tisdag, juli 26, 2011

Kan Breivik dömas för brott mot mänskligheten?

NRK och SvD rapporterar att åklagaren överväger att väcka åtal mot Breivik för brott mot mänskligheten för vilket straffet kan uppgå till 30 års fängelse. Det är längre än det längsta fängelsestraff som verkar gälla för övriga brott i Norge, 21 år. Det kan förklara åklagarens intresse för denna brottsrubricering. Straffbestämmelsen om brott mot mänskligheten återfinns i § 102 straffeloven och är väldigt ny då den trädde ikraft den 7 mars 2008.

Romstadgan
Den norska lagstiftningen baseras på Romstadgan för internationella brottmålsdomstolen vilket väckte åtminstone en fråga hos mig. Breiviks handlande uppfyller alla rekvisit (på engelska "elements", på vanlig svenska: villkor) för brott mot mänskligheten enligt Romstadgan med ett möjligt undantag. Brott mot mänskligheten ska vara ett systematiskt eller omfattande angrepp riktat mot civilbefolkningen. Brottet kan begås i fredstid och till skillnad från krigsförbrytelser finns det inget krav på att handlingen ska ske i samband med en väpnad konflikt. Enligt artikel 7(2)(a) i Romstadgan finns en bestämmelse som höjer ribban ytterligare för åklagare genom att angreppet ska följa av en stats eller organisations policy. Denna högre ribba var kontroversiell när Romstadgan antogs då. Frågan är om Breiviks handlande kan anses vara följd av en stats eller organisations policy. Frågan har uppkommit i ICC där domaren Hans-Peter Kaul tagit fasta på detta krav i två skiljaktiga meningar beträffande påstådda brott i Kenya. Kaul ansåg att domstolen ej hade jurisdiktion (behörighet) över de påstådda brotten då rekvisitet beträffande policy ej var uppfyllt.

Norsk lagstiftning saknar krav angående stats eller organisations policy
Nu ska Breiviks ansvar prövas mot norsk lagstiftning och inte Romstadgan. Den norska lagstiftningen innegåller ingen explicit rekvisit som kräver att angreppet ska följa av en stats eller organisations policy. Av de förarbeten som jag hittat finns det inget som tyder på att det finns i implicit form. Se nedanstående utdrag.

§ 16–3. Forbrytelse mot menneskeheten
Her foreslås det tatt inn en bestemmelse som svarer til art 7 i Roma-vedtektene, hvor 11 typer handlinger er karakterisert som forbrytelse mot menneskeheten. Handlingstypene inkluderer blant annet drap, utryddelse, voldtekt, deportasjon eller tvangsoverføring av befolkning, tortur, apartheidforbrytelsen og andre umenneskelige handlinger av liknende art som forårsaker store lidelser eller gjør alvorlig skade på legeme eller psykisk eller fysisk helbred. For å rammes av art 7 må handlingen være av kvalifisert art ved at den må være begått som ledd i et utbredt eller systematisk angrep mot en sivilbefolkning og med kunnskap om at handlingen passer inn i et slikt mønster. Med «utbredt» siktes det til at det kreves skade av et stort omfang, først og fremst et stort antall ofre. Med «systematisk» siktes det til et mønster eller en metodisk plan som er organisert og ikke tilfeldig. Kommisjonen foreslår at kravet om «kunnskap» erstattes av et alminnelig forsettskrav, jf avsnitt 7.5 foran.


Forut for vedtakelsen av Roma-vedtektene var kategorien «forbrytelse mot menneskeheten» regnet som en del av internasjonal sedvanerett, og var inntatt i jurisdiksjonen til de midlertidige domstolene for det tidligere Jugoslavia og Rwanda. Det vises til framstillingen i St prp nr 24 (1999–2000) s 29 og s 52–57.


Når det gjelder bestemmelsens forhold til utk § 16–1 om krigsforbrytelse og § 16–2 om folkemord, vises det til nevnte proposisjon s 29:


«Historisk springer denne kategorien forbrytelser ut fra en erkjennelse av at grusomheter mot sivile i en del tilfeller ikke fanges opp av begrepet ‘krigsforbrytelser’. Dette kan eksempelvis gjelde i en internasjonal væpnet konflikt der vedkommende sivile ikke er fiendens borgere, eller, mer generelt, kan det gjelde der grusomhetene begås mot ens egen befolkning. Det kan også gjelde der det overhodet ikke foreligger en væpnet konflikt, eller forbrytelsene begås før en slik konflikt bryter ut. Mens det er meget omfattende beviskrav som må oppfylles for å kunne konstatere folkemord, noe det begrensede antall saker og domfellelser siden Nürnberg-rettergangene vitner om, vil forbrytelser mot menneskeheten i en del tilfeller i praksis kunne være lettere å bevise.»

Om min slutsats stämmer så blir det lättare för åklagaren att väcka åtal beträffande brott mot mänskligheten. Även om åklagaren har en sådan möjlighet kan det med tanke på Breiviks vilja att omkullkasta demokratin i Norge ikväl vara mer lämpligt att åtala enligt rubriceringen terroristbrott.

Jag vill poängtera att det säkert finns norska jurister som har en bättre inblick i vilken diskussion som föregick antagandet av den nya lagstiftningen. Det är möjligt att de kan svara på varför kravet om angående stats eller organisations policy saknas i den norska straffeloven. Det mest troliga svaret är att den norska lagstiftaren ville ge straffbestämmelsen en så stor räckvidd som möjligt.

Jämförelse med svensk lagstiftning
I svensk strafflag saknas det en brottsbestämmelse om brott mot mänskligheten så om en motsvarande situation skulle uppkomma i Sverige skulle en åklagare sakna möjlighet att väcka åtal med rubriceringen brott mot mänskligheten. Det är olyckligt.

Uppdatering
Ovan väcker jag frågan om det är lämpligt att åtala Breivik för brott mot mänskligheten. Jag diskuterar även skillnaden mellan Romstadgan för internationella brottmålsdomstolen och norsk lagstiftning. Fyra dagar senare rapportetat DN att två professorer i juridik uttrycker tvekan inför tanken att åtala Breivik för brott mot mänskligheten trots att det skulle ge högre straff än andra rubriceringar.

9 kommentarer:

Micke vK sa...

Så, betyder det att Israel (i teorin) skulle kunna fällas för brott mot mänskligheten för massmordet ombord på Ship to Gaza?

Johannes Schönning sa...

Micke_vK: Nja, vad gäller Romstadgan saknar Internationella brottmålsdomstolen jurisdiktion att pröva ansvar för andra än fysiska personer (Artikel 25.1) och särskilt för stater (Artikel 25.4). Allmänt sett är huvudregeln att juridiska personer inte kan dömas till ansvar för brott (med vissa undantag).

Mark: Bra skrivet! Hur ligger det till med livstidsstraffet i Norge? Är det helt borta eller finns det för några brott?

Mark Klamberg sa...

Micke vK,
Johannes svarar korrekt, endast individer, inte stater kan dömas för brott mot mänskligheten.

Däremot kan stater konstateras bryta mot sina internationella förpliktelser, t.ex. enligt FNs konvention om medborgerliga och politiska rättigheter. Detta kallas ibland på svenska folkrättsbrott, men jag tycker det är en förvirrande term då det kan förväxlas med straffbestämmelsen folkrättsbrott i brottsbalken som är något annat (krigsförbrytelser).

Om de enskilda israeliska soldaterna skulle finnas vara ansvariga för passagerarnas död så finner jag det tveksamt om man ens i teorin kan finna att kraven i) omfattande eller ii) systematiskt angrepp på civilbefolkningen är uppfyllda. Det är för få offer (kravet om omfattande offer) och dödsfallen var inte resultatet av ett policyval (kravet om ett systematiskt angrepp) utan snarare ett resultatet av en trängd situation. Det kan möjligtvis aktualisera andra brott, t.ex. mord, dråp eller vållande till annans död, men inte brott mot mänskligheten. Någon skulle kunna argumentera för att kravet om systematiskt angrepp är uppfyllt och därmed ett brott mot mänskligheten om det fanns en plan i förväg på att mörda passagerarna men det har jag inte uppfattat att någon påstår.

Mark Klamberg sa...

Johannes,
Livstidsstraffet verkar finnas kvar i militær straffelov, se t.ex. §§ 52, 87 och 88.

I straffeloven verkar livstidsstraff dock ej finnas. Däremot har Norge en form av tvångsåtgärd, förvar, som innebär att efter utdömt fängelsestraff så kan domstol bestämma att man ska stanna kvar i fängelse i fem år åt gången om man anses vara en fara för samhället. Jag förutsätter att Breivik kommer drabbas av återkommande beslut om förvar efter att han avtjänat sitt ordinarie fängelsetsraff och aldrig kommer ut i samhället igen.

Mats Deland sa...

Hej Mark, jag antar att du sett Schabas kommentar, att Romstadgans rekvisit ska läsas in i tolkningen - vilket alltså skulle göra det omöjligt för Breivik att åtalas på den grunden. http://humanrightsdoctorate.blogspot.com/2011/07/crimes-against-humanity-in-norway.html

Anonym sa...

Skulle en åklagare vid ICC kunna åtala en person som begick en handling som kvalificeras som brott mot mänskligheten?

Mark Klamberg sa...

Mats,
Tack för tipset, jag hade inte läst Schabas inlägg.

Jag noterat att Schabas skriver "If the Norwegian legislation follows the text of the Rome Statute..." och har detta som utgångspunkt för sin bedömning. Det just det som den norska lagstiftningen inte gör, den följer inte Romstadgans text, särskilt vad avser policykravet som är avgörande för Schabas.

Därför menar jag det är en öppen fråga om en norsk domstol följer den norska lagtexten som täcker in fler handlingar eller gör en mer restriktiv tolkning. Norge tillämpar dualism i förhållandet mellan nationell rätt och folkrätt vilket pekar mot det förstnämnda alternativet.

Jag kan konstatera att även Schabas nämner domaren Hans-Peter Kauls skiljaktiga mening i Kenyamålen vilket jag gjort i inlägget ovan.

Mark Klamberg sa...

@anonym
En åklagare vid ICC kan väcka åtal beträffande brott mot mänskligheten men det är inte aktuellt i detta fall även om man skulle komma fram till att Breiviks handlingar svarar mot detta brott.

Det beror på att ICC och dess åklagare endast kan utöva jurisdiktion (behörighet) när en stat är ovillig eller oförmögen att utreda, åtala och i domstol pröva ett brott.

Detta är inte fallet vad avser Breivik. Norska myndigheter har visat att de är både villiga och förmögna att utreda, åtala och pröva brottet i domstol.

Detta kallas komplementaritetsprincipen och återfinns i ICC-stadgans preambel, artiklarna 1 och 17.

Christian Paral sa...

Tack för hjälpen med uppsatsen, men jag har redan lämnad i den innan.
Jag har läst igenom din kommentar om Breivik och har ungefär samma slutsatser.
Mitt problem var att hitta just detta lag i straffeloven, men jag har kollat upp de andra bestämmelser för mord etc.
Men vad jag kan ser är problemet att åklagaren vill att Breivik döms till ett högre straff, men laget är nog inte tillräckligt "hård". Jag kom därför på ett litet problem med "nulla poena sine lege". Visst är det ett brott och det passar i just de som du och jag har skrivit om men inte direkt i brott mot mänskligheten.

Angående din kommentar om Sveriges Brottsbalk så undrar jag om det är inte bara brott mot mänskligheten som fattas. Det finns ett bra system bakom detta lag, men vad jag ser finns
inte så många bestämmelser om processrätten t.ex.

mvh
Christian Paral (ICL VT12)