyg på s.k. internationellt vatten utan att krigstillstånd råder mellan länderna.
Var fanns då folkrättsjuristerna?
Nämnde Hugo Tiberg intervjuas i GP. Säger bland annat att för en blockad så långt ut så krävs det beslut av FN.
Anonym,
Det handlar om varaktighet och intensitet, och enligt min mening når inte enstaka Qassam-raketer upp till nivån för väpnad konflikt.
Det innebär dock inte att Israel måste stå svarslös. Det går alldeles utmärkt att upprätta en blockad innanför gränsen för territorialhavet och för det fall det är nödvändigt, använda våld.
Annars tycker jag din hänvisning till USA var intressant. Får mig att tänka på Kubakrisen 1962. USA upprättade en karantän på 500 nautiska mil från Kuba som dock var begränsad till offensiv militär utrustning. Karantänen omfattade inte transporter med kryddor och cement.
" Karantänen omfattade inte transporter med kryddor och cement."
Såvitt jag förstår så måste ett fartyg bordas för att man skall kunna visitera lasten.
Med tanke på islamisternas uppträdande på det turkiska fartyget kan man starkt misstänka att de utgjorde stödtrupper till Hamas.
Och nej. Det är inget cirkelresonemang eftersom det finns 5 fredliga fartygs beteende att jämföra med.
F.ö. finns det ingen som kan uppträda som juridisk likare om krigstillstånd mellan Gazaadministrationen och Israel skall anses råda.
Om Israel anser det och misstänker last av kontraband (även mänsklig) så har man rätt att borda vid egen bestämd distans från Gaza.
Jag vill dessutom påpeka att krigstillstånd fortfarande föreligger mellan Israel å ena sidan och Libanon och Syrien å den andra trots frånvaro av väpnade aktioner
Anonym,
När det gäller smuggling (kontraband) så har kuststaten bara jurisdiktion 12 nautiska mil från sin kust.
Det går visst för utomstående att bedöma om det pågår en väpnad konlikt i ett område, det har bl.a. krigsförbrytartribunalen för f.d. Jugoslavien gjort i de mål som rör krigsförbrytelser.
Jag vill dock inte ställa mig helt avvisande till din argumentation. Även om det inte finns en explicit tillåtande regel i havsrättskonventionen så skulle jag argumentera för det rimliga att genomföra inspektion för att upptäcka vapen utanför det egna territorialhavet (vilket inte är samma sak som blockad för alla varor), men då måste det göras sannolikt att fartyget fraktar betydande mängder vapen och att dessa innebär ett hot. Därför har jag inga större problem om Israel eller USA skulle inspektera fraktfartyg mellan Iran och Libanon.
Avsaknad av ett fredsavtal gör inte att det råder en väpnad konflikt.
Jag undrar om du har rätt där, Mark
Jag tror inte att misstanke om vapenlast behövs.
Misstanke om frakt av sabotörer och terrorister kan rimligen också utgöra rekvisit för fartygsvisitation utanför territorialvattengränsen.
Och som sagt måste visitation ske för att misstanken skall kunna verifieras eller falsifieras.
Anonym,
Det är du som argumenterar för en avvikelse från vad som står i havsrättskonventionen, så du måste visa att du har stöd för det.
Spännande och välförklarat. Nästan så man önskar man blivit jurist istället. Men betyder det något i praktiken?
Om vi nu låtsas att man kommer fram till att Israel brutit mot folkrätten händer det något då, eller betyder det bara att man får hötta med fingret åt Israel en stund?
Det tycks ju inte som Israel är speciellt intresserade av vad vi svenskar tycker om det de gör.
Jonas,
Israel är liksom alla andra länder beroende av långsiktigt goda relationer för exempelvis politiskt samarbete, ekonomiskt utbyte och möjligheter för de egna medborgarna att resa. På så sätt kan händelserna ha konsekvenser för Israel.
Hur är det med det här? Finns det något folkrättsligt stöd för det?
http://www.mfa.gov.il/MFA/Government/Law/Legal+Issues+and+Rulings/Gaza_flotilla_maritime_blockade_Gaza-Legal_background_31-May-2010.htm
Aha, det är så det är.
Man tackar för svaret.
Hej Mark. Kort fråga: Hur påverkas möjligheterna att få till stånd en oberoende internationell utredning av att attacken har skett på internationellt vatten? Finns det folkrättsliga aspekter på det eller är det en ren politisk fråga?
Hej Mark!
En fundering. Om det framkommer att tillståndet kan betraktas som väpnad konflikt, skulle det ge Palestina rätten att med våld borda Amerikanska fartyg om dessa kunde misstänktas frakta vapen eller ammunition till Israel?
Italien och Spanien uppbringar tydligen regelmässigt fartyg på internationellt vatten och undersöker om det finns illegala immigranter / flyktingar ombord.
Amerikanska kustvakten gör detsamma i jakt på illigala immigranter och narkotikasmugglare.
Hur motiverar dessa länder sin verksamhet?
Johan,
Ja, det är ett giltigt resonemang om man först kommer fram till att det just nu råder en väpnad konflikt i Mellanöstern. Jag anser denna förutsättning ej är uppfylld.
Har Israel skrivit på Havsrättskonventionen?
Om inte, behöver de inte lyda under den.
Lite som uttrycket "Illegala kombattanter".
Hittar man på egna regler efter hand, är det svårt att bevisa någon fel.
Staffan,
FNs säkerhetsråd och FNs råd för mänskliga rättigheter kan tillsätta utredningar. Dessa två organ består av diplomater som agerar på uppdrag av sina stater och på det sättet är beslut om att tillsätta utredningar alltid politiska.
Utredningen kan självklart bli oberoende, det beror på vilket mandat man ger utredningen och vilka experter som ingår i utredningen.
Uffe,
Enligt havsrättskonventionen är det endast statsfartyg som har rätt att borda andra fartyg. Om man anser att Palestina är en stat och denna stat har statsfartyg så skulle de kunna borda amerikanska fartyg som passerar palestinskt territorialhav. Nu finns det inte en palestinsk stat (ännu).
Ett annat sätt att se på saken är följande. Om det råder en väpnad konflikt så får palestinier som stridade part angripa sin motståndare, vilket även innefattar fartyg med vapenlast förutsatt att palestinierna följer krigets lagar (t.ex. bär vapen öppet, bär uniform, bindel eller annat tecken för att påvisa vilken tillhörighet han har).
Erk,
Jag har uppfattat att Italien, Spanien och USA ingriper mot migranter på sitt territorialhav.
Scaber,
Israel har inte ratificerat havsrättskonventionen.
Havrättskonventionen utgör en kodifiering av internationell sedvanerätt vilket även binder stater som inte anslutit sig.
Hej igen, det blev nog lite syftningsfel på min fråga. Vad jag undrade var inte möjligheterna att utreda om bordningen skedde på internationellt vatten utan om detta faktum (tycks vara bekräftat eller borde åtminstone vara lätt att bekräfta mha satellitbevakning) påverkar möjligheterna till en oberoende internationell utredning. Men ditt svar blir kanske detsamma ändå?
Hej igen!
Mycket riktigt, det blir samma svar.
Det är inte mängden Qassam-raketer som avgör om det råder en väpnad konflikt eller inte. Mängden Qassam-raketer beror ju på hur mycket metallmanufaktur som Hamas lyckas få in i Gaza-remsan. Och ju bättre blockaden fungera desto färre raketer blir det. Inte för att Hamas inte försöker, utan för att de inte kan. Det är först när Hamas slutar försöka tota ihop raketer som den väpnade konflikten kan sägas bedarra.
Blockaden i sig är ju folkrättsligt betingad av den väpnade konflikten och det vore ju ett märkligt cirkelargument om blockaden skulle bli illegitim just för att den är framgångsrik.
/S
Tack för en välskriven artikel och för att du tar dig tid att svara på frågor!
Jag håller med det är Fredens Lagar som gäller. Icke dess förty:
Även Krigets lagar tycker jag att de bröt emot, utan att vara direkt uppläst på dem just nu. Efter det att israelerna ansåg att det andra fartyget inte följde ”Persistant Refusal to Stop” så måste de ge de ombordvarande chansen att ta sig ifrån fartyget. Denna Krigets Lag bröt de emot.
Israelerna bröt även mot ”Duly Summoned” regeln, med dagens kommunikationsmetoder till hands, som det verkar.
Hade de inte meddelat i förväg att de skulle gå ombord för att leta (Search) så bröt de även här mot Krigets lagar.
I Laconia incidenten när Hartenstein upptäcker sitt misstag så meddelar han ”alla” detta genom klartext signalering på engelska(!). Israelerna förnekar ännu sitt misstag. Deras egen hemsida är ett tragiskt exempel på detta. Israelerna verkar ju faktiskt ha stört ut all kommunikation. Hartenstein valde i stället att signalerna i klartext och ange sin position, för att som man kan anta rädda liv. Israelerna kallade inte på hjälp trots de stora förlusterna av människoliv.
Att inte kalla på hjälp för att rädda människoliv i den situationen är också ett brott mot Krigets Lagar, i min mening.
Det är oroande att israelerna inte omedelbart kunde ge information om dödade och svårt skadade, och att det verkar som om siffran steg efterhand. Man tog inte ens med sig Röda Kors personal eller liknande, som det verkar.
Förutom; San Remo Manualen
In addition, the Manual lists vessels that are specifically exempt from capture, on the basis of either treaty law or customary law:
(ii) vessels engaged in humanitarian missions, including vessels carrying supplies indispensable to the survival of the civilian population, and vessels engaged in relief actions and rescue operations;
Mark, intressant inlägg och läsvärda svar på kommentarer.
Men har det ingen betydelse enligt dig att FN m.fl anser Israels blockad vara folkrättsvidrig och uppmanar till ett hävande av den?
Mats,
Blockad är inte per automatik i strid mot folkrätten. Däremot har en ockupant, vilket jag anser att Israel är, en skyldighet att tillåta införsel av mat, medicin och vatten.
I sak anser jag att blockaden bör lättas så att exempelvis byggmaterial kan föras in för att underlätta återuppbyggnaden av Gaza. Blockaden bör begränsas till att förbjuda införsel av vapen.
Mark: Du motiverar inte riktigt din ståndpunkt att det skulle vara havsrätten i fredstid som skall tillämpas. Under enbart det första kvartalet 2010 utsattes Israel för ca 35 palestinska raketattacker. Skulle inte detta duga som en sådan våldsanvändning av viss intensitet som anses utgöra definitionen på en väpnad konflikt?
Om nu Israel skall räknas som ockupant förtjänar påpekas att hjälpsändningar släpps igenom via landgränserna. Bl.a. FN använder dessa genomfarter. En del anser att Israel borde släppa igenom mera sändningar. Men det torde på formell grund vara svårt att kritisera Israel på denna punkten.
Hur definierar du Israels ockupation?
Vilken del av Gaza anser du är ockuperad?
/Danne
Mark det finns formalia för att kommunicera en blockad. Jag tycker inte det verkar som om Israel har följt formalia.
Tragiskt att de inte ens kan få det formellt rätt på sin hemsida, som du länkar till. They call the country "England". The correct denomination is the United Kingdom or at least Great Britain (and Northern Ireland). Jag lovar dig att skottarna och de från Wales inte uppskattar detta. Om det nu bara vore deras enda misstag.
Vill bara svara på förre anonyms fråga Gaza är definitionsmässigt ockuperat eftersom Israel kontrollerar Gazas territorialvatten.
Formalia Blockad referens San Remo Manualen
SECTION II : METHODS OF WARFARE
Blockade
93. A blockade shall be declared and notified to all belligerents and neutral States.
94. The declaration shall specify the commencement, duration, location, and extent of the blockade and the period within which vessels of neutral States may leave the blockaded coastline.
102. The declaration or establishment of a blockade is prohibited if:
(a) it has the sole purpose of starving the civilian population or denying it other objects essential for its survival; or
(b) the damage to the civilian population is, or may be expected to be, excessive in relation to the concrete and direct military advantage anticipated from the blockade.
Men det är ingen ockupation att kontrollera luftrum och kust. Det kallas blockad. Vilket område är ockuperat?
Eller rättare sagt varför sköt Hamas raketer mot Israel INNAN blockaden. Israel drog tillbaka alla 2005. Hamas anföll då med raketer. Då kom blockaden.
Men, vart är ockupationen?
/Danne
Flera tvinslag i arabiska tvkanaler visade långt innan Israels raid hur folket på båtarna sitter och sjunger att de är Mohammeds arme som är påväg för att attackera judarna likt Mohammed attackerade och dödade judarna vid oasen i Khaibar.
http://www.youtube.com/watch?v=b3L7OV414Kk
Man planerade en fredlig bordning av båtarna, men blev attackerade av hundratals personer som halvt slog ihjäl soldaterna med järnrör och kastade dem överbord.
http://www.youtube.com/watch?v=0IHb8VeV46M
Varför är inte detta en proportionerlig insatts likt man beskriver i "Carloline Cas"?
Jo, det är ockupation att blockera kust och luftrum, att bestämma över ekonomin, kontrollera alla varor som ska få komma in på området, vilka som ska få lämna det eller komma in.
Kolonialiseringen av Gaza har tagit slut, inte ockupationen. Det säger bl.a Amnesty:
http://www.amnesty.org/en/library/asset/MDE15/007/2009/en/4c407b40-e64c-11dd-9917-ed717fa5078d/mde150072009en.html
Human Rights Watch:
http://www.hrw.org/english/docs/2006/07/06/isrlpa13698.htm
Och FN:
http://edition.cnn.com/2009/WORLD/meast/01/06/israel.gaza.occupation.question/index.html
Frågan kvarstår då varför Hamas angrepp Israel EFTER att dom lämnat Gaza och INNAN blockaden.
Då fanns det ju ingen ockupation enligt dina länkar eller hur?
Hamas sköt raketer mot Israel när dom INTE var ockuperade ELLER i blockad.
VARFÖR?
Anonym du länkar till Youtube där man sjunger Muhammed visor. Jag har ett ännu värre klipp, det här från Sverige. Lyssna bara på orden så förstår du! Cirka 50 sekunder in i filmsnutten kommer det värsta.
http://www.youtube.com/watch?v=LXdgx17AkHw
Vad ska vi göra?
Hamas sände ca 10000 raketer/granater mot Israel före kriget, ca 40 OM DAGEN veckan före, de har sänt mer än 350 raketer efter senaste stilleståndet. Räknas det inte för krig är jag mystifierad. De importerar Gradmissiler och har även importerat raketer som när Tel Aviv.
Motiverar det inte en blockad?
Hade flottiljen varit intresserad av att visa sin mänsklighet hade de levererat godset det lagliga sättet, de vägrade. Hade de varit motiverade av humanitära skäl hade de lyssnat på Israels begäran att försöka få kontakt med den kidnappade Shalit hos Hamas - de vägrade båda sakerna. De var alltså helt ointresserade av den mänskliga faktorn - och det gods de levererar är vad Israel själva levererar på 3-5 dagar. Året om.
Konflikten mellan Turkiet och Israel ligger bakom. Enligt Debka hotade Turkiet med militärt hot om inte Israel släppte fram armadan, som i så fall hade markerat en autostrada till terroristrganisationen. Turkiet har hotat med ytterligare repressalier.
OK, Israel kunde ha varit mycket mindre klantigt enligt http://www.carolineglick.com/e/2010/05/ending-israels-losing-streak.php
Fyra punkter om helikopterlandsättning;
1. Känn terrängen. Reka innan.
2. Genomför den inte i mörker.
3. Visa inte var du ska luftlandsätta.
4. Skydda soldaterna.
Den israeliska armen, en av världens bästa, misslyckades katastrofalt på alla fyra punkter. Resultat pannkaka.
http://www.g2mil.com/Helo-assualt.htm (Crossreference).
En mycket lättförstådd text Mark. Man önskar att folk oftare tog del av nyhetsrapportering av juridiskt kunniga. (Man ska nog inte ta mig på fullt så stort allvar, men här är en iaktagelse om hur jag tror att Israel resonerat)
Jag satt länge och undrade över vad som var poängen med den säkerhetszon som Israel upprättade utanför sitt nationella vatten. Jag har hela tiden tänkt mig att det var för att utvidga det område där de kunde ingripa vilket jag inte kunde se nyttan av.
När jag slumpade fram lite artiklar för att se vad jag missat så snubblade jag över detta examensarbete av Niklas Bergdahl Jonsson
http://tinyurl.com/3yvbr5a
Som även
Men jag tror att man se en antydan till hur Israel kommer att lägga upp sin juridiska argumentation genom den punktlista som länkas till.
Zonen som infördes har endast den effekt att den inte får korsas
Det är inte tänkt som ett utvidgande av Israels territorialvatten som jag trodde först, något som absolut inte haft stöd i folkrätten.
Man åberopa att Israel är i väpnad konflikt med Hamas. Och införa en så kallad "maritime exclusion zone". Vars syfte är att förstärka blockaden genom att hindra exempelvis vapenleveranser.
(jmf Cuba)
När då skeppen med full vetskap om att de är på väg att intränga i zonen (jag har inte fått det klart för mig hurvida de nått säkerhetszon innen de bordades) fortsätter i riktning Gaza finns redan där grund för ett "anticipatory self-defense"
Frågan är här om rätten till en nations självförsvar följer av Artikel 51 i FN stadgan. Eller om rätten baseras på den rättsprincip som artikeln följer av. Här hävdar då de att rätten till självförsvar följer följer av principen eftersom man har en rätt till självförsvar även på öppet hav och Artikel 51 begränsas i sitt tillämpningsområde i avseende öppet hav.
Eftersom man Israel nu är på väg att borda ett utländskt skepp på öppet hav skall man enligt artikel 110 unclos a.k.a havsrättskonventionen
ha goda skäl att anta att skeppet sysslar med sjöröveri, slavhandel eller dylikt. Vilket skulle vara rätt svårt att hävda.
MEN
Det går också att argumentera för att även då dessa källor nämner självförsvar så är det ingen av källorna som reglerar användningen.
Det som kan reglera användandet av självförsvaret är enbart jus cogens. (Vilket jag förmodar innefattar grundläggande rättigheter och så)
Alltså är det grönt ljus för att sätta sig i helikoptrarna och ge sig av...
Jag har säkert blandat bort terminoligin en smula och det låter ju lite styltigt när det inte framgår hur slutsatserna motiveras.
Men något i stil med denna argumentationskedja borde det väl vara som Israels jurister planerar att framföra?
(Sjörätt är ju inte min primära inriktning precis så risken finns väl att det inte hänger ihop helt)
Hänger inte reglerna mer samman? Om Israel inte får borda fartygen så får väl Israels agenter inte använda nödvärnsrätt (eller tjänsteingripande) mot besättningens nödvärnsrätt?
Inte får väl Somaliska pirater nödvärnsrätt om besättningen på ett fartyg som bordas gör motstånd?
Bra text Mark. Neutralt och välskriven.
Min fråga är: får Ship to Gaza frakta material till ett landområde som totalt styrs av en terroristorganisation? Om det finns risk att dennna organisation tar om hand om materialet, vilken rätt gäller då? Materiellt stöd till en terroristorganisation är mig veterligen inte tillåtet. Sedan kan det diskuteras vad lasten innefattade, men cement t.ex. kan både användas till att bygga en skola som till att bygga en militär bunker. Om det inte fins internationell oberoende kontroll av vad som händer med lasten (vilket inte fanns eller finns i Gaza idag, UNRWA är knappast neutralt eftersom de anställer Hamas folk) så finns det ett problem. Hur ser du på saken?
Martin,
Jag anser att Israel får borda och inspektera fartyg för att förhindra vapensmuggling på sitt eget territorialhav (och området utanför Gaza om området är ockuperat av Israel).
Om det råder en väpnad konflikt vid det aktuella tillfället så får Israel utsträcka sådana ingrepp utanför territorialhavet.
Profanum,
Jag har brottats lite med den frågeställningen så det är bra att du tar upp den.
När det gäller jus ad bellum (rätten att gå i krig) och den humanitära rätten(jus in bello) så är dessa två regelverk frikopplade från varandra. Det innebär att även om en stat på ett rättsenligt gått krig, t.ex. i självförsvar mot en aggression, så har man samma skyldigheter enligt den humanitära rätten som aggressorn.
Det finns även rättsfall (USA v. Alvarez-Machain och Israel v. Eichman) där man frikopplat frågorna om överträdelse av exekutiv jurisdiktion och processrättsliga hinder.
Jag har resonerat på samma sätt vad gäller havsrätten och mänskliga rättigheter, men det är inte givet att man kan göra det.
I både USA v. Alvarez-Machain och Israel v. Eichman antydde domstolarna att det kunde bli fråga om statsansvar i relationerna mellan USA-Mexiko respektive Israel-Argentina beträffande överträdelse av exekutiv jurisdiktion.
Oerhört intressant diskussion här.
Hur ser du på Israels planer på att ställa de gripna inför Israelisk domstol för sitt agerande på internationellt vatten?
Vilken rätt har Israel att göra det (i de olika fallen) och hur kan/bör omvärlden bemöta det?
Själv kan jag tycka att det borde bryta mot andra konventioner om Israel gör rättssak av det hela, men jag är inte så insatt.
Israeliska domstolar brukar uppvisa en hög grad av oberoende gentemot den exekutiva makten så det blir säkert intressanta processer. Hur det slutar vet jag inte.
En domstol kan mycket väl samtidigt komma fram till att israeliska staten begått fel genom att borda fartyget och att passagerare kan ha begått brott genom att attackera soldaterna. Det liknar i vissa, men inte alla, avseenden USA v. Alvarez-Machain och Israel-Eichman. Båda rättsfallen använder vi i undervisningen på Stockholms universitet och de väcker alltid en livlig diskussion.
Vad krävs för att en situation ska klassas som väpnad konflikt?
Anonym,
Statsvetare brukar ibland tala om krig när det dödats 1 000 personer.
Folkrättsjurister arbetar inte med en sådan definition eller har ett exakt antal för dödsoffer. Vi talar om att en väpnad konflikt är en situation där det förekommer våldsanvändning av en viss intensitet.
I det andra tilläggsprotokollet till de fyra Genèvekonventionerna får man ledning vilken intensitet det handlar om och var den lägre tröskeln för väpnad konflikt finns. Jag citerar från artikel 1(2) som anger när den humanitära rätten inte är tillämplig, dvs våld som inte når upp till en väpnad konflikt:
"Interna spänningar och störningar (såsom uppror, isolerade och sporadiska våldshandlingar och handlingar av liknande natur som inte är väpnade konflikter)"
Med nästan dagliga incidenter vid skiljelinjen mellan Gaza och Israel så tror jag att man väl kan argumentera för att det råder krigstillstånd mellan Israel och Gazastyret.
Det är som sagt inte viljan att bekriga Israel som saknas hos Hamas utan förmågan.
Tilläggsprotokoll 2 handlar om icke-internationella väpnade konflikter. Det är därför ordet "interna" finns med, men nämnda artikel ger ändå viss ledning när det gäller att fastställa vilken intensitet det krävs för att våld ska klassas som en väpnad konflikt.
Mark Klamberg:
Men vad är svaret på frågan då? Om pirater angriper ett fartyg så får ju besättningen nödvärnsrätt, får då piraterna nödvärnsrätt mot detta nödvärn?
Om de Israeliska soldaterna idkade piratverksamhet (hade ingen rätt att borda) så innebär det ju att besättningen fick freda sig och fartyget. Hur kan då soldaterna ha någon rätt att freda sig mot fredandet?
Sedan förstår jag inte det här med juris in bellum, att Israel skulle ha rätt att angripa andra länders fartyg som levererar varor till fienden. Bland anklagelserna mot Dönitz ingick ju bland annat order att angripa civila fartyg från icke krigförande länder som försåg fienden med varor. Då ska vi dessutom komma ihåg att Israel har ett enormt mycket större urval av handlingsalternativ än tyskarna hade.
Profanum,
För det första, Israels agerande kan vara klandervärt men det är inte piratverksamhet. Det finns en definition av sjöröveri i artikel 101 av havsrättskonventionen där det bl.a. anges att de ska ske för privata ändamål vilket inte är fallet här.
För det andra, Dönitz dömdes för att ubåtar under hans befäl sänkte neutrala skepp utan förvarning. I det fall vi nu diskuterar handlar det inte om att sänka skepp och varning gavs att bordning skulle ske.
Det förtar dock inte min bedömning att bordningen bröt mot havsrättskonventionen och att dödandet möjligen kan utgöra otillåtna kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Man behöver inte tala om sjöröveri och jämföra med Dönitz för att komma fram till det.
Här bryter israelerna mot krigets lagar. Den israeliska officeren beordrar inte den andre att stanna. Han gör det inte tre gånger, åtminstone. Han uppfyller alltså inte "Persistant Refusal to Stop".
http://tv.expressen.se/nyheter/Utrikes/1.2006932/anropet-fore-konfrontationen
Han skickar möjligtvis ett anrop. Detta är inte att vara "Duly Summoned". Han verkar inte veta med vem han talat. Det måste han veta och ta reda på. Det kan ju vara så att det bara är gnisten han talar med.
Deras egen hemsida är fortfarande fel;
"4. The naval manuals of several western countries, including the US and England recognize the maritime blockade as an effective naval measure and set forth the various criteria that make a blockade valid, including the requirement of give due notice of the existence of the blockade."
Landet heter Great Britain. (Petitess).
Vidare på deras hemsida
"Given the large number of vessels participating in the flotilla, an operational decision was made to undertake measures to enforce the blockade a certain distance from the area of the blockade."
Försöker de förklara bort sig nu och delegera ansvaret neråt med; "An operational decision...".
Skamligt.
Mark Klamberg:
Tja, då får man väl problem med de Somaliska piraterna som nästan alltid utger sig för att vara (och ibland måste sägas vara) myndigheter i Somalia.
Men nu var ju inte det frågan, frågan är om man får nödvärnsrätt när man företar en otillåten aktion och de som drabbas av den otillåtna aktionen fredar sig.
Om vi tar ett exempel i svensk rätt. En polis som bryter sig in i en lägenhet för att stjäla ertappas av lägenhetsinnehavaren som försöker avlägsna polisen från lägenheten. Får då polisen nödvärnsrätt mot lägenhetsinnehavaren?
Om polisen gör ett felaktigt ingripande så skulle jag inte hävda att det finns en automatisk rätt för den enskilde att med våld angripa polisen. Det mest lämpliga är att anmäla poliserna.
Om någon bryter sig in i mitt hem för att stjäla egendom har jag förvisso en rätt att värna min egendom men jag har inte rätt att ta till våld som är livshotande.
Vad gäller "intensitet" som ett kriterium för väpnad konflikt så kan man tillåta en lägre grad av intensitet om konflikten är utdragen och tvärtom. Kriterierna som ska uppfyllas är i motsats till vad man får intrycket i den här diskussionen klart formbara och inte särskilt höga.
Det är dessutom rimligt att anse att konflikten har minskat i intensitet enbart av Hamas oförmåga att slå tillbaka mot Israel (exv. brist på material till raketer). Att då mena att blockaden ska hävas med hänvisning till konfliktens låga intensitet är uppenbarligen absurt.
Att, som görs i medierna nu, framställa det som att bordningen av skeppen till Gaza skulle vara ett odiskutabelt brott mot folkrätten är därför missvisande.
Tack för mig...
Mark Klamberg:
Utanför tjänsten har en polis ingen större rätt att göra något än någon annan.
"Om någon bryter sig in i mitt hem för att stjäla egendom har jag förvisso en rätt att värna min egendom men jag har inte rätt att ta till våld som är livshotande."
Det är ju beroende på lagrum, i ett flertal amerikanska delstater så har man rätten att använda dödligt våld.
Om svensk polis i Sverige genom myndighetsutövning gör ett felaktigt ingripande så har de fortfarande en särskild ställning, det är inte som om vem som helst bryter sig in.
Inte ditt område, men av intresse är om det finns det någon skillnad i ställningen mellan en svensk polis, israelisk militär och en ensamseglande britt på internationellt vatten? Skiljer sig deras rättigheter och skyldigheter? Om den ensamseglande britten blir bordad av militären är det annorlunda än om han bordar militären?
Profanum de måste väl vara så att det var turkiska lag som gällde på båten eftersom man bordade utanför blockad linjen. Israelerna genomförde operationen i uniform med tydliga tecken på att de agerande för den Israeliska statens räkning. Detta skiljer dem från pirater. Det kommer väl antagligen att ha ett stort inflytande i ansvarsfrågan och i ersättningsfrågan.
Israel hade inte meddelat att man skulle genomföra blockad utanför blockad linjen, så vitt jag förstår. Det var dessutom långt utanför blockadlinjen.
De beordrade inte fartyget att stanna, plus mina övriga kommentarer. De bordade ett fartyg med militära medel, väpnat angrepp (?), från ett land som är med i NATO på öppet vatten. Israelerna lät inte ens kustbevakningen göra den första kommunikationen, trots att det rörde som om ett civilt fartyg, det är egentligen underordnat men har en viss betydelse i alla fall.
Jag antar att nödvärnsrätten bör bedömas enligt turkisk lag, då de befann sig på internationellt vatten på ett turkiskt fartyg. Israel har väl förhoppningsvis inte heller hissat israelisk flagg på båtarna hoppas jag. I så fall erkänner de indirekt att turkiska lag fortfarande gäller på båten, (till stor del) även när de är på israeliskt territorialvatten.
Om israelerna då nekar turkisk konsulat personal att gå ombord på båten trampar de än en gång i klaveret. Om israelerna inte låter konsulat personal och Röda Korset gå ombord och det finns eller har funnits döda och skadade på båten, då vet jag inte vad jag ska säga. Om de då fortfarande hävdar att de följde Krigets Lagar så ligger de illa till. Eller vad säger du Mark?
Om israelerna har fängslat skadade personer så är det också ett brott mot Krigets Lagar i min mening.
Det är alltid vanskligt att söka bedöma en oroshärd sedan över sextio år från länstolen.
Häromdagen genomförde Israeliska Flygvapnet flygräder mot Gaza där de bombade smugglingstunnlar och raketfabriker.
Eftersom Israel man inte släpper in råmaterial för att bygga nya raketer eller cement för att bygga nya bunkrar så minskar antalet raketer stadigt och möjligheten för Hamas att överleva ett nytt Gazakrig framprovocerat av raketer mot civila Israeler mindre.
Därför är det så viktigt för båda sidor att behålla respektive bryta blockaden.
Det talas om att det ständiga krigstillståndet brutaliserar parterna i konflikten. Men det gör samtidigt västvärlden likgiltig. Man hör påståenden som "inte sååå många raketer", "bara enskilda dödsfall i Israel" osv.
Observera att det inte rör sig om oavsiktliga civila dödsfall i attacker mot militära mål. Gazas makthavare Hamas skjuter mot civila samhällen med vapen som inte har någon större precision. Huvudmålet är med andra ord det civila israeliska samhället. Hur kan "vi" i Europa relativisera och acceptera detta?
Om det landade några raketer om dagen på exempelvis skånsk mark och hela kuststräckan mot Danmark levde i ständig skräck så skulle nog även den svenska vänstern (och MP) trots att det "bara" dog någon var sjätte vecka mana till luftangrepp och väpnade räder in i Danmark samt total blockad av Sjælland.
Men nu är det långt borta och vi relativiserar.
Israel har effektiva väpnade styrkor som lyckas skydda sin civilbefolkning väl.
Men att släppa igenom cement och armeringsjärn till Hamasbunkrar och råvaror till islamisternas raketer ligger inte i någon normalt funtad människas intresse, såvida man inte vill stärka Hamas' styre och förlänga det "lågintensitetskrig" som trots allt råder.
Visst kunde det ha verkat smartare att vänta med bordningen tills man vore säg 10 sjömil ut från Gaza, men så hade man möts av en svärm av småbåtar - sannolikt beväpnade med raketgevär - samt kanske båtar med självmordsuppdrag (minns USS Cole). Det hade mycket väl kunnat resultera i ett klassiskt sjöslag med flera sänkta fartyg och hundratals döda.
Nu blev det "bara" cirka tio döda och ett antal skadade, några av dem israeliska soldater.
Konvojens frontfigurer kan skrika sig hesa över att syftet var humanitärt, men om man angriper israeliska soldater när de tar sig ombord så har man klart visat vilka medel man är villig att ta till i sin kampanj att svartmåla Israel. Inte ens egna liv är relevanta.
Man kan också ställa sig frågan: om man inte kan kontrollera deltagare från att attackera, hur skall man då kunna garantera att lasten är fri från farlig produkter (vilket inkluderar cement, stål mm)?
Let's face it: krig råder och alla alternativ är dåliga men att hjälpa Hamas ens indirekt är det sämsta av dem.
Anonym:
Under "fredsavtalet" före Gaza-massakern så skickade Hamas drygt 8000 raketer och granater över gränsen mot Israel, dessa dödade 1 (EN) Israel. Under samma tid sände Israel mer än 100 000 raketer, granater och robotar över gränsen mot Gaza, dessa dödade 256 palestinier. Under Gaza-massakern dödades 1500 palestinier och sedan dess ett hundratal till. Ingen Israel har dödats under den tiden.
Vilket av de stridande parterna är det som är aggressiv och borde blockeras?
Skulle det vara bättre att skjuta barn och civila med precisionsvapen än att skjuta med vapen med dålig precision?
Det dör och skadas fler personer i Skåne av raketer än det gör i Israel.
Om krig råder så kan man väl inte klandra Hamas för krigshandlingar?
Här ett uttalande från en israelisk parlaments ledamot Hanin Zoabi, i den spanska tidningen ABC, som var med på en av båtarna. Hon såg människor dö för att soldaterna inte hjälpte till att rädda deras liv. Människorna dog framför hennes ögon. Detta är ett brott mot Krigets Lagar.
“Estaban gravemente heridos y a la media hora murieron delante de mi.., si los soldados israelíes les hubieran ayudado, estarían vivos ahora mismo”.
Artikeln i ABC för den som förstår spanska, (annars kan ni ju köra Google översättning).
http://www.abc.es/20100601/internacional-oriente-medio/declaraciones-pasajera-201006011459.html
Nu kräver NATO - Anders Fogh Rasmussen att civila och fartyg släpps fria.
"As a matter of urgency, I also request the immediate release of the detained civilians and ships held by Israel."
http://www.nato.int/cps/en/SID-A11A31BD-1B2F1B4E/natolive/news_63983.htm?mode=pressrelease
Vi får se vad nästa steg blir?
Hamas säger sig ligga i krig med "den sionistiske fienden" och Israel anser sig ligga i krig med terroristerna i Hamas.
Då båda sidor är överens om detta så råder krigstillstånd vad än islamistsympatiserande folkrättsjurister uttalar.
Därmed Är Israels aktion mot islamistskeppet från Turkiet, på fritt hav, legal
Anonym:
Är Israel i krig med Turkiet?
@Profanum: Du skjuter vid sidan av målet. Israels rätt att borda det i och för sig turkisfinansierade fartyget har inget att gör med huruvida Israel och Turkiet ligger i krig. Det handlar om huruvida konflikten mellan Hamasstyrda Gaza och Israel kan uppfattas som en väpnad konflikt.
@Mark: Jag vore tacksam om du kunde förtydliga grunderna för din slutsats att konflikten inte skall anses som en väpnad konflikt. Uppenbart handlar det inte om sådana inre spänningar som du nämer i ett tidigare svar här ovan. Det är två motstående styren som båda anser sig ligga i krig med varandra. Palestinierna angriper löpande civila mål i Israel och Israel slår löpande tillbaka med militär kraft.
Varför skulle detta inte klassas som en väpnad konflikt?
@Juristen
Jag är något osäker på om det är möjligt att hävda väpnad konflikt samtidigt som man hävdar ockupation.
@Anonym: Jag tror inte Israel hävdar att de är ockupanter. Det är nog andra som hävdar detta.
Juristen:
Får man angripa Turkiet om man är i krig med Gaza?
Varför skulle Israels slag betraktas som att slå TILLBAKA? Israel angriper ungefär 12 gånger så ofta som Hamas, hur många gånger kan man slå TILLBAKA innan man blir angripare?
Om så fartyget hade varit från Yttre Mongoliet så hade Israel haft rätt att stoppa det på väg mot fienden i Gaza, på misstanke om frakt som utgör stöd för terrorism
Bör inte en stat som vill göra något med hänvisning till krigslagar förklara krig först?
Staffan,
Folkrätten har inget krav på att man måste avge krigsförklaring för att den humanitära rätten ska vara tillämplig.
I de fyra Genèvekonventionerna från 1949 står det "the present Convention shall apply to all cases of declared war or of any other armed conflict which may arise between two or more of the High Contracting Parties, even if the state of war is not recognized by one of them."
Tilläggsprotokoll 2 om icke-internationella väpnade konflikter innehåller inte heller ett krav om krigsförklaring (vilket hade varit än mer märkligt med tanke på att endast en stat är inblandad)
Anonym:
Så då får Hamas borda alla fartyg som är på väg mot Israel?
Får somaliska pirater borda alla fartyg som är på väg till länder de är fiender med?
Staffan Ovesson:
Nej,. däremot borde den staten inte klaga på fiendens krigshandlingar med hänvisning till att det inte är krig.
Det förekommer raporter av att de kidnappade tvingas skriva på ett papper där de förbinder sig att inte vidta rättsliga åtgärder mot israel för att släppas (eller deporteras).
Ett sådant dokument kan väll inte ha något rättsligt värde?
@Profanum: Det tjänar inte debatten att trolla runt med tramsargument. Den avgörande frågan är i vad mån Israel hade rätt att upprätthålla blockaden och borda fatyg på väg mot Gaza. Om denna rätt förelåg så saknar det betydelse under vilken flagg skeppet seglar.
Juristen,
Tröskeln för väpnad konflikt är inte knivskarpt definierad och situationen i Gaza är ett gränsfall. Det är därför jag pekade på två alternativ i mitt inlägg och jag tänker inte stå för den tvärsäkra linjen hur situationen ska definieras.
Om jag pressas på ett svar landar jag i att situationen inte når upp till att vara en väpnad konflikt. Den nuvarande våldsintensiteten har ungefär samma nivå som oroligheterna i Burma 2007, Tibet-Kina 2008 och Thailand 2010, händelser som ej var väpnade konflikter.
Juristen:
Det är just detta som är problemet med och för Israel-apologeter. De byter argument beroende på vad resultatet blir. Det är en väpnad konflikt och därför har Israel rätt att göra X, men deras fiender i den väpnade konflikten har inte samma rätt. När det passar så säger man istället att det inte är en väpnad konflikt osv.
Det är knappast något RÄTTssystem man pratar om då, utan politiska argument (med dubbelmoral).
Kan du med några rättsligt giltiga argument förklara varför den ena stridande parten i den väpnade konflikter får en rätt som inte den andra får?
"Den nuvarande våldsintensiteten har ungefär samma nivå som oroligheterna i Burma 2007, Tibet-Kina 2008 och Thailand 2010."
Hur mäter du intensiteten? Hur många raketer avfyrades i Burma, Tibet-Kina och Thailand under oroligheterna? Är raketer och vedergällning inte att räka som väpnad konflikt? Krävs det någon specifik tid mellan raketerna, eller terrorförsök på marknivå?
Missförstå mig inte - det är ju bra att det inte råder någon väpnad konflikt. Jag tror dock någon glömt berätta det för Hamas och Israel. Troligtvis därför de fortsätter med sin obeväpnade konflikt innehållande rustning, tillverkande av raketer, avfyring - vedergällning. Försök till terrorattacker via inflitratörer - som skjuts ihjäl.
Nu finns det väl ingen anledning att hålla fartygen i kvarstad längre. Fartygen bör kunna löpa ut och ges fri lejd till Gaza, nu när Israel har inspekterat godset.
Israels behandling av fartygens sjöofficerare, under tillfångatagande och internering, blir naturligtvis avgörande. Särskilt de officerare på båtar som förde "NATO flagg".
Den israeliska styrkan som genomförde aktionen löd under den israeliska marinen och var enligt uppgift vältränade. Därför kommer naturligtvis varje överträdelse av internationellt protokoll, både enligt Fredens och Krigets Lagar, mot en annan sjöofficer att bedömas extra hårt, om någon överträdelse nu har skett.
Cuben:
Du kanske har missat det men Israel förbjuder att förnödenheter,medicin, mat, byggnadsmateriel osv förs till Gaza.
Några tillägskommentarer:
1. Enligt Oslo-avtalens GAZA-JERICHO AGREEMENT ANNEX I, Article XI, så får främmande farkoster inte komma närmare än 12 sjömil från Gaza. Traktatet ger vidare Israel rätten att borda och undersöka alla fartygs som misstänks för smuggling. Det är därför irrelevant om Israel anses ockupera Gaza eller inte.
2. Säkerhetszonen på 20 sjömil är baserad på samma traktat. Palestinska fiskare har rätt att fiska 20 sjömil från kusten. Det är därför logiskt (operationellt) att förhindra transfers till havs genom att sträcka säkerhetszonen till att inkludera även fiskezonen. Juridiskt är argumentet svagare, men du sökte en förklaring till zonens djup.
3. Det är kutym att statliga agenter utför en del av sina uppdrag utanför territorialvattnen. Det vanligaste exemplet är bekämpning av kriminella (icke-statliga) smugglare som sker på det fria havet.
Det finns en debatt artikel inskickad till Newsmill som hävdar att det fanns ett internationellt lagligt utrymme för Israel att borda StG fartyg.
http://www.newsmill.se/artikel/2010/05/30/ett-skepp-kommer-inte-lastat
Är skribentens åsikt korrekt?
Och ytterligare en:
Israels Högsta Domstol har i beslut "HCJ 769/02 The Public Committee against Torture in Israel v. The Government of Israel" fastslagit att det råder en konflikt som har karaktären av en internationell väpnad konflikt. Visserligen är beslutet 5 år gammalt, men de förhållanden som domstolen baserar sitt utlåtande på existerar fortfarande.
kmtias,
Jag skrev den delen av artikeln innan bordningsoperationen, och jag var inte intresserad av att diskutera de mer komplicerade förhållandena om bordningen skulle ske på internationellt vatten. Tidigare har Israel väntat på att Gaza-skeppen tränger in i 20-milszonen innan de bordas.
Jag anser att krigstillstånd råder, och därför har Israel också rätt att slå till på internationellt vatten. Min ovanstående kommentar ger också ett juridiskt prejudikat som stöd för min åsikt.
G. Tikotzinsky:
Så då anser du också att Hamas har rätt att slå till mot fartyg på internationellt vatten?
profanum,
Nej, absolut inte. Suveräna stater åtnjuter rättigheter som terror-organisationer inte har. Även om Hamas är vald till sitt numera utgångna parlamentsmandat i Palestinska Myndigheten, så är Hamas milis fortfarande en privat milis.
Däremot skulle jag inte se några juridiska problem om Palestinska Myndighetens deklarerade en säkerhetszon kring Israel, försatte Israel i blockad och sedan skickade officiella agenter att anropa, borda och inspektera fartyg.
G. Tikotzinsky,
Jag har efter mitt första inlägg noterat dessa bestämmelser i Gaza-Jerichoavtalet men valt att låta det ursprungliga inlägget stå kvar. Tack för att du tar upp det.
Det finns en intressant karta beträffande zonerna K, L och M i denna karta.
När det gäller fiskezon L som utsträckts till 20 nautiska mil så kan detta jämföras med skillnaden mellan territorialhavet (12 nautiska mil) och exklusiv ekonomisk zon, EEZ, (200 nautiska mil) i havsrättskonventionen (UNCLOS). I territorialhavet, men inte i EEZ, har kuststaten rätt att utöva jurisdiktion beträffande smuggling. I EEZ har kuststaten bara rätt att utöva jurisdiktion beträffande fiske och utnyttjande, bevarande och förvaltning av naturtillgångar i vattenområdet (artiklarna 56 och 73 i UNCLOS). Fiskezon L ligger bortom gränsen för territorialhavet, avser samma typ av verksamhet som EEZ reglerar och ska därför behandlas på samma sätt.
I förbifarten kan följande läggas till. Även om Palestina vore en stat eller har motsvarande befogenheter så skulle de inte kunna utöva jurisdiktion över smuggling av fartyg som bär annan stats flagg bortom 12-milsgränsen, än mindre genom ett avtal ge Israel rätt att göra det. Det skulle kunna förklara utformningen av Gaza-Jerichoavtalet, där båda parter insett att de inte kan utsträcka Israels jurisdiktion hur som helst.
Jag är därför skeptisk till att Israel med hänvisning till Gaza-Jerichoavtalet i fiskezon L kan utsträcka sin jurisdiktion från 12 till 20 nautiska mil beträffande smuggling. För jurisdiktion beträffande fiske går det däremot bra.
G. Tikotzinsky artikel på Newsmill gör en jämförelse med Falklandskriget och den 200-mils exclusion zone som Storbritannien upprättade. Utgångspunkten för artikeln är att situationen i Gaza för närvarande utgör en väpnad konflikt.
Detta har vi diskuterat ovan och för närvarande har jag inte något att tillägga.
G. Tikotzinsky:
Hur definieras en terrororganisation (så att IDF inte blir en)? Hamas väpnade styrkor är inte privata på något sätt hur som helst.
Så du menar att i en väpnad konflikt så har en part större rättigheter än den andra parten?
Innebär det samtidigt att den part som inte tillerkänns rättigheter genom folkrätten inte är skyldig att följa den samma?
Profanus,
För mig räcker det att EU och USA har stämplat Hamas som en terror-organisation.
Rätt. Jag menar absolut att suveräna nationer har rättigheter som icke-nationer eller organisationer (vare sig terror eller andra) saknar. Att en icke-nation/organisation tar upp väpnad kamp mot en nation gör inte att den får samma rättigheter.
Hamas har redan visat att de inte följer folkrätten. Till exempel har Gilad Shalit inte fått träffa Röda Kors-representanter eller ta emot brev hemifrån. Om Hamas "behöver" eller "inte behöver" följa tex Genevekonventionerna är en irrelevant frågeställning.
G. Tikotzinsky:
Så då tycker du att ANC också var terrorister?
Varför skulle EU och USA bestämma folkrättens innehåll?
Om man lika godtyckligt skulle bestämma att definitionen av terrororganisation skulle vara att Kina och Ryssland höll med om tituleringen så skulle det ju omfatta en större del av världen både geografiskt och befolkningsmässigt.
Borde man inte, om vi nu pratar om ett rättssystem, ha en definition på terrororganisation som inte gjorde politisk åtskillnad och som kunde vara generellt giltig?
Men Hamas behöver ju inte följa folkrätten enligt ditt resonemang. Den omfattar ju inte dem. Därmed faller ju då Israels argumentation för att bryta mot folkrätten därför att Hamas gör det.
Man kan inte äta kakan och ha den kvar oavsett hur dubbelmoraliska åsikter man har.
Alla väpnade grupper, islamistiska eller ej, har skyldighet att följa krigets lagar och folkrätten.
Skälen till att Hamas är terroristklassat är irrelevant och bara ett faktum baserat på organisationens aktiviteter där behandlingen av Schalit bara är ett inslag
Sedan kan man givetvis ha sin privata uppfattning om att Hamas inte är terrorister men då hamnar man i konflikt med de flesta av världens demokratier.
En f.ö. tämligen gångbar definition av terrorism är:
"Terrorism (från latin terror 'rädsla, fruktan')[1] avser det systematiska användandet av våld eller förstörelse, särskilt mot civila mål, för att med hjälp av rädsla tvinga fram politiska eller andra typer av förändringar."
Anonym:
Vad är en demokrati då? Du vet att t.ex. Hamas och Hizbollah (särskilt Hizbollah) i större delen av världen ses som frihetskämpar va? Det är bara i en del av västvärlden som det finns en utbredd uppfattning om motsatsen.
Man kan inte vara tvungen att följa folkrätten och samtidigt inte omfattas av den. Man får välja, antingen bryter Hamas mot folkrätten eller så saknar de folkrättens befogenheter.
Schalit är krigsfånge (om det pågår en väpnad konflikt) vad jag förstått har han dock inte fått träffa röda korset eller kontakta sin familj. Det samma gäller de palestinska krigsfångarna i Israel vilka dessutom dömts för brott bestående i krigshandlingar vilket inte är tillåtet.
Ska vi använda den definitionen så får vi en massa terrororganisationer. Hamas ingår förvisso, men även Israel och USA. Det är ju därför man inte vill ha någon legaldefinition utan vill definiera utifrån konfliktens ena sidas politiska vilja.
Det här är oacceptabelt. En israeliskt soldat, antagligen officer, slog en gevärskolv i huvudet på en annan sjöofficer. Och Israel kallar dessa soldater vältränade?! Jag finner inte ord för att beskriva vad jag egentligen tycker om detta.
Vilket lagrum försvarar nu Israel?
http://www.expressen.se/Nyheter/1.2009930/de-misshandlade-var-kapten
Det blir intressant om någon tar upp frågan om de som genomförde aktionen ska betraktas som pirater och dömas som sådana. De hade tydligen täckta ansikten, opererade på internationellt vatten, bordade utan att följa internationellt protokoll (?), tog gisslan, tog skeppen, struntade i fartygets manifest(!), slog sönder delar av fartygen, slog ner sjöofficerare, dödade passagerare, gav inte medicinsk hjälp, hotade (extortion) att inte släppa gisslan om inte vissa dokument blev påskrivna och beslagtog godset.
Att sedan ”piraterna” säger att de har fraktat godset vidare är om möjligt förmildrande.
Israelerna säger ju själva indirekt att de följer ”US and English Admiralty Law(?)”. Då måste de också, tycker jag, acceptera att bli åtalade enligt dessa regler.
Jag är ute på djupt vatten här så är det någon annan som har en kommentar.
Jag läser att Israel använde gas-bomber i attacken. Har de sagt vilken gas som de använde? Informerade de läkare som fanns ombord om vilken gas de hade använt? Kan någon klok skriva om militär användning av gas mot civila? Därefter, militär användning av gas av främmande trupp på annans territorium. Retorisk fråga; Sedan när ingår användning av gas i bordning av fartyg med civila på internationellt vatten?
Jag ser också att de tog alla personliga tillhörigheter från personerna. Att de personliga tillhörigheterna inte har lämnats tillbaka. Vet någon om personerna fick kvitton och i så fall hur kvittona såg ut?
Tårgas används väl dagligen mot civila.
Tårgas används av polis mot civila. Man har väl oftast då varnat innan, skjuter så att de civila kan dra sig undan etc. De civila "vet", eller kan anta det på goda grunder, att det är tårgas.
Däremot;
Militär användning av gas mot civila på annan lands territorium och /eller "High Seas" utan förvarning(!?) styrs av andra lagar...
Skyldigheten av militär att informera sjukvårdpersonal och skyddspersonal, särskilt läkare, vid militär användning av gas ska vara omedelbar. Information om typ av gas ska vara oerhört skyndsam. Exvis Radiotystnad ska brytas. (Israelerna störde ut all kommunikation).
Det vore tacksamt om exvis någon från typ SkyddsS kan ge mer exakt information om Krigets Lagar här.
(Jag skriver fritt ur minnet).
Men däremot hade islamofascisterna ombord på Marmara ingen skyldighet att avisera sina brandbomber.
Sänk Rachel Corrie!
from bloomberg: “If you are indeed in a state of war and you have blockaded your coast, you’re allowed to stop ships from entering your territorial waters -- also if these ships are still in international waters,” Said Mahmoudi, a professor of international law at Stockholm University, said in an interview. “But no other state, including the U.S., and no international organization is sharing Israel’s view that there is actually a state of war.”
Mltnick:
Ja det är tillåtet i fred men förbjudet i krig.
Angående användningen av gas så vore det intressant att höra Rolf Ekéus. Han är väl en av de främsta experterna i hela världen på detta område.
Mark vad säger du om Göran Lyséns inlägg i Svd:
"Israel kan hävda krigstillstånd"
Cuben: Orsaken att Dror Feiler blev nedtryckt i marken och sparkad i huvudet var just, enligt honom själv, att han krävde att få kvitto över sitt beslagtagna pass.
Såg en rätt intressant analys, som någon kanske vill kommentera.
Enligt professor Alan Dershowitz vid Harvard, var Israels agerande lagenligt.
Vad jag förstår, så hävdar han att den uttalade intentionen att forcera en militär blockad är en krigshandling i sig, och skulle tillåta Israel att ingripa även på internationella vatten. Krigshandlingen är, enligt Dershowitz, även anledning att ifrågasätta besättningens status som icke-stridande.
Jag glömde länka till artikeln i föregående post.
http://www.huffingtonpost.com/alan-dershowitz/israels-actions-were-enti_b_596285.html
Förutom att sparken i huvudet när Feiler kräver sin rätt enligt Genevekonventionen är en överträdelse så är det också en överträdelse mot "soldatheder", tycker jag. Du sparkar aldrig en person i huvudet som har gjort sin värnplikt i ditt egna lands försvarmakt, enligt min mening. Denna behandling sätter ner moralen och motivationen hos de egna trupperna över tiden.
En annan sak är det någon som vet om turkiska medborgares skyldigheter och rättigheter att försvara sitt territorium med alla medel som står till förfogande.
En liten kommentar i marginalen; Dessutom att genomföra en aktion dagen efter den 30 maj? Den 30 maj är den egentliga Memorial Day, samma dag 1431 dog också Jeanne d'Arc, soldaternas skyddshelgon.
Israels rätt att borda fanns antagligen där. Denna rätt har antagligen terrorist organisationen Hamas skapat åt dem. Däremot så verkar ju inte Israels hantering av blockad linjen ha varit konsekvent över tiden. Fartygen begärde ju tydligen koordinater och fick de inte. Israels kommunikation om man hävdade blockad eller rätt till att leta verkar ju inte heller ha varit stringent.
Därefter rätten att borda ger inte Carte Blanche för låt oss säga rätten till ”un-restricted warfare”. Internationellt protokoll för bordning måste respekteras och utföras enligt formalia. Sedan kommer väl rättesnöret om Fredens Lagar eller Krigets Lagar. På vilket territorium de skedde osv. Israel verkar ju i all sin kommunikation, nästan, hänvisa till Krigets Lagar. Det är också på det sättet de har uppträtt.
Det är ju nu viktigt att undersökningar görs av de som inte har en intressekonflikt i ärendet eller på något annat sätt är jäviga. Dessa kan bli svåra att finna.
Det är oerhört intressant att följa de israeliska ”Psyops ” och vilken räckvidd de har. Det är imponerande. I min mening har de dock fel taktik. Varför höll man inne med att man hade dödat en amerikansk medborgare? Det blir intressant hur man behandlar det irländska fartyget. Den ”irländska” lobbyn är oerhört stark i Chicago exempelvis.
Det var också klockrent att Carl Bildt åkte till Turkiet, av olika anledningar. En att han företräder ett ministerium som har exekutiv makt i vissa situationer. Han verkar ha behandlat övergången från turkiskt jurisdiktion till svensk på ett föredömligt sätt och processen innan. Just i sådana här lägen är ju nog ”ministerstyre” inte bara tillåtet utan också önskvärt.
profanum,
Dina åsikter om hur terror-organisationer och demokrati skall definieras är intressant, men föga relevant för den juridiska diskussionen kring händelsen.
Privat milis: Hamas milis uppfyller inte Geneves krav på kombattanter, tex. att bära sina vapen öppet, uniform med insignia, militär hierarki etc. Vidare lyder Hamas milis inte under Palestinska Myndighetens officiella organ.
Vad gäller om Hamas "behöver" eller "inte behöver" följa Geneve: Frågan är lika relevant som frågan om bankrånare behöver följa trafikreglerna när de flyr från brottsplatsen.
Cuben - gas,
IDF använder CS tårgas och rökgranater i olika taktiska situationer. Det finns inget förbud för militära enheter att använda dessa medel, vare sig de används mot civila, civila som deltager i strider (utanför Genevekonventionernas beskydd) eller kombattanter. Det finns inte heller något krav på att utfärda någon speciell varning innan CS används.
Både CS och rökgranater anses vara non-lethal force.
Konflikten begränsas av intensiteten.
Att skicka 100 Quassam raketer om dagen är värre än 1 om dagen, en om dagen är redan det outhärdligt.
Att upprätta en blockad med vapen i hand är i sig själv en fientlig
om än ensidig handling, så jag ser
det därmed som självklart att det råder en väpnad konflikt.
Allt man då behöver veta står i
San Remo Manual on International Law Applicable to Armed Conflicts at Sea, 12 June 1994
http://www.icrc.org/ihl.nsf/385ec082b509e76c41256739003e636d/7694fe2016f347e1c125641f002d49ce
Israel har rätt att inspektera så fort det är klarlagt att "neutrala" fartyg ämnar att bege sig in i blockerat område. Det kan ske redan innan man faktiskt kommit in i området enligt konventionen.
"Ships to Gaza" har deklarat sin avsikt redan i förväg, så det villkoret är uppfyllt.
Enda undantaget är skepp på neutralt vatten dvs skepp i territorialvatten tillhörande neutral nation.
Internationellt vatten har inget speciellt skydd.
Skeppen vägrar stoppa.
Skeppen vägrar gå till anvisad hamn.
Skeppen gör passivt motstånd vilket bestraffas med polismetoder, och ett skepp gör aktivt motstånd,och får då behandlas som fientligt
och angripas med militärt våld.
Helt OK att nedkämpa motstånd med prickskyttar och automateld enligt
konventionen.
Passagerare som inte gör aktivt motstånd skall släppas vid första bästa tillfälle, medans passagerare som har gjort motstånd
skall behandlas som krigsfångar, och kan spärras in tills fred utbryter eller utväxling sker.
Behövs ingen rättegång.
Den enda giltiga kritiken verkar vara allmänna trakasserier och beslag av personlig egendom.
Innebörden av papperhögen som man fått skriva på är väl också oklar.
Om EU länder tycker att skepp skall få seglas in i Gaza, så är det rätt enkelt. Det är bara att skicka en konvoj med handelsfartyg skyddade av sina krigsskepp.
När Israel vill inspektera så får krigsskeppen garantera att handelsfartygen inte innehåller kontraband. Israel får då nöja sig med detta.
Att notera är att det är Israel som avgör vad som är kontraband.
Konventionen listar ett fåtal varor som aldrig får räknas som kontraband. Resten är upp till Israel, som har valt att räkna t.ex. betong som kontraband.
När väl skepp har beslagtagits,
skall varor som inte är under blockad forslas vidare till slutdestinationen av Israel eller erkända organisationer som t.ex. Röda korset. Kontraband, som betong, kan däremot beslagtagas.
Om Israel har listat datorer och mobiltelefoner i kontrabandslistan så kan naturligtsvis även dessa beslagtas.
G. Tikotzinsky:
Du blandar ihop reglerna, men Hamas milis och polis bär vapnen öppet (vilket bara är ett krav vid anfall) och de har uniform. De har vanlig militär hierarki. Palestina är ingen stat så det behöver de inte (franska motståndsrörelsen lydde inte heller myndigheterna).
Då är det väl lika relevant vad gäller Israels agerande? Du menar att folkrätten är irrelevant? Eller vad menar du?
Det senaste inlägget har jag raderat.
Det är inte nödvändigt att rikta personangrepp mot mig och min familj eller att använda ett ohyfsat språk för att diskutera denna fråga.
Hej! Okej! Då ställer samma fråga igen fast på ditt sätt på ett hyfsat språk!
Hej Mark! Min fråga till dig är nedan; Birgitta Ohlsson som du är gift med (?) eller vad ni nu är, hon brukar alltid kommentera (det är väl hennes jobb?) när andra länder attackerar eller gör andra dumma saker mot andra länder. Birgitta Olhsson är ju en kämpe, hon står ju för vad rättvisa heter. VART ÄR HON I DET HÄR FALLET?
För övrigt så tycker jag du är duktig inom ditt område. Jag hade dig i folkrätt här för nåt år sedan och det var givna seminarier du höll i.
Hoppas att du vill svara den här gången.
Hej Mark intressant att läsa det du skriver. Men en fråga. Måste man inte skilja mellan blockadens legitimitet ,som är tveksam, och bordningens, som givet att blockaden faktiskt råder torde vara odiskutabel.
Max,
Det stämmer att jag är gift med statsrådet Birgitta Ohlsson. Jag är dock inte hennes talesman och det vore fel av mig att redogöra för vad hon (och därmed den svenska regeringen) anser. Jag vill därför be dig att maila Birgitta på birgitta.ohlsson@liberal.se.
@anonym 3.14 em
Visst måste man skilja på frågorna.
Om man först kommer fram till att blockaden är tillåten så är i vart fall visitering (inspektion) tillåten förutsatt att det sker inom gränserna för blockaden.
Det innebär dock fortfarande att Israel ska undvika våld och att det är endast tillåtet i självförsvar. Utifrån detta så kan man ifrågasätta det lämpliga i att landsätta kommandosoldater från helikopter på natten när man möjligen kunde gjort ha det samma på dagen med båt och polis alternativt kustbevakningspersonal som är mer tränade för att med icke-dödligt tvång hantera civila som gör motstånd. Det är sådana frågor en utredning skulle kunna behandla.
Det är så fegt och pinsamt Mark. Både du och alla andra som läser dessa kommentarer vet exakt vad jag menar. Inte en enda folkpartist har kommenterat ärendet i media. Det är helt otroligt hur Said har anställt dig som doktorand. Said har tagit sitt ansvar och visat vart han står. Det borde även du göra. Israel har gjort fel- skitsamma under vilka omständigheter. Ska det behöva vara så svårt och svälja stoltheten och erkänna?
Anonym,
Jag står gärna för vad jag själv tycker och det har jag gjort ovan genom att argumentera för att bordningen var olaglig. Det är inte jag som skriver anonymt.
Om du är intresserad av vad folkpartiet liberalerna tycker så kan du förslagsvis besöka partiets hemsida där partisekreteraren Erik Ullenhag samma dag som bordningen förklarade i ett pressmeddelandeatt "Vi kan aldrig acceptera våld mot humanitära konvojer".
Hej Mark
Jag hoppas du fortfarande svarar på kommentarer här. Jag har först nu haft orken att verkligen ta tag i att läsa in mig på detta.
Det kan vara lämpligt att notera att Israel hänvisar till San Remo-dokumentet avseende rätten att upprätta en blockad. Man hänvisar till artikel 42 i FN-stadgan för att visa att det är proportioneligt samt US Navy’s “Commander’s Handbook on the Law of Naval Operations”, artikel 7.7.1. samt 7.7.4. avseende genomsökningen av fartygen samt tidpunkten från när man kan göra detta, nämligen från det ögonblick fartygen försöker bryta blockaden vilket är från det att fartyget lämnar sitt eget territorialhav i syfte att bryta blockaden. Detta även om fartyget befinner sig på internationellt vatten (det sista är förvisso inte någon konvention men alltjämt en doktrin som inte är orimlig i sig).
Detta förutsätter som du nämnt att det råder väpnad konflikt. Men, när jag läste igenom havsrättskonventionen igen så fastnade jag för artikel 25.
Enligt denna har Israel i fredstid rätt att hindra sjötrafik på sitt territorialhav enligt punkt 3. Således är deras exclusion zone, avlysning (är väl en rimligt översättning), konventionsenlig då det inte torde krävas allt för mycket insikt i situationen för att inse att det kan vara påkallat av säkerhetsskäl att avlysa trafik från Israels territorialhav.
Vidare noterar jag att punkt två ger kuststaten rätt att ingripa mot fartyg som är på väg till dess inre hav om fartyget i fråga bryter mot reglerna för att tas emot.
Ett skepp till Gaza bryter mot dels avlysningen i punkt 3 men även mot nationell israelisk lagstiftning gällande tillträde för skepp till israeliskt inre hav och hamnar (det senare presumerar jag helt fräckt då jag förstått att så är fallet men ska ärligt säga att jag inte säkerhet vet att då förhåller sig på det viset, men det torde vara tillräckligt sannolikt för att bygga ett löst juridiskt resonemang på det). Sålunda har man enligt punkt 2 rätt att vidta behövliga åtgärder för att hindra en sådan passage.
Det står inte heller angivet var man får vidta en sådan åtgärd. Således får antas att de åtgärderna får vidtas även på internationellt vatten om det är behövligt (något som inte nödvändigtvis torde strida mot jus cogens i någon större utsträckning i fall där man VET att ett skepp är på väg att kränka en nations inre vatten).
Det behöver alltså inte ens vara väpnad konflikt utan rättigheten följer redan av havsrättskonventionen. Eller är det något jag missar i resonemanget? Jag är inte helt hemma i havsrättskonventionen då jag i princip aldrig arbetar med den utan istället med konventionstexterna om just väpnad konflikt.
Avseende det sista kan jag väl även nämna att jag delar Israels uppfattning att det råder väpnad konflikt i Gaza, även om parterna numera har backat från varandra så att skottlossning endast sker sporadiskt och i mindre omfattning. Dock äger strider rum mer eller mindre varje dag och då med dödlig utgång. Jag delar således t.ex. inte Migrationsverkets och migrationsdomstolarnas uppfattning om hur inre väpnad konflikt skall definieras enligt svensk rätt (även den senaste definitionen som i vart fall är relativt sansad). Men det är något av en annan diskussion som vi offentliga biträden i asylärenden är mer än lovligt trötta på.
Mvh
Mattias
Mattias,
I fredstid får kuststaten inte
utöva jurisdiktion i det fria havet för att man har skäl att tro att ett fartyg i framtiden kommer att begå en överträdelse i territorialhavet. Då skulle indelningen av havet i olika områden förlora sin betydelse.
Du diskuterar även artikel 25. I artikel 25(1) av havsrättskonventionen (UNCLOS) anges vad kuststaten får göra i territorialhavet, inte vad kuststaten får göra i andra delar av havet. Sedan är jag osäker hur du uppfattar vad som avses med inre vatten (du skriver inre hav). Se artikel 8 för definition. Territorialhavet sträcker sig 12 nautiska ut från kustens baslinjer. I territorialhavet så har alla fartyg rätt till oskyldig genomfart. Innanför baslinjerna, mot land, kan det exempelvis finnas en bukt. Det är inre vatten och där finns ingen rätt till oskyldig genomfart vilket innebär att kuststaten kan ställa än högre krav vad avser inre vatten än i det övriga territorialhavet.
Artikel 25 finns i del II av UNCLOS som avser territorialhavet, inte det fria havet. Artikel 25(2)ger alltså kuststaten rätt att i sitt territorialhav, utanför baslinjerna, ingripa mot fartyg som är på väg mot inre vatten.
Om du vill veta vad som gäller i det fria havet ska du läsa i del VII (PART VII. High Seas), inte i del II av UNCLOS (PART II. TERRITORIAL SEA AND CONTIGUOUS ZONE.)
Nedan skriver jag ut hela artikel 25.
Article 25
Rights of protection of the coastal State
1. The coastal State may take the necessary steps in its territorial sea to prevent passage which is not innocent.
2. In the case of ships proceeding to internal waters or a call at a port facility outside internal waters, the coastal State also has the right to take the necessary steps to prevent any breach of the conditions to which admission of those ships to internal waters or such a call is subject.
3. The coastal State may, without discrimination in form or in fact among foreign ships, suspend temporarily in specified areas of its territorial sea the innocent passage of foreign ships if such suspension is essential for the protection of its security, including weapons exercises. Such suspension shall take effect only after having been duly published.
Hej igen.
Jag insåg hur inre vatten skall tolkas (även om jag som sagt inte är helt hemma på den svenska nomenklaturen)och jag ansåg detta relevant då det ju faktiskt är helt ostridigt att skeppen var på väg mot just inre vatten.
Men, 25(2) skall alltså användas endast efter fartygen har kommit in på territorialhavet?
Jag anser inte att det på något sätt är uppenbart att del II avser rättigheter som endast får upprätthållas när skepp befinner sig på territorialhavet. Jag tycker inte heller att det framgår, ens vagt, att 25(2) är avhängigt att skeppet befinner sig på territorialhavet i enlighet med 25(1). Tvärtom framstår 25(2) som helt autonom i tillämpningen gällande skepp som passerar Förvisso gäller del II territorialhavet och kuststatens rättigheter där, men ändå.
Förvisso står det "proceed" i 25(2) och det är ett begrepp som ju presumerar en viss startpunkt som enligt 25(1) alltså skulle vara territorialhavet, men som lika gärna kan vara internationellt vatten. Detta är något vagt tycker jag och jag är inte heller helt övertygad om rimligheten i sak. I synnerhet som det inte handlar om annat än formella skillnader i fallet Ship to Gaza och det torde strida mot de flestas uppfatting om jus cogens att ett skepp som har uttalade syften att bryta mot ett antal regler (vilket ett lyckat angörande till Gaza ostridligen skulle innebära) skall kunna bokstavstolka konventionstexter och njuta fördelarna av detta under utövande av allt annat än oskyldigt (innocent) uppsåt.
Att därtill applicera alltför strikt rättspositivistiska synsätt på konventionstexter tycker jag inte heller känns helt habilt.
Men då jag är för dåligt påläst avseende doktrinen på området antar jag att du i egenskap av expert på området har rätt i hur detta skall tolkas.
Detta återför oss således till frågan om väpnad konflikt igen. Det är dock inte diskussion jag som sagt inte har lust att gå in på just nu, men det kanske finns anledning att återkomma till den i andra sammanhang.
Jag tycker dock att det är oerhört givande och kul att du tar dig tid att svara på våra mer eller mindre relevanta frågor på området.
Mvh
Mattias
Jag är inte övertygag om ditt resonemang betrffande blockaden och Israels rätt att upprätthålla densamma. Jag grundar detta på ett uttalanden den av ett antal experter med betydligt högre kompetens och erfarenhet än den du besitter.
Professorn emeritus Göran Lysén har klart bemött Ove Brings ståndpunkter. Den legendariske amerikanske advokaten och juristprofessorn Alan Dershowitz vid Harvard
har uttalat sig här http://www.huffingtonpost.com/alan-dershowitz/israels-actions-were-enti_b_596285.html.
Du borde ta del av dessa innan du uttalar dig så självsäkert
Hej Nils,
Det finns andra auktoriteter som uttalat sig om saken och kommit till samma slutsats som mig angående blockaden. I Sverige är det professorerna Ove Bring och Said Mahmoudi.
Utanför Sverige kan man läsa t.ex. vad Douglas Guilfoyle som disputerat vid University of Cambridge med avhandlingen "Shipping Interdiction and the Law of the Sea" skriver . Jag tycker hans resonemang är bra. Han skrev sin text tre dagar efter detta blogginlägg. Om jag hade väntat så hade jag valt ansluta mig till hans resonemang.
Jag avstår därför från att vara kategorisk.
Skicka en kommentar